No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund Tidigare forskning har visat att undernäring är vanligt förekommande i sjukvården. Kliniska symptom och biverkning är de främsta orsakerna till ett lågt matintag men olika typer av problem kring själva måltiden, exempelvis i tillagningen och serveringen, har också visats påverka matintaget negativt.    Syfte Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors uppfattning av patienters matintag på vårdrummet inom slutenvården och om dessa uppfattningar skiljer sig beroende på om maten tillagas på sjukhuset eller levereras utifrån. Studien hade också som syfte att undersöka sjuksköterskors uppfattning och erfarenheter av faktorer som påverkar patienternas matintag.   Metod Datainsamlingen gjordes med hjälp av en webbenkät som spreds i Facebook-grupper avsedda för sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Totalt medverkade 136 deltagare.   Resultat Majoriteten av sjuksköterskorna uppfattade att ungefär hälften av patienterna åt upp maten de blev serverade. Deltagarna som arbetade på sjukhus med tillagningskök uppfattade i högre utsträckning att patienterna var nöjda med sjukhusmaten, att patienterna tyckte att maten såg mer aptitlig ut samt att färre patienter lämnade mat på tallriken jämfört med deltagarna som arbetade på sjukhus där maten levererades utifrån (p < 0,001, p = 0,040, p = 0,010). Orsaker till ett lågt matintag ansågs främst bero på kliniska symptom och biverkningar samt brister kring själva måltiderna, exempelvis för stora portionsstorlekar, att maten inte smakar gott och inte ser aptitlig ut.    Slutsats Sjuksköterskorna som arbetade på sjukhus med eget tillagningskök uppfattade i högre utsträckning att patienterna är nöjda med måltiderna samt att färre patienter lämnar mat på tallriken i jämförelse med sjuksköterskorna som arbetade på sjukhus där maten levererades utifrån. Resultatet visade även att en bättre individanpassning och större flexibilitet kring måltiderna verkar behövas på ett flertal sjukhus i Sverige i syfte att förbättra patienters nutritionsstatus inom slutenvården.

Inledning En välsmakande och hygieniskt säker mat är viktig för patientens medicinska behandling och välbefinnande. Det ligger i sakens natur att man som patient ofta är svag eller nedsatt och därmed extra känslig för infektioner. Livsmedelshygien är på ett sjukhus en fråga om patientsäkerhet med temperaturen som den enskilt viktigaste faktorn. Brickdukning har som system för att distribuera maten inom ett sjukhus många fördelar men en nackdel är svårigheten att upprätthålla rätt temperatur. Mätningar på det studerade sjukhuset visade stora variationer och betydande avvikelser från tillåtna temperaturer, varför ett förbättringsprojekt genomfördes för att förbättra och stabilisera temperaturerna. Syfte Förbättringsarbetet studerades med syfte att beskriva de fenomen som den involverade personalen upplevt vara betydelsefulla för förbättringsarbetets resultat och hur patienternas upplevelse av maten förändrades under tiden för förbättringsarbetet. Syftet med förbättringsarbetet var att uppnå en stabil process med korrekta temperaturer. Metod Förbättringsarbetet genomfördes med PDSA-modellen som övergripande teori och metod. Studien utfördes som en deskriptiv fallstudie med induktiv ansats med deduktiva inslag. Fokusgruppsintervju och enkäter användes för datainsamling. Kvalitativ innehållsanalys och deskriptiv statistik användes som metoder vid analys. Resultat Förbättringsarbetet resulterade i betydande temperaturförbättringar, en stabil process med eftersträvade målvärden uppnåddes. Dock förändrades inriktning och mål för förbättringen under projekttiden, de ursprungliga målen uppnåddes ej till fullo. Förbättringarna minskade risken för matförgiftning bland patienterna. Studien visade att fenomen som i hög grad ligger inom mikrosystemets inflytande varit betydelsefulla. Dessa sammanfattades i fyra kategorier: Resursanvändning, Interaktion och kommunikation, Förändringsförmåga samt Delaktighet/engagemang. Slutsats Ett sjukhus med brickdukningssystem kan uppnå betydande förbättringar i mattemperaturen med hjälp av strukturerat förbättringsarbete. Förändringens resultat påverkades främst av fenomen som finns beskrivna i litteraturen sedan tidigare. Framtida studier kan med fördel kombinera induktiva, kvalitativa ansatser med deduktiva jämförelser med fenomen som finns beskrivna i litteraturen. / Introduction Tasty and hygienically safe food is essential to the treatment and comfort of the patient. Patients are commonly weak or impaired and more vulnerable to infections. Food hygiene is a matter of patient safety in hospitals where food temperature is the single most important factor. Meal tray as food distribution system in hospitals offers many advantages but one disadvantage is its ability to maintain proper temperature of the food. Measurements at the studied hospital display substantial variations and significant deviations from acceptable temperatures. Hence, an improvement project was completed in order to improve and stabilize temperatures. Purpose The improvement project was studied in order to describe what phenomena was important to the success for the improvement, according to staff involved and also how patients experience of the food. The aim of the improvement project was to achieve a stable process with proper food temperatures. Methods The quality improvement completed with the PDSA improvement model as overarching theory and method The study was conducted as a descriptive case study with an inductive approach and deductive ingredients. Focus group interview and questionnaires was used for data collection. Qualitative content analysis an descriptive statistics was used for analysis of data. Results The improvement project resulted in substantially temperature improvement, a stable process with desired temperatures was achieved. Yet the focus and the aims for the improvement were adjusted under the project period, the original aims were not achieved completely. The improved temperatures decreased the risk for patients getting infected with food poisoning. The study displayed phenomena that to a great extent are within the influence of the microsystem, as important for the success of the improvement. These where summarized in four categories: Utilization of resources, Interaction and communication, Improvement capability and Participation/involvement. Conclusions A hospital with meal tray distribution system can achieve substantial improvements in food temperature using structured improvement methods. The results of the changes were mainly affected by phenomena that already are described in the quality improvement litterature. Future studies may combine inductive, qualitative approaches with deductive comparisons to phenomena described in literature.