Sexualitet är ett komplext och mångdimensionellt område som inte är alldeles lätt att bemöta. Det är många sjukdomar, funktionsnedsättningar och läkemedelsbehandlingar som påverkar patienters sexualitet. En av sjuksköterskans uppgift i omvårdnad är att ge information och rådgivning. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan hämma sjuksköterskan att samtala med patienter om sexualitet. Metoden som användes var en litteraturstudie som utgick från Polit och Beck (2012) nio-stegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att få fram de elva artiklarna som ingick i studien. De elva artiklarna kvalitetsgranskades och efter dataanalys och bearbetning framträdde tre kategorier. Resultatets kategorier var kunskapsbrist, föreställningar och vårdmiljö. Kategorierna beskriver faktorer som hämmar sjuksköterskor att samtala om sexualitet. Slutsats Sjuksköterskor behöver mer kunskap och utbildning i ämnet. Sjuksköterskor måste bearbeta sina egna attityder och förhållningsätt till sexualitet för att kunna bemöta patienter på ett professionellt sätt. Även vårdmiljön kan förbättras för att skapa bättre förutsättning till samtal om sexualitet.

No description available.

Bakgrund: Kommunikation är bland det viktigaste verktyg en sjuksköterska har. Omvårdnaden av patienten skall vara personcentrerad för att bevara dennes integritet och värdighet. Humor ingår i kommunikationen och genom att använda den rätt, kan relationen och den mellanmänskliga kommunikationen främjas. Syfte: Syftet var att belysa humor i vårdsituationer som den beskrivs av sjuksköterskor och patienter. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Studierna har blivit analyserade med kvalitativ innehållsanalys. Sökningarna utfördes i databaserna Cinahl Complete och Ebsco. Resultat: Humor används i kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter, men hänsyn i användandet skall tas till situation och individ. Genom humor fördjupas relationen, maktförhållandet balanseras och välbefinnandet ökar. Patienter upplever trygghet, tillit och hopp. Humor kan användas som strategi hos båda parter för att hantera svåra situationer. Konklusion: Humor kan med fördel användas i omvårdnaden av både sjuksköterskor och patienter. Sjuksköterskor bör i det personcentrerade förhållningssättet vara lyhörda för när humor kan användas.

<p>Många patienter i livets slutskede upplever problem i kommunikationen med vårdpersonalen. Detta leder till en otrygg patient och ger ett onödigt lidande. Sjuksköterskans beredskap att kommunicera med döende patienter är låg. Hon inser betydelsen av samtalet, men distanserar sig på grund av det obehag och den ångest patientens tillstånd väcker hos henne. Patientens möjligheter att uttrycka känslor och tankar kan hindras av sjuksköterskans beteende. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar det vårdande samtalet med patienter i livets slut. Metoden bestod av granskning och analys av 17 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att sjuksköterskans förmåga att aktivt lyssna, hennes personliga inställning till döden, utbildning i kommunikationsteknik, relation med patienten samt hennes ordval var faktorer som påverkade det vårdande samtalet. Ökad självkännedom och utbildning i samtalsteknik medverkar till att patientens behov tillfredsställs. Utbildning i kommunikation och omvårdnadshandledning kan förbättra sjuksköterskans förmåga att föra vårdande samtal med patienter i livets slut.</p>

<p>Antalet ansvarsärenden till Socialstyrelsen från patienter ökar och flertalet anmälningar påtalar upplevd brist av kommunikation, rutiner och kompetens inom svensk hälso- och sjukvård. Samband mellan patienttillfredsställelse och vårdgivarens lyhördhet för den enskildes behov är betydelsefullt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa betydelsen av sjuksköterskans lyhördhet i patientmötet utifrån både patientens och sjuksköterskans perspektiv. Det som framkommer är att patienten vill bli hörd och sedd som den individ han/hon är samt mötas av förtroende i en trivsam miljö. Att bli bemött av en lyhörd sjuksköterska är avgörande för en god vårdrelation. I detta ingår att sjuksköterskan använder sina kunskaper och sin omsorg i patientmötet på rätt sätt och vid rätt tidpunkt. Alla sjuksköterskor har inte denna förmåga och möter inte patienten med respekt. Attityd och kroppsspråk är de faktorer som anges som signaler på huruvida en sjuksköterska är lyhörd eller ej. Sjuksköterskans förmåga att tolka, urskilja och tillmötesgå patientens uttalade och outtalade behov är också det som framhålls som avgörande för ett framgångsrikt vårdande. Under vårdutbildningen och på arbetsplatser bör betydelsen av ett lyhört förhållningssätt lyftas fram då en ökad medvetenhet om detta sannolikt kan leda till större patienttillfredsställelse och färre anmälningsärenden.</p>

Vid akut sjukdom eller skada är det i huvudsak akutmottagningen som handhar det akuta omhändertagandet av en skadad, orolig och ostabil patient. Det påvisades i denna studie att patienten som söker vård på akutmottagningen ofta känner sig underlägsen, ignorerad och bortglömd av sjuksköterskan. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan bedriver en omvårdnad som inger trygghet och säkerhet hos patienten. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan på akutmottagningen. Syftet besvarades genom en litteraturstudie där 12 kvalitativa artiklar analyserades. Ur granskningen uppenbarades fyra teman; En känsla av övergivenhet, Känslan av ovisshet, Ouppmärksammade behov och Förtroende för professionen. Resultatet i denna studie kan öka kunskapen hos sjuksköterskan, en kunskap som sedan kan tillämpas i omvårdnaden som bedrivs på akutmottagningen för att förbättra upplevelsen hos patienten i mötet med sjuksköterskan. / The emergency department is mainly in charge of the emergency care of troubled and unstable patients in case of acute illness or injury. This study demonstrated that patients who seek care in emergency departments often feel inferior, ignored and forgotten by the nurse. It is therefore essential that the nurse practise the kind of nursing, which brings out a feeling of security and safety for the patient. The purpose of this study was to describe patients' experiences of the encounter with the nurse at the emergency department. The aim was answered through a literature study in which 12 qualitative articles were analyzed. Four themes were revealed from the analysis; A sense of abandonment, The sense of uncertainty, Unaddressed needs and Confidence in the profession. The results of this study may increase knowledge among nurses, a knowledge that can be applied in nursing care performed at the emergency department to enhance the experience of the patient in the encounter with the nurse.

Många patienter i livets slutskede upplever problem i kommunikationen med vårdpersonalen. Detta leder till en otrygg patient och ger ett onödigt lidande. Sjuksköterskans beredskap att kommunicera med döende patienter är låg. Hon inser betydelsen av samtalet, men distanserar sig på grund av det obehag och den ångest patientens tillstånd väcker hos henne. Patientens möjligheter att uttrycka känslor och tankar kan hindras av sjuksköterskans beteende. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar det vårdande samtalet med patienter i livets slut. Metoden bestod av granskning och analys av 17 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att sjuksköterskans förmåga att aktivt lyssna, hennes personliga inställning till döden, utbildning i kommunikationsteknik, relation med patienten samt hennes ordval var faktorer som påverkade det vårdande samtalet. Ökad självkännedom och utbildning i samtalsteknik medverkar till att patientens behov tillfredsställs. Utbildning i kommunikation och omvårdnadshandledning kan förbättra sjuksköterskans förmåga att föra vårdande samtal med patienter i livets slut.

Antalet ansvarsärenden till Socialstyrelsen från patienter ökar och flertalet anmälningar påtalar upplevd brist av kommunikation, rutiner och kompetens inom svensk hälso- och sjukvård. Samband mellan patienttillfredsställelse och vårdgivarens lyhördhet för den enskildes behov är betydelsefullt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa betydelsen av sjuksköterskans lyhördhet i patientmötet utifrån både patientens och sjuksköterskans perspektiv. Det som framkommer är att patienten vill bli hörd och sedd som den individ han/hon är samt mötas av förtroende i en trivsam miljö. Att bli bemött av en lyhörd sjuksköterska är avgörande för en god vårdrelation. I detta ingår att sjuksköterskan använder sina kunskaper och sin omsorg i patientmötet på rätt sätt och vid rätt tidpunkt. Alla sjuksköterskor har inte denna förmåga och möter inte patienten med respekt. Attityd och kroppsspråk är de faktorer som anges som signaler på huruvida en sjuksköterska är lyhörd eller ej. Sjuksköterskans förmåga att tolka, urskilja och tillmötesgå patientens uttalade och outtalade behov är också det som framhålls som avgörande för ett framgångsrikt vårdande. Under vårdutbildningen och på arbetsplatser bör betydelsen av ett lyhört förhållningssätt lyftas fram då en ökad medvetenhet om detta sannolikt kan leda till större patienttillfredsställelse och färre anmälningsärenden.

Som sjuksköterska inom hälso- och sjukvården är mötet med palliativa patienter vanligt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors möjligheter samt svårigheter i mötet med palliativa patienter i hemsjukvård, på hospice samt på sjukhus. En litteraturstudie genomfördes där författarna granskade tretton kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet i studien visade att sjuksköterskorna oavsett om de arbetade inom den palliativa vården på sjukhus, i hemmet eller på hospice, så stod de inför olika svårigheter och möjligheter i sitt möte med patienter. Sjuksköterskorna ansåg att de viktigaste delarna var att kunna skapa goda relationer till patienter och anhöriga och att dessutom kunna ha en god kommunikation. Det framkom också att sjuksköterskorna upplevde svårigheter då de stod inför svåra etiska frågor. Sjuksköterskorna kände att de i sitt arbete kunde uppleva en maktlöshet på grund av tidsbrist och ekonomi, samt att det fanns en risk att i arbetet bli utbränd. Arbetet underlättades av att arbeta i team och få stöd från arbetskamrater. Det var även viktigt att sjuksköterskorna tog hand om sin egen hälsa. Sjuksköterskorna upplevde att den palliativa vården styrkte dem i sin yrkesroll och det gav både yrkesmässiga och personliga erfarenheter.

Bakgrund: Att komma till en akutmottagning kan vara frustrerande och utlämnande för patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patientens upplevelser av bemötande och information vid besök på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie genomfördes med sökningar i PubMed och Cinahl. Efter granskning och kvalitetsbedömning inkluderades tretton vetenskapliga artiklar. Genom innehållsanalys formulerades tre kategorier och 6 underkategorier. Resultat: Patienter som var välinformerade och kände sig delaktiga i vård och beslut var oftast nöjd även om de fått vänta länge på sin tur. Brist på information till patienter och avsaknad av empati hos sjukvårdspersonal ledde ofta till missnöje vad gällde personalens bemötande. Vårdmiljön visade sig vara av betydelse för patientens upplevelse av vården. Diskussion: Empatisk och förstående personal var viktigt för att patienter skulle känna tillfredställelse med mötet som uppstår. Patienter ansåg information som viktigt och dessutom ville de kunna prata om sin situation utan att obehöriga kunde höra samtalet. Slutsats: Bra bemötande, adekvat information och god vårdmiljö var en förutsättning för att patienten skulle uppleva tillfredställelse med vården på en akutmottagning.