Sammanfattning Bakgrund: Ordet cancer är ett laddat ord som berör många och sjukdomen drabbar en av tre under en livstid. Cancer är en av de vanligaste folksjukdomarna och siffrorna fortsätter att stiga. Detta leder till att den palliativa vården ökar och sjuksköterskan arbetsuppgifter blir allt mer påfrestande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans erfarenheter i mötet med cancerpatienter i palliativ vård. Samt granska de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie med kvantitativa och kvalitativa artiklar publicerade mellan åren 2005 och 2015. Resultatet är baserat på elva artiklar som är sökta i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Studien har två huvudresultat med tillhörande underrubriker. De två huvudrubrikerna är: Sjuksköterskans svårigheter i arbetet med cancerpatienter i palliativ vård respektive sjuksköterskans positiva erfarenheter i arbetet med cancerpatienter i palliativ vård. Svårigheter i sjuksköterskans arbete uppkommer i både fysisk och psykisk form. Positiva erfarenheter som sjuksköterskan lyfter fram är hur sjuksköterskan och patienter bildar relationer. Vidare lyfter de hur viktigt det är med teamarbete och patienternas närstående och i granskningen av datainsamlingsmetoden framkom det att författarna i tio artiklar använt sig av semistrukturerade intervjuer. I den elfte artikeln användes enkäter. Slutsats: Sjuksköterskan möter dagligen svårigheter och möjligheter inom sitt yrke. Sjuksköterskorna har känslor av att inte räcka till - samtidigt känner de sig priviligierade att arbeta med svårt cancersjuka patienter som lever i sina sista dagar. Osäkerhet och brist inom bland annat kommunikation påverkar sjuksköterskorna i deras arbete och behöver därför vidare forskning och utbildning inom ett flertal områden. / Abstract Background: The word cancer is a loaded word affecting many people, and the disease affects one in three in a lifetime. Cancer is one of the most common diseases and the numbers are rising. This leads to increased palliative care and the nurse’s work become more demanding. Aim: The purpose of this study is to highlight nurses' experiences in meeting with cancer patients in palliative care and examine the included articles data collection method. Method: A descriptive literature study with quantitative and qualitative articles published between 2005 and 2015. The results are based on eleven articles from the databases PubMed and Cinahl. Results: The study has two main results and associated subheadings. The two main headings are: The nurse's difficulties in working with cancer patients in palliative care and the nurse’s positive experience working with cancer patients in palliative care. Difficulties in the nurse's work occur in both physical and psychological form. Positive experience that the nurse brings out is how nurses and patients form relationships. Furthermore, they lift the importance of team work and patients' relatives and examination of the data collection methods revealed that the authors of ten articles used semi-structured interviews. The eleventh article used questionnaires. Conclusion: The nurses face daily difficulties and opportunities in their profession. The nurses have feelings of inadequacy - while they feel privileged to work with severe cancer patients living their last days. Uncertainty and deficiency in communication affecting nurses in their work and therefore need further research and education in several areas.

Bakgrund: Ätstörningar anses vara ett allvarligt psykiatriskt tillstånd som kan vara potentiellt livshotande och åsamka omfattande samt mångårigt lidande. Anorexia nervosa (AN) bedöms som komplext och involverar psykiska som fysiska dimensioner av personers hälsa. Tillståndet är omdiskuterat som den mest svårbehandlade psykiskiatriska sjukdomen. Flertalet studier har lyft debatten avseende behandlingsåtgärder som generellt sett tenderar att vara sprungna ur ett mer traditionsenligt angreppssätt. Begränsningar tycks således föreligga av individers subjektiva erfarenheter vid vårdkontakt. Den samtida psykiatriska vården syftar till att stärka individers förmåga till återhämtning samt meningsfullt liv, varför det kan betraktas som väsentligt att erhålla utökad förståelse inför personer med anorexia nervosas erfarenheter för att anpassa omvårdnadsåtgärder samt förhållningssätt utifrån behov, person samt situation. Syfte: Studien syftade till beskriva personer med anorexia nervosas erfarenheter av vård. Metod: En metasyntes har genomförts med stöd av Polit och Becks niostegsmodell samt Roséns principer för att erhålla en systematik. Databaserna CINAHL, APA Psychinfo samt PubMed har nyttjats. Sammantaget medförde urvalsprocessen 13 vetenskapliga artiklar. Analys: Dataunderlaget analyserades med kvalitativ innehållsanalys och genererade tolv underteman, fyra teman och ett övergripande huvudtema. Resultat: Ett huvudtema utkristalliserades: De yttre och inre elementens inverkan samt samverkan vid vårdkontakt och återhämtning utifrån ett inifrånperspektiv. Med tillhörande fyra teman *En vård som motverkar sitt syfte med förvärvning av besvär i relation till personcentrering, *Ett hotfullt och konfliktfyllt behandlingssystem i relation till trygghet samt frigörelse, *Omgivningens och vårdpersonalens inverkan, förhållningssätt samt attityder i relation till återhämtning, *Den inre dialogen och striden i relation till återhämtningsprocessen. Slutsats: Utfallet från metasyntesen konstaterade att upplevelser och erfarenheter kunde skiljas åt mellan personer med AN samt influeras av såväl inre som yttre elements samverkan liksom inverkan. För att främja erfarenheter samt det unika behovet tycktes ett mer personcentrerat- och återhämtningsinriktat resonemang vara essentiellt.