Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till personer med schizofreni. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline (via PubMed) där totalt 15 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg att schizofreni inte kan härledas till en enda orsak utan är ett samspel mellan olika faktorer. Schizofreni betraktades som en behandlingsbar sjukdom och endast delvis återhämtning ansågs möjlig förutsatt att professionell hjälp finns att tillgå. Sjuksköterskor hade negativa attityder angående sjukdomens prognos. Negativa attityder påträffades också gällande personer med schizofreni i relation till giftermål och barn. Det rådde delade meningar om det skulle vara besvärande eller inte att ha en person med schizofreni som granne eller arbetskamrat. Sjuksköterskor ansåg att personer med schizofreni är aggressiva och oförutsägbara. Positiva attityder fanns till att personer med schizofreni ska ha samma rättigheter och bemötas som andra människor. Yrkeserfarenhet påverkade attityderna hos sjuksköterskorna men det var oklart om det bidrog till positiva eller negativa attityder. Att ha högre utbildning var relaterat till positiva attityder. Författarna drog slutsatsen att sjuksköterskor i allmänhet har negativa attityder till personer med schizofreni. Nyckelord: Schizofreni, attityd, sjuksköterskor.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, ålder och socialt stöd på arbetet undersöktes. Datainsamling skedde genom enkätundersökning bland de anställda sjuksköterskorna på två olika avdelningar på ett sjukhus. Enkäten utformades i sin helhet av olika delar från redan existerande frågeformulär och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkäter. Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde påvisas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan ålder och stress kunde påvisas. Inga övriga korrelationer kunde påvisas. Studien visar att vidare undersökningar kring privatlivets sociala relationer och dess eventuella positiva effekter på den upplevda stressen på arbetsplatsen behöver genomföras.

Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur den höga arbetsbelastning som förekommer inom dagens sjukvård påverkar sjuksköterskan och vården av patienten. Artikelsökning genomfördes i databasen Science Direct. Sammanlagt inkluderades 10 artiklar i studien, fem kvalitativa och fem kvantitativa. Resultatet visade att en hög arbetsbelastning påverkade sjuksköterskan på flera områden. Till exempel så fick hon inte den tid hon behövde med patienten för att göra ett tillfredsställande arbete. Den höga arbetsbelastningen påverkade sjuksköterskan då hon inte alltid hann med att ge den önskade vården. Det fanns även faktorer i arbetsmiljön som underlättade hennes arbete som ett väl fungerande samarbete med kollegorna. Sjuksköterskor var också beroende av ett bra kollegialt stöd och behövde få tid för att ta söka ny kunskap. Sjuksköterskans arbetsbelastning bör vara så att hon kan hantera och ha kontroll över sitt arbete. Kommunikationen mellan den anställde och ledningen var viktig, för att sjuksköterskan skulle kunna ge en vård av hög kvalitet.

Bakgrund: Tusentals människor i Sverige drabbas av hjärtstopp varje år, var av ca 5000 på sjukhus. Ett obehandlat hjärtstopp leder oundvikligen till döden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med hjärtstopp och hjärt- lungräddning (HLR), inne på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes på nio vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. En kvalitativ analys genomfördes med stöd av Forsberg och Wengström. Resultat: I resultatet framkom fem olika kategorier som handlade om sjuksköterskors upplevelser: upplevelser av att känna sig osäker, upplevelser av kaos och stress, upplevelser av otydligt ledarskap och oklara roller, upplevelser i samband med familjens närvaro, upplevelser av stöd från kollegor. Slutsatser: Att sjuksköterskor behöver höja sin kompetens, både under utbildning och fortlöpande under sin karriär. Sjuksköterskor upplevde en osäkerhet och stress i samband med hjärtstopp och HLR. Detta kom att visa sig i olika uttryck och skepnader. Hjärtstoppsövningar och debriefing kunde bli en möjlighet för att träna, ventilera, dra lärdom av eventuella misstag och att få stöd av kollegor. Detta sammantaget skulle kunna minska stress och osäkerhet, inför kommande hjärtstoppssituationer.

No description available.

Introduktion: Kommunikation inom vården innefattar ofta en överföring av patientrelaterad information. Utbyte och överföring av information sker flera gånger på ett dygn vilket ska säkerställa att sjuksköterskan ständigt besitter adekvat information för att kunna ge korrekt vård. Bristande kommunikation kan leda till en ökad morbiditet och mortalitet inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om kommunikation med andra sjuksköterskor och läkare på kirurgiska vårdavdelningar samt att jämföra dessa resultat. Syftet var även att jämföra sjuksköterskors uppfattningar utifrån deras utbildningsnivå samt antalet yrkesverksamma år. Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med en deskriptiv och jämförande design med en kvantitativ ansats. Data samlades in genom en enkät bestående av en sektion med frågor rörande demografiska data samt en sektion med frågor från ICU Nurse Questionnaire short version sektion 1. Huvudresultat: Resultatet som framkom i studien kan ge en indikation om hur sjuksköterskor uppfattade kommunikationen på de utvalda kirurgiska vårdavdelningarna. Dock gick det bara att påvisa statistisk signifikans gällande en faktor, öppenhet i kommunikation. Där framkom att sjuksköterskor upplevde en öppnare atmosfär i kommunikationen med andra sjuksköterskor än de upplevde med läkare. Inga övriga statistiskt signifikanta skillnader kunde påvisas. Slutsats: Endast ett statistiskt signifikant resultat kunde ses, nämligen att sjuksköterskor uppfattade öppenhet i kommunikationen med sjuksköterskor högre än med läkare. Spridningen i resultatet visade att det finns utrymme för förbättring. I en mer utförlig studie med en större undersökningsgrupp är det möjligt att resultaten uppvisat fler signifikanta fynd. / Introduction: Communication within healthcare often involves a transfer of patient related information. Transfer and exchange of information happens several times per day to make sure that the nurse always has adequate information to be able to provide the correct care for patients. Lack in communication may lead to an increase in morbidity and mortality within the healthcare system. Aim: The aim of this study was to describe nurse’s perceptions of communication with other nurses and physicians in surgical wards and to compare these findings. The aim was also to compare nurses perceptions based on their level of education and number of working years. Method: An empirical cross-sectional study with a descriptive and comparative design with a quantitative approach. Data was collected through a survey consisting of one part with questions about demographic data and one part with questions from ICU Nurse Questionnaire short version section 1. Main findings: The findings in the study can indicate how nurses perceived communication in the chosen surgical wards. There was only one factor that showed statistical significance, communication openness. There was shown that nurses perceive a more open atmosphere in communication with other nurses than they perceive with physicians. No other statistical significant differences could be found. Conclusion: Only one statistically significant finding was made, that nurses perceive communication openness with nurses higher than that with physicians. The spread in the findings showed that there is room for improvement. In a more thorough study with a larger study population it is possible that more statistical significant findings could have been identified.

Aim: The aim of this study was to describe how nurses experience meeting patients with self-injurious behavior in health care and the factors that influence nurses' attitudes towards this particularly group of patients. The literature study also contains a review of the articles included datacollection method. Method: A descriptive literature review of quantitative and qualitative articles published between 2004 and 2014. The articles were sought in the databases PubMed and PsycINFO. The result of the present literaturestudy was based on 11 articles.Result:The nurses experiences were mainly positive, however, the results also shows that they feel antipathy, negative emotions, inadequacy and obstacles in the care of patients with self-injurious behavior. The present literature study shows that the factors that influence nurses' attitude towards the patient group is experience, education, age and gender. Conclusion:It turned out that the nurses' experiences and preferences were more positive if the nurses received training on self-injurious behavior. There were judgmental attitudes towards patients who self-harm from the nurses, the most prominent was that they perceived the patients as manipulative and attention-seeking. More research is needed in order to meet the growing patient population. If the care of these patients should be better it requires that the nurses increase their knowledge of self-harm.

Bakgrund: Stress påverkar hälsan negativt. Påfrestningar i arbetslivet leder till arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskor har många faktorer i sitt arbete som leder till arbetsrelaterad stress. Detta leder inte endast till negativa konsekvenser för sjuksköterskan utan kan även påverka patienten negativt. Fysisk aktivitet har i tidigare studier visat sig kunna leda till minskad stress i det dagliga livet. Studier tyder även på att fysisk aktivitet skulle kunna minska den arbetsrelaterade stressen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om en fysiskt aktiv livsstil jämfört med en fysiskt inaktiv livsstil ger skillnader i sjuksköterskors skattning av arbetsrelaterad stress. Metodbeskrivning: 17 sjuksköterskor utrustades med accelerometrar under ett dygn för att mäta deras nivå av fysisk aktivitet. Samtidigt fick de besvara frågeformulär om fysisk aktivitet samt om arbetsrelaterad stress. Svaren undersöktes mellan de två grupperna för att finna eventuella skillnader. Huvudresultat: Inga signifikanta skillnader kunde ses i skatting av arbetsrelaterad stress mellan de två grupperna. Den fysiskt aktiva gruppen sjuksköterskor upplevde att en ökad arbetsbelastning och konflikter på arbetsplatsen var stressande. Gruppen fysiskt inaktiva sjuksköterskor upplevde främst att en ökad arbetsbelastning samt att inte veta vem som fattar beslut som berör arbetsplatsen som stressande, dock var skillnaderna inte signifikanta. Slutsats: Inga signifikanta skillnader kunde ses mellan de två grupperna. Då denna studie hade ett flertal svagheter kan inte för stora slutsatser dras utifrån studiens resultat. Ämnet fysisk aktivitets påverkan på arbetsrelaterad stress fortsätter därför att vara ett intressant forskningsämne.

Introduktion/Bakgrund: Under 2000-talet har det skett en stor ökning i användandet av både narkotika och alkohol och därmed har också antalet personer som vårdas för missbruk stigit. Stigmatisering och fördomar är vanligt förekommande mot denna patientgrupp, både i samhället och bland vårdpersonal. Denna patientgrupp bemöts och behandlas därför olikt andra patienter, vilket är ett problem som måste uppmärksammas. Syfte: Syftet med litteratöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med missbruksproblematik inom den somatiska vården. Metod: En litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artikelsökning gjordes i olika databaser samt via manuell sökning. Materialet granskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet presenteras i fyra olika områden; känsla av hjälplöshet, Känsla av misstro, Sjuksköterskan och stigmatisering samt Sjuksköterskans behov av kunskap och stöd. Diskussion: Bemötande och omvårdnad av patienter med missbruksproblem inom den somatiska vården präglas till stor del av negativa erfarenheter och upplevelser. Sjuksköterskan har förutfattade meningar och upplever rädsla och osäkerhet i mötet med dessa patienter. Slutsats: Det krävs utbildning och större kunskap om denna patientgrupp för att påverka sjuksköterskans upplevelser och för att förbättra vårdkvalitèn.

Bakgrund:Inom akutsjukvården utsätts sjuksköterskor för stress och traumatiska händelser i sitt dagliga arbete. De traumatiska händelserna kan komma att ge sjuksköterskorna personliga konsekvenser som stress och posttraumatiskt stressyndrom. Det är av stor betydelse att man inom vården uppmärksammar dessa symtom och hittar copingstrategier för att förhindra psykisk ohälsa hos sjuksköterskorna.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplever och hanterar traumatiska händelser i akutsjukvården. Metod:En litteraturstudie som grundas på åtta kvalitativa studier och dessa har sedan granskats och analyserats. De studier som granskats är tagna från databaserna CINAHL och Medline. Resultat:I resultatet framkom det två huvudkategorier och åtta subkategorier. Det två huvudsakliga kategorierna som kom fram i studien varupplevelser och hantering av traumatiska händelser. I temat upplevelser av traumatiska händelser framkom det fyra subkategorier; dessa var: att utsättas för stressfulla situationer, att känna skuld och maktlöshet, att kännaoro och att vara empatisk. I kategorin hantering av traumatiska händelser framkom det fyra subkategorier; dessa var: att få stöd, avslappnande aktiviteter, att vara mentalt förberedd och vikten av kunskap och arbetslivserfarenhet. Slutsats: Att ha upplevt en traumatisk händelse innebar att sjuksköterskorna kände någon form av stress. Sjuksköterskornas sätt att hantera stressen beskrivs olika från person till person. Däremot var stödet ifrån familj, vänner och kollegor det stöd som framkom som underlättande av hanteringen av traumatiska händelser.