No description available.

Bakgrund: Med det ökade mångkulturella samhället idag finner vi människor från olika länder där alla har sin egen kultur, språk, värdering och beteenden. Alla människor har rätt till god personcentrerad vård på individnivå. När en människa blir patient spelar patientens kulturella bakgrund en stor roll i omvårdnaden då detta ger förutsättningar för att främja hälsa och välbefinnande. Sjuksköterskor har till yrkesroll att vårda alla patienter på lika villkor. Vilket innebär att sjuksköterskor visar respekt för patienters integritet samt ger bekräftelse för deras upplevelser. Syfte: Sjuksköterskornas erfarenheter av personcentrerad vård i relation till patienter med annan kulturell bakgrund inom somatisk vård. Metod: Metoden som används är systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet består av två teman. Det första temat var: Betydelsen av kommunikation, med subteman; Att möta språkbarriärer, Att använda kommunikationsstrategier. Det andra temat var: Organisatoriska förhållanden med subteman; Behov av kunskap, Vårdmiljöns påverkan och Att uppleva tidsbrist. Slutsats: För att ge god personcentrerad vård till patienter krävs det en god kommunikationsförmåga mellan sjuksköterskor och patienter. Vidare så upplevs det för sjuksköterskor att det fattas resurser för att kunna tillämpa en personcentrerad vård. Mer tid, god vårdmiljö samt ökad kunskap framkom som viktiga delar i vården.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i hela världen, även i Sverige, främst hos den unga, kvinnliga befolkningen. Psykiska problem är ofta kopplade till somatisk ohälsa. Kvaliteten på den somatiska vården blir ofta sämre, mycket på grund av att många sjuksköterskor inte har tillräckligt med kunskap och erfarenhet inom psykiatriska omvårdnaden. Syfte: Föreliggande arbete avser att undersöka sjuksköterskors attityder och erfarenheter av patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Metod: Litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar. Litteratursökning i databaser med hjälp av lämpliga sökord. Artiklarnas kvalitet granskas sedan med hjälp av granskningsmallar. Resultat: Sammanlagt granskades 15 artiklar, varav 8 kvalitativa och 7 kvantitativa. Undersökningen visar att sjuksköterskor ofta har negativa erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa. En förklaring kan vara bristande kunskap och färdigheter, vilket leder till rädsla, frustration och stress i mötet med dessa patienter. Även miljön nämns som som en stress- och orsaksfaktor till detta. Dessa faktorer leder till att sjuksköterskor till övervägande del har negativa attityder mot denna patientgrupp. Slutsats: Slutsatsen av undersökningen visar att de identifierade bristerna när det gäller kunskap och färdigheter bland annat leder till otrygghet vid vård av patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Förbättring av detta tillstånd kan uppnås genom att höja sjuksköterskors kompetens, t.ex. genom att lägga större vikt på den psykiatriska omvårdnaden inom den praktiska utbildningen. / Background: Mental illness is increasing in the whole world and also in Sweden, mainly among the young female population. Mental problems are often linked to somatic illness. The quality of somatic health care for these patients is often worse, mainly because a lot of nurses don’t have enough knowledge and experience of psychiatric nusing. Aim: The aim of this study is to examine nurses’ attitudes against and experiences of patients with mental illness in somatic health care. Method: Literary review of scientific articles. Literary search in data bases with appropriate search terms. The quality of the articles was examined by using grading templates. Results: In total 15 articles, 8 qualitatives and 7 quantitatives, were examined. The examination shows that nurses have predominantly negative experiences of caring for patients with mental illness. One explanation can be lacking knowledge and skills which leads to fear, frustration and stress when meeting this group of patients. The environment of the work place was also named as a causing factor of stress. These factors are contributing to the nurses’ predominantly negative attitudes towards those patients. Conclusion: The conclusion of this study is that the identified lack of knowledge and skills among the nurses leads to insecurity among other negative emotions while taking care of patients with mental illness in somatic health care. Improving this situation can be achieved by raising nurses’ competence, for example by focusing more on psychiatric nursing during practical training.

Bakgrund: Existentiell vård ingår i palliativ vård och ökar globalt varje år, ytterligare bidrar detta till att den existentiella vården också ökar. Palliativ vård har som mål att lindra och förbättra välbefinnandet för patienterna både fysiskt och psykiskt, ur ett holistiskt synsätt. Därav behöver sjuksköterskor även vårda patienternas existentiella frågor som kan uppkomma. Existentiella frågor är personliga, vilket medför att bemötandet och kommunikationen är av stor vikt.                                                        Syfte: Litteraturstudiens syfte var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av existentiella samtal med patienter inom palliativ vård.                                                   Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databaserna CINAHL och PubMed användes vid sökning av studier. Bedömningen av studierna genomfördes via SBU:s kvalitetsgranskningsmall, studier analyserades med hjälp av innehållsanalys. Elva studier utformade resultatet.                                                                                        Resultat: I resultatet uppkom två teman vilka var Förutsättningar för ett existentiellt samtal och Existentiellt samtal leder till känslan att bli berörd. Till dessa teman framkom fem subteman vilka var Tiden och miljön - en förutsättning för ett existentiellt samtal, Samspelet mellan sjuksköterskor och patienterna en förutsättning för existentiella samtal och Kommunikationsfärdigheter är förutsättningar för existentiella samtal. Där dessa subteman Sjusköteskors upplevelse av pliktkänsla och Sjuksköterskors upplevda känslor inom existentiell vård upphittades under andra temat.                                       Konklusion: Tiden ansågs vara väsentlig inom palliativ vård, då tidsbrist uppstod blev patienternas existentiella vård lidande samt sjuksköterskornas utveckling inom existentiella frågor. Även kommunikation, visa känslor och samspel med patienterna var av vikt för att kunna genomföra existentiella samtal. Fattas någon av dessa komponenter kommer samtal angående existentiella frågor inte att lyckas. Komponenterna utvecklas inom sjuksköterskor med tid och övning. / Background: Existential care are a part of palliative care that are increasing globally every year, which leads to an increase in existential care as well. Palliative care aims to alleviate and improve the well-being of patients both physically and mentally, from a holistic point of view. Therefore, nurses also need to take care of the patients' existential questions that may arise. The questions can be very personal for everyone involved, therefore carring and communication are of great importance.                                       Aim: The purpose of the literature study where to compile nurses' experiences of existential conversation with patients in palliative care.                                                  Method: Literature review with a qualitative approach. The database searches of studies were carried out in the databases CINAHL and PubMed. The assessment of the studies was carried out through SBU's quality review template, studies were analyzed using content analysis. In the end, 11 studies remained and designed the result.                     Results: The results produced two main themes, which were Prerequisites for an existential conversation, Existential conversation leads to the feeling of being touched. To these themes, five subtermes emerged which were Time and environment a prerequisite for existential conversations, The interaction between nurses and patients provided the prerequisite for existential conversations and Communication skills are prerequisites for existential conversations. Were this subtermes The nurses' experience of a sense of duty and The nurses' perceived feelings in existential care was found under the second theme.                                                                                     Conclusion: Time was considered to be essential in everything, as lack of time often arose and the patients' existential care became forgotten and the nurses' development in existential issues goes away. Communication, showing emotions and interacting with patients were also important in order to be able to conduct existential conversations. If any of these components are missing, conversations regarding existential issues will not succeed. The components are developed within nurses throughout time and practice.