Intensified agriculture has led to a dramatic decline of farmland biodiversity in Europe during the 20th century, making farmland policies of utmost importance within the European Union [EU]. The Greening, which is a part of the Common Agricultural Policy [CAP] was created to combat the negative effects of intensified agriculture. However, the policy did not achieve the goal of safeguarding farmland biodiversity and will be replaced in the upcoming CAP-reform. This study researches if a landscape perspective and nature-inclusive farming can increase the efficiency of the Greening in Scanian farmlands. Through semi-structured interviews with professionals on a regional level, we investigated: What are the obstacles that hinder regional solutions to farmland biodiversity issues in Scania, Sweden? Through the lens of governance, the results emphasized a need for new arrangements between all stakeholders in order to solve the issue of declining farmland biodiversity in Scania. The main obstacles for incorporating a landscape perspective and nature-inclusive farming are the lack of regional influence in the Greening, short program periods, and low profitability for farmers. We argue that these obstacles stem from the complex, multilevel governing system of the EU, and the projectification of the CAP. We suggest adopting a Common Pool Resource [CPR] framework for farmland biodiversity in Scania as an efficient way of surpassing the obstacles. However, further research is needed to create a cohesive view of the use value of farmland biodiversity. We concluded that although the results might be applicable to other regions within the EU, it is important to further research other regions in terms of local landscape conditions and local governance for effective results. / Intensifierat jordbruk har inneburit en dramatisk minskning av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskap i Europa under 1900-talet, vilket gör jordbrukspolitiken central inom Europeiska unionen [EU]. Förgröningsstödet, som är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, skapades för att motverka de negativa effekterna av intensifierat jordbruk. Förgröningsstödet uppnådde emellertid inte målet att skydda den biologiska mångfalden i jordbrukslandskap, och kommer att ersättas i nästkommande reform. Den här studien undersökte om ett landskapsperspektiv, samt naturinkluderande jordbruk kunde öka ändamålsenligheten av Förgröningsstödet i det skånska jordbrukslandskapet. Genom semi-strukturerade intervjuer med tjänstemän på en regional nivå, undersöktes: Vilka är hindren som motarbetar regionala lösningar på problem som berör biologisk mångfald inom det skånska jordbruket? Utifrån ett governance-perspektiv, betonade resultaten ett behov av nya arrangemang mellan samtliga aktörer för att lösa problemet med minskad biologisk mångfald inom skånskt jordbruk. De främsta hindren för att inkludera ett landskapsperspektiv samt naturinkluderande jordbruk var bristen på regionalt inflytande, de korta programperioderna, samt låg lönsamhet för jordbrukare. Vi hävdar att hindren härrör från den komplexa flernivåstyrningen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, samt projektifiering av den. Vi föreslår att anta ett Common Pool Resource [CPR] ramverk för biologisk mångfald inom skånskt jordbruk som ett effektivt sätt att övervinna hindren. Ytterligare forskning behövs dock för att skapa en enhetlig bild av användningsvärdet av biologisk mångfald i jordbrukslandskap. Avslutningsvis menar vi att även om resultaten kan gå att applicera på andra regioner inom EU, ligger det stor vikt vid att undersöka lokala förhållanden inom landskap och styrning för att nå effektiva resultat