Elevassistenten - pusselbit eller schackpjäs? En kvalitativ studie om relationen mellan skolans organisation och behovet att anställa elevassistenter. Studiens syfte har varit att undersöka hur skolan organiserar stödet elevassistans till de elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd samt vilka faktorer som påverkar att elevassistent bedöms vara den åtgärd som ska ges till elever i behov av särskilt stöd. Genom intervjuer med rektorer vilka, enligt Skollagen, fattar beslut och har det yttersta ansvaret för sin enhets inre organisation, har vi undersökt hur stödet för elever organiseras och var i organisationen elevassistenten befinner sig. Genomgången av tidigare forskning visar hur antalet elevassistenter ökat i skolorna de senaste årtiondena och att elevassistentens uppdrag kan få särskiljande eller inkluderande effekter beroende på hur uppdraget organiseras. Genomgången belyser hur skolor alltmer ger uttryck för att stöd mer borde ges på organisationsnivå men att de inte riktigt lyckas realisera detta i verkligheten utan att stödet ofta sätts in genom att på olika sätt "åtgärda eleven". Litteraturgenomgången visar också på att elevassistenter är en grupp med ytterst varierande utbildning. Det händer att den outbildade elevassistentens uppdrag är att ge pedagogiskt stöd åt de elever som är i de största svårigheterna. Elever som istället, enligt litteraturen, borde få stöd av de i personalen med mest pedagogisk kompetens. Våra resultat visar dock att på de skolor vi undersökt kan man skönja en förändring i organiseringen av resurser mot mer stöd och medvetet förebyggande arbete på organisationsnivå och ett målmedvetet arbete med att anställa elevassistenter med pedagogisk utbildning - ofta socialpedagoger - som organiseras som en flexibel resurs och i möjligaste mån en resurs som finns för flertalet elever och inte knyts till en enskild individ. Vi skulle vilja beskriva det som att elevassistentens roll är mer av en strategiskt rörlig schackpjäs än en statisk pusselbit. Våra resultat visar på att skolorna arbetar alltmer utifrån ett relationellt perspektiv, med fokus på tydlighet i förhållningssätt och värdegrund och att kommunikationen och den goda relationen är avgörande både personalen emellan som mellan personal och elever för en skolas möjligheter att känna växandets glädje.

Student outcomes of Education for Sustainable Development (ESD) is reported to be weak and empirical studies investigating the underlying causes have been called for. School organization is pointed out as essential, which highlights the role of school leaders in realizing ESD. This study aims to identify characteristic features of ESD active school organizations, by investigating how school leaders maintain high quality in their organizations. ESD is thus studied from an internal organizational perspective. Fourteen school leaders at ten upper secondary schools, active in ESD implementation, were interviewed and qualitative data quantified. A special focus was on school leaders’ transformative statements, in response to earlier criticism that ESD implementation has been too structural. Results consist of 26 identified quality criteria. By means of cluster analysis, the quality criteria were merged into four principal quality criteria: collaborative interaction and school development, student-centred education, cooperation with local society and proactive leadership and continuity. The school leaders’ quality strategies were identified through correlation analysis of their principal quality criteria. The quality strategies reveal a difference in the schools’ internal or external focus. An analysis of the school leaders’ quality statements in relation to their quality strategy implementation indicates that ESD to a large degree is introduced from a transformative perspective. One school in the study stands out as highly transformation-oriented, and has a quality strategy combining an internal and external focus, thus making it a possible benchmark for successful ESD-implementation. The study contributes a suggestion on how a progression of ESD implementation can take place and as well as possible obstacles. / Studier om implementering av Lärande för hållbar utveckling (LHU) visar att påverkan på elevers förståelse, attityder och agerande i frågan är liten. Det finns ett behov av att empiriskt undersöka hur skolans organisation kan underlätta en mer framgångsrik LHU implementering. Rektorernas roll pekas ut som central i det arbetet, men få studier har tidigare undersökt hur rektorer arbetar med skolorganisationen. I studien undersöks generella uttryck för kvalitet som rektorer anser viktiga i skolorganisationen för att åstadkomma en utbildning med hög kvalitet. Resultaten tolkas i ljuset av skolor som aktivt implementerar LHU. Studien söker svar på vad som utmärker de skolorganisationer som aktivt arbetar med LHU. 14 rektorer på 10 LHU-skolor har intervjuats. Kvalitativ data har kvantifierats i syfte att upptäcka mönster och sammanhang. Ett speciellt fokus har ägnats åt transforamtiva uttryck, som ett svar på tidigare kritik mot att LHU implementerats allt för strukturellt inom skolan. Resultaten redovisar kvalitetskriterier som rektorerna framhåller som viktiga samt specifika fokusområden för kvalitetsarbete. Skolor i studien med hög medvetenhet om transformativa uttryck inom skolans organisation utgör grund för en diskussion om hur strategier för LHU implementering kan utformas.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I