No description available.

Detta är en uppsats som tar sig an, på ett semantiskt sätt, ordet Gud och människors syn på vad ordet Gud har för betydelse. Genom att göra en idéanalys av Jonna Bornemarks analys av Nicolas Cusanus för att se om detta kan vara en väg för att ge en mera mångfasetterad bild och värde av ordet Gud och gudsbilden till den scientistiska människan i Sverige. Uppsatsen tar avstamp i att försöka visa på de nycklar Cusanus filosofi ger genom Jonna Bornemarks tolkning av Cusanus i Det omätbaras renässans. / Nicholas Cusanus levde mellan åren 1401 och 1464. Cusanus var astronom, matematiker, teolog och filosof. En verklig renässansmänniska. Cusanus var en man som var på gränsen mellan skolastiken på medeltiden och renässansens mera kosmopolitiska livshållning som tiden gav. Cusanus var starkt influerad av den mystiken som bland annat Mäster Eckhart stod bakom. Den mystika negativa teologin som talade om att det är enklare att beskriva vad den kristna Gud inte är, än att berätta vad som Gud är. Cusanus studerade både Aristoteles och den Plotinos nyplatonska filosofin. Denna filosof kom jag kontakt med genom Cusanus lilla bok Gudsseendet med stort innehåll, vilket han skrev som en guide till munkarna i Tegernsee. Den behandlar den sinnliga bilden och de begrepp som gör att man kan se det som kan finnas bakom den ikoniska bilden. Den ikoniska bilden uppfattar Cusanus vara det djup som en bild kan vara bärare av. Det symboliska värdet på den bild som väcker åskådarens reflektion och reaktion. Den ikoniska bilden är bärare av detta djup som kan vara en utlösande av det personliga symboliska värdet för den specifika bilden. I Gudseendet är det en ikon som Cusanus kallar för ”Guds ikon”. Cusanus öppnade dörrar för mig i hur man kan tänka om att inte ser med de fysiska sinnena, utan måste använda sitt inre öga för att kunna se det som är större än det jag bara kan med de fysiska sinnena erfara. Startpunkten till denna uppsats är att kanske kunna förstå hur människan kan komma närmare det som inte sinnligt kan erfaras, den kunskapen menar Cusanus behöver människan för att vara en hel människa. Bornemark tar Cusanus filosofi till dagens samhällsproblem med att samhället alltid vill mäta allting. Studiens inriktning är att försöka svara på de frågor som uppsatsen ställer inför Bornemarks tolkning av Cusanus filosofi. / <p>På grund av corona utfördes framläggningen online.</p>

The aim of this study is to examine intangible aspects of medieval church architecture from an art historical perspective, by using the theoretical frameworks of  the theologist Alf Härdelin’s theory on multidimensionality and the philosopher of languages  John Langshaw Austin’s the­ory on speech acts and performativity. It studies the relationship between church architecture and liturgy during the 15th century. This case study’s main material is the Upland parish church Ärentuna and the liturgical sources Missale Upsalense novum (1513) and the devotional book Siælinna thrøst (15th century). The interior of the church has been examined to understand how the church interior may have been furnished during the 15th century.  During the 15th century the church had many more altars and devotion pictures than what one can see in the current furnishings of the church. There is a narratological succession in the construction of the building, as well as the iconographical motifs, from West to East, thus the meaning of it becomes increasingly sacred. In that way, the construction of the building, as well as the wall paintings converses, with the liturgy – which has its core in the choir. When lay­people entered the sacred space of the church, they perceived things in a specific order, which creates a sense of order and cohesion within the liturgy. The study found that liturgy produces meaning in the church architecture by giving a visual expression to faith through images. Through performative speech acts found in the liturgy, a multidimensional experience is created by the (theological) fact of Christ's presence in the church. The nave's paintings enhance the visitor’s experience of the church interior as an eternal heavenly presence with motifs such as the Seven days of Creation, the Ten Commandments, the Passion of Christ and finally the Last Judgment.