Eftersom svensklärare i hög utsträckning förlitar sig på läromedel i formandet av grammatik-undervisningen bör dess innehåll och struktur ha betydelse för vilka kunskaper som lärs ut. Syftet med föreliggande undersökning är därför att analysera och problematisera hur läromedel för gymnasiets högskoleförberedande kurs Svenska 2 strukturerar de avsnitt som behandlar grammatik. Undersökningens empiriska material består av fem läromedel för gymnasiekursen Svenska 2, vilka analyseras utifrån kvalitativa textanalyser. Undersökningens resultat påvisar att läromedlen präglas av antingen en funktionell grammatik, där grammatiken ses som ett normativt verktyg för skrivandet, eller som en statisk och oproblematiserad begreppskunskap. Vidare påvisas även att många av undersökningens läromedel har brister och är långtifrån alltid helt i överensstämmelse med ämnesplanens mål. Det finns även en betydande skillnad mellan den skolgrammatik som presenteras i undersökningens läromedel och den som språkvetenskapen framhåller. Detta talar för att det är högst centralt att ifrågasätta läromedlens legitimerande funktion. Det som slutligen konstateras är att läromedlen bör komma bort från den traditionella grammatikbeskrivningen, så att lärare kan välja läromedel vars grammatikavsnitt liknar språkvetenskapens. / Because Swedish teachers rely heavily on teaching materials in the form of grammar education, the content and structure thereof should be important for which knowledge is taught. The purpose of the present study is to analyse and problematise how teaching materials for the college preparatory course Swedish 2 structure the sections dealing with grammar. The empirical material of the study consists of five teaching materials for the upper secondary school subject Swedish 2, which were analysed on the basis of qualitative text analyses. The results of the study showed that the teaching materials are characterised by either a functional grammar, where the grammar is seen as a normative tool for writing, or as a static and unproblematised conceptual knowledge. Furthermore, it is also shown that many of the study's teaching materials have shortcomings and are far from always completely in line with the curriculum’s objectives. There is also a significant difference between the school grammar presented in the study's teaching materials and the one that linguistics advocates. This suggests that it is highly central to question the legitimacy of the teaching materials. Finally, it is concluded that the teaching materials should be removed from the traditional grammar description so that teachers can choose teaching materials whose grammar sections are similar to linguistics.