Skolgången är barnets väg från familjens sfär ut i samhället, från en skyddande värld i beroende till en öppen och mångtydig värld att självständigt navigera i. Mötet med den nya världen måste ske stegvis för att vara trygg och lustfylld. Skolan ska förberedda barnen och göra dem nyfikna att fortsätta utforska och lära efter skoltiden. Därför måste den byggda miljön anpassas efter barnens utveckling och mognadsgrad.Mitt projekt handlar om övergången mellan dessa två världar. I mitt arbete har jag inspirerats av Friedrich Fröbels pedagogik och Hans Scharouns skolorbyggnader. / The school years are the child’s way from the family sphere into society, from a protective world in dependence, to an open and ambiguous world to independently navigate in. The encounter with the new world must occure gradually to be safe and beneficial. The school should prepare the children and make them curious to continue exploring and learning after the school years. Therefore, the built environment must be adapted to the children’s development and maturity.My project is about the transition between these two worlds.In my work I have been inspired by Friedrich Fröbel’s pedagogy and Hans Scharoun’s school buildings.

Syftet med arbetet är att undersöka hur möjligheter till flerstämmigt lärande såg ut i ett dataunderstött samarbetsprojekt World of Warcraft i årskurs 6. Frågan angrips med hjälp av metodtriangulering, vars huvuddel består av två lektionsobservationer, vilka förstärks med lärarintervjuer samt elevernas utvärderingar. Jag konkretiserar kartläggningen med produktioner som eleverna gjorde under projektets gång. Som en övergripande teoretisk ram för undersökningen används det sociokulturella perspektivet där relevanta aspekter belyses mer ingående – flerstämmighet, livsvärldar, lärarens roll och lärande tillsammans. Resultatet visar att det föregick mångsidig flerstämmig verksamhet i klassrummet. Projektet skapade stort engagemang och delaktighet genom sin multimodala karaktär, anknytning till elevernas ”livsvärldar” samt lärarens vägledande förhållningssätt. Flerstämmiga lärandemöjligheter reflekterades i samarbetet eleverna emellan i både den verkliga och den digitala världen, samt i den fria dialogen kring uppgiften. Min slutsats är att WoW projektet är en framkomlig väg om man vill skapa dialogiska förutsättningar för lärande i samspel med sin tid och i samspel med andra. Den öppnar också dörrar till det som delvis förblev outnyttjat i projektet – en djupare diskurs om bakomliggande krafter i det multimediala samhället. / Picture Dialogs – a Study of Polyfoni in the School Project World of Warcraft.

Syftet med examensarbetet är att beskriva och problematisera elevers och lärares upplevelser av ett pågående skolprojekt om värdegrunden i relation till undervisning. Skolprojektet är utformat så att elever från årskurs fyra, fem och sex själva får planera, leda och genomföra fysiska aktiviteter för äldre på ett närliggande äldreboende. Undersökningen har sökt svar på tre frågeställningar, hur elever och lärare ser på att delta i skolprojektet, hur elever och lärare upplever skolprojektet, och hur förändrar skolprojektet skolans verksamhet. Detta har vi gjort genom att använda oss av kvalitativa metoder i form av semistrukturerade intervjuer, fokusgruppsintervjuer och fallstudie. Fallstudier är en forskningsstrategi där det sker en undersökning (Johannessen & Tufte, 2003), i vårt fall om en grupp elever, lärare och äldre människor. Insamlingen av empirin sker exempelvis från observationer eller intervjuer. I fallstudier sker det en djup redogörelse för fallet, och en avgränsning om vad som hamnar innanför och utanför fallet (Johannessen & Tufte,2003). Vi har skapat oss en djupare förståelse av fältet vi undersökt med hjälp av vår fallstudie, visserligen enbart via digitalt material på grund av den rådande pandemin. Empirin som samlats in har analyserats och diskuterats med stöd av Bourdieus teoretiska referensram där särskilt fokus läggs på begreppen habitus, fält och kapital. Dessa begrepp kan användas för att analysera och förstå människors inställningar, attityder och handlingar. Även vad som är reglerat för skolans värdegrund samt nationell och internationell forskning om värdegrundsarbete har använts för att kunna analysera projektet. Resultatet som presenteras påvisar att elever och lärare till en början inte kunde se meningen med skolprojektet, men nu enbart har positivt att säga om det. Elevernas upplevelse av skolprojektet är att det bidrar med en förståelse för äldre och medmänniskor, samt att mötet med dessa har avdramatiserats. Skolprojektet har även bidragit till att eleverna blivit mer aktiva på och utanför skolan, fått en social mognad och ett livslångt perspektiv på fysisk aktivitet. Slutsatserna av våra resultat kan var tillämpliga i andra sammanhang och är möjligt att anta utifrån vad som framkommit på den undersökta skolan, men vi kan inte definitivt säga att resultaten är överförbara till någon annan kontext eller allmänt giltiga.