BAKGRUND:Utvecklingsprojekt startas kontinuerligt upp inom skolan med avsikt att höja personalenskompetens och utveckla verksamheten. Vi ville undersöka hur personalen uppfattar ettutvecklingsprojekt inom matematik och om det uppfyller de intentioner som avses. Våruppfattning är att lärare känner behov av kompetenshöjning, men samtidigt kan upplevautvecklingsprojekt betungande och bli ytterligare en uppgift som läggs till allt annat. Dessauppfattningar grundar sig på egna erfarenheter som verksamma lärare och genomutbildningspraktik. Vi antog att det skulle finnas delar av projektet som enligt lärare skullevara positiva och verkningsfulla och att vissa delar i mindre omfattning skulle göra det,liksom att det kunde finnas skillnader i detta mellan olika lärarkategorier.SYFTE:Syftet med undersökningen var att belysa hur lärare som medverkar i ett kommunaltutvecklingsprojekt inom matematik ser på detta projekt. I syftet ingår att undersöka hur lärareuppfattar utvecklingsprojektets olika delar och om projektet inneburit förändringar i deras synpå matematik och i verksamheten.METOD:Undersökningen gäller lärare på förskola och grundskola i en kommun. Utifrån ett registeröver förskolor och skolor samt antal anställda, valdes de arbetsplatser ut som skulle ingå iundersökningen. Arbetsplasterna valdes ut med tanke på att få både en geografisk ochstorleksmässig spridning. På de utvalda arbetsplatserna delades enkäter ut till alla anställdasom arbetar med barnen/eleverna i verksamheten, förutom år 7-9 där endast matematiklärarnafick enkäter.RESULTAT:Undersökningen fokuserade på olika delar av ett kompetensutvecklingsprojekt. Dessa delarhandlade om kompetensutbildning som utgått från eget behov, samarbete i arbetslag och medandra kollegor, skolledningens roll, konkreta förändringar som gjorts i verksamheten och omsatsningens betydelse och syfte. Resultaten visade att uppfattningen om projektet delvis skildesig åt inom de olika delarna och även till viss del mellan olika lärarkategorier. Majoriteten avdem som deltog menade att externa aktiviteter som utgått från behov varit bra och mestadelsuppfyllt förväntningarna. Likaså ansåg de flesta att satsningen var en viktig insats förutvecklingen av matematiken inom förskola/skola men att syftet med den inte fullt ut skullenås på det sätt den idag bedrivs. Det kan delvis bero på att ledningens roll upplevdes relativtotydlig. Många uppgav att ledningen inte informerade sig om arbetets gång och inte hellerkontinuerligt utvärderat arbetet eller att de inte visste om ledningen gjorde detta. Tiden förreflektion och samtal kring arbetet upplevdes otillräcklig av de flesta.Resultaten visade att drygt hälften av de svarande uppgav att de förändratmatematikverksamheten på olika sätt och av svaren framgick att dessa förändringar gjorts påolika sätt, främst genom att konkretisera mer och tydligare synliggöra matematiken för barneni vardagen. / Uppsatsnivå: C

<p>Arbetet har som ambition att försöka belysa VISK-projektets (Världen i skolan) betydelse för undervisningen i globala frågor. Jag har också undersökt hur olika ämneslärare, som deltagit i projektet, har använt sina erfarenheter i sin undervisning. </p><p>Resultatet av min undersökning visar att lärarna har blivit mer medvetna om att det internationella-, det historiska-, det etiska- och miljöperspektiven ska prägla undervisningen. Arbetet med globala frågor genom de fyra perspektiven pågår ständigt i dagens skola och är alltså inget nytt. Men genom arbetet i projektet VISK, har detta blivit tydligare för de lärare som ingått i projektgruppen. </p><p>Intervjuerna med lärarna visar att insikten och förståelsen för andra ämnens plats, utöver sina egna, i skolan har ökat. Detta faktum öppnar också vägen för ett ökat samarbete lärare emellan. De tre intervjuade lärarna uttryckte också att de märkt ett stigande intresse bland eleverna, angående globala frågor.</p>

Arbetet har som ambition att försöka belysa VISK-projektets (Världen i skolan) betydelse för undervisningen i globala frågor. Jag har också undersökt hur olika ämneslärare, som deltagit i projektet, har använt sina erfarenheter i sin undervisning. Resultatet av min undersökning visar att lärarna har blivit mer medvetna om att det internationella-, det historiska-, det etiska- och miljöperspektiven ska prägla undervisningen. Arbetet med globala frågor genom de fyra perspektiven pågår ständigt i dagens skola och är alltså inget nytt. Men genom arbetet i projektet VISK, har detta blivit tydligare för de lärare som ingått i projektgruppen. Intervjuerna med lärarna visar att insikten och förståelsen för andra ämnens plats, utöver sina egna, i skolan har ökat. Detta faktum öppnar också vägen för ett ökat samarbete lärare emellan. De tre intervjuade lärarna uttryckte också att de märkt ett stigande intresse bland eleverna, angående globala frågor.

Syftet med den här studien var att undersöka de attityder som lärare och skolledarehar till förändringar som de möter i sitt yrkesliv och att förklara dessa utifrån deerfarenheter som de själva berättade om samt att problematisera dessa attityder irelation till de förändringar som skolutveckling innebär. Datainsamlingen har skettmed semistrukturerade intervjuer. Resultaten visade att tidigare erfarenheter avförändringar kan kopplas till attityderna och att de även har en viss betydelse förskolutvecklingens lyckande eller misslyckande. Slutsatserna jag drog var att läraresattityder delvis beror på förändringarnas karaktär och även vissa andra saker. Därförbör man ta detta i beaktande när man ska bedriva skolutveckling.

Lärares villkor att ingå i skolutvecklingsprojekt är starkt kopplat till samhälls- och policyförändringar på makro- meso- och mikronivå. På mikronivå har ämneslärare i en särskild undervisningsgrupp ingått i ett forskningsutvecklingsarbete inom Språkutvecklande digitaliseringsarbete då det finns ett utvecklingsbehov inom dessa områden. I utbildningssammanhang och då det talas om lärares handlingskraft och attityder talas det om "agency" och kopplas till självförtroende, motivation, vilja, målmedvetenhet och kreativitet. Syftet med studien var att undersöka vad som är utmärkande för lärares erfarenheter samt vilka villkor och möjligheter ämneslärare i årskurs 6-9 upplever med att ingå i ett forskningsutvecklingsarbete på vetenskaplig grund. Studien genomfördes på fyra ämneslärare med avsikten att utifrån ett socialkonstruktivistisk förhållningssätt analysera vilka nyvunna insikter framträder i de sociala samspelen i foksugruppen. Analysen skedde via tematisk analys utifrån den induktiva metoden. Det som framträdde i analysen var teman kopplade till olika framträdande koder. Några nyckelfaktorer visade sig vara de pedagogiska samtalen, att växa tillsammans i en grupp, förmågan att kunna se det positiva och kontiniuitetens betydelse. Vidare ansågs det mer relevant att ingå i ett forksningsutvecklingsarbete skapat utifrån ett  "down-top" perspektiv. Motståndet bland informanterna visade sig vara kopplat till plötsliga förändringar som bestäms utifrån ett "top-down" perspektiv – där förutsägbarhet och tydlighet visades vara betydelsefullt för elever som ingår i en särskild undervisningsgrupp. Sammantaget visade studien att ingå i ett forskningsutvecklingsarbete med fokus på ett sociokulturellt perspektiv och heterarkier främjar kollegialt lärande som engagerar ämneslärare och bidrar till proffesionsutveckling både på individ och organisationsnivå. / Teachers' conditions to be included in school development projects are strongly linked to societal and policy changes at the macro, meso and micro level. On a micro level, subject teachers in a special teaching group have been involved in research development work within Language Development digitization work as there is a development need in these areas. In the context of education and when talking about teachers' power of action and attitudes, they talk about "agency" and it is linked to selfconfidence, motivation, will, determination and creativity. The purpose of the study was to investigate what is distinctive about subject teachers' experiences and what conditions and opportunities subject teachers in grades 6-9 experience with participating in research development work on a scientific basis. The study was carried out through a focus group of four subject teachers with the intention of analyzing, based on a social constructivist approach, which newly gained insights emerge in the social interactions in the focus group. The analysis took place via thematic analysis based on the inductive method. What emerged in the analysis were themes linked to various salient codes. Some key factors were shown to be the educational conversations, growing together in a group, the ability to see the positive and the importance of continuity. Furthermore, it was considered more relevant to be included in a project created from a "down-top" perspective. The resistance among the informants turned out to be linked to sudden changes that are determined from a "topdown" perspective - where predictability and clarity were shown to be significant for students who are part of a special teaching group. Overall, the study showed that being part of a school development project with a focus on a socio-cultural perspective as well as from heterarchies promotes collegial learning that engages subject teachers and contributes to professional development both at individual group and organizational level