Läs- och skrivförståelse är grundläggande för att vara delaktig i dagens samhälle. Att läsa och skriva är inte enbart en enskild färdighet utan även en social aktivitet. Kännetecken för autism är svårigheter med kommunikation och i det sociala samspelet. För elever med autism är det således särskilt betydande att extra anpassningar sätts in vid behov då dessa elever är en grupp som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Syftet med den här kunskapsöversikten är att vinna förståelse för vad som kännetecknar forskningen kring vilka anpassningar som påverkar läs- eller skrivförståelsen positivt hos elever med autism i åldrarna 5–15 år. Utifrån syftet formulerade vi följande frågeställningar: Vilka metoder kan identifieras i forskningen kring vilka anpassningar som påverkar läs- eller skrivförståelsen hos elever med autism? Vilka anpassningar visar sig gynna läs- eller skrivförståelsen hos elever med autism? Under arbetets gång formulerade vi sedan den fördjupade frågeställningen: Kan anpassningarna implementeras i ordinarie klassrum och fortfarande gynna läs- eller skrivförståelsen hos elever med autism? En systematisk litteratursökning är grunden för kunskapsöversikten. Genom att använda flera olika databaser och urvalskriterier identifierade vi åtta vetenskapliga artiklar vilka motsvarade vårt syfte. En kartläggning av studierna genomfördes. Därefter kodades studierna i fyra olika teman vilka svarade på våra frågeställningar. Resultatet visade på en bredd av datainsamlingsmetoder i de olika studierna. Anpassningar som visade sig gynna läs- eller skrivförståelsen hos elever med autism var enskilt stöd, mindre grupper, direkta instruktioner, modellering, böcker med bilder och taktilt material, scaffolding, struktur, rutiner och omfattande tid för läsinstruktioner. Vid den fördjupade analysen framgick det att anpassningarna för eleverna var mest gynnsamma enskilt eller i mindre grupper. Resultatet visade således inte på hur anpassningarna fungerade i ordinarie klassrum utan snarare att enskildhet kan vara en anpassning som gynnar elever med autism

Skolan har en viktig uppgift genom att överlämna ett urval av tidigare gjorde erfarenheter till den nya människan med målet att den nya människan inte ska behöva lära sig allt baserat på nya erfarenheter. Ett sätt att överföra de tidigare erfarenheterna och kunskaperna till dagens elever är genom läroböcker som är en koncentrerad form av erfarenhetsförmedling. I denna studie granskas och analyseras två multimodala läroböcker i svenska för årskurs 6. Undersökningen görs utifrån de riktlinjer och övergripande mål som enligt Lgr 11 grundskolor, förskoleklassen och fritidshemmen bör förhålla sig till. Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i läroplan (Lgr 11) för grundskola samt förskoleklassen och fritidshemmet undersöka och analysera två läromedel i svenska för årskurserna 4 - 6, Klara svenskan (språklära) och Fördel Sva 4-6 (Tala, läsa, skriva) med utgångspunkt på vilka förmågor dessa läromedel fokuserar på att utveckla hos elever i årskurs 6 samt vilka strategier de använder sig av. Frågeställningarna besvaras med hjälp av uppsatser, artiklar och teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för denna studie. Resultatet visar att bägge läromedlen behandlar de flesta förmågorna en elev behöver för att behärska ämnet svenska för årskurserna 4–6 oberoende av kunskapsnivå. Läromedlen inkluderar även elevernas tidigare erfarenheter och uppmanar till deltagande i undervisningen.