Bakgrund: Förändring i aktiebolagslagen avseende slopad revisionsplikt kom till för att underlätta för små företag och minska deras kostnader. Lagändringen kan dock ge andra effekter för småföretagens aktörer. Det råder osäkerhet i efterfrågan på revisionstjänster. Utmaningen för revisorn blir att bemöta förändringen i marknaden där monopolet har upphört. Alltså hur har lagförändringen påverkat revisorn och revisionsbyråerna. Hur kommer småföretagen att påverkas av sina aktörer då de inte anlitar en revisor. Syfte: Syftet är att ta reda på hur revisionsbyråerna ser på konsekvenser gällande förändringen i aktiebolagslagen om slopad revisionsplikt för små aktiebolag samt hur byråerna/revisorerna jobbar strategiskt för att bemöta den nya marknadssituationen. Avgränsning: Gällande vår första frågeställning har vi valt att göra djupintervjuer och utgå ifrån revisorns/byråernas perspektiv efter lagändringen. Vi benämner lag (2010:834) om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) som lagen om slopad revisionsplikt. Observera att detta inte är ny lag det handlar om utan enbart en ändring i den ursprungliga aktiebolagslagen. Vidare har vi definierat revisionsbranschen som en monopolmarknad då den definieras som detta i SOU 2008:321. Vi har inte ifrågasatt denna definition även om vi undersökt revisionsbyråernas syn på deras marknadssituation och kommande förändringar. Studien är genomförd i ett geografiskt avgränsat område då intervjuer ägt rum i Stockholm och Linköping. Vår studie riktar sig huvudsakligen till revisorer men även till studenter och övriga som finner ämnet intressant. Vi förutsätter att läsaren har förståelse för grundläggande företagsekonomiska begrepp då vi inte kommer att lägga vikt på att förklara alla ekonomiska begrepp. 1SOU 2008: Vi har även i vår bakgrund tagit med ett internationellt perspektiv. Valet av länder har avgränsats till ett antal EU länder då lagförslaget utgår från EU:s fjärde bolagsdirektiv. Dock har vi valt att även ta med Norge då det är en aktuell frågeställning där just nu vilket kopplar till vår studie. Metod: I vår studie har vi använt oss av kvalitativ semistrukturerad intervju för att fånga revisorns perspektiv. Vi har även använt oss av sekundär data för att stärka vår undersökning. Vi har tillämpat en abduktiv metod. Teoretiska Perspektiv: För att kunna analysera effekterna av den nya lagen har vi bl.a. använt oss av nyinstitutionell teori, principalagent teorin, dynamisk modell och dynamisk tjänsteportfölj. Empiri: I empirin tar vi upp ett urval av synpunkter från respondenterna som framkommit vid intervjuer och som vi funnit extra intressanta, gällande effekter och strategier. Slutsats: En modifiering av den dynamiska modellen som visar på var byråerna är på väg samt begränsningar i revisorernas/byråernas dynamiska förmåga. Modellen visar även skillnaderna mellan små och stora byråer.

Uppsatsens syfte är att undersöka revisorers syn på vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad revisionsplikt, samt om fördelarna väger upp nackdelarna. I undersökningen användes kvalitativ ansats. Primärdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade revisorer, både från stora och små revisionsbyråer. Materialet analyserades utifrån en omarbetad Intressentmodell. Enligt revisorer är den största fördelen med slopad revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i små aktiebolag. Nackdelen med slopad revisionsplikt är att kostnaden för revision flyttas från små aktiebolag till andra parter. Fördelarna väger inte upp nackdelarna enligt revisorer.

Under de senaste åren har revisionspliktens avskaffande i Sverige varit ett omdiskuterat ämne. Genom en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer på tre små oberoende revisionsbyråer har författarna till denna undersökning försökt svara på följande problemformulering: Hur hanterar små oberoende revisionsbyråer en slopad revisionsplikt? Studien visar att hanteringen av en slopad revisionsplikt skiljer sig åt mellan revisionsbyråerna. Samtidigt som en del byråer är väldigt aktiva i sin hantering finns det andra som är passiva. Med en slopad revisionsplikt följer såväl hot som möjligheter och för att möta dessa effektivt krävs strategiska förändringar.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur stor andel av de små och medelstora aktiebolagen som kommer att välja att genomföra en revision efter det att de nya reglerna har trätt i kraft. Vidare vill vi analysera vilka konsekvenser som detta kommer att ha för revisionsbranschen. Kvantitativ metod Vår undersökning tyder på de flesta företag även i fortsättningen kommer att välja att genomföra revision i sina företag även efter slopandet av revisionsplikten. Men att revisorerna måste anpassa sina tjänster mer efter företagens önskemål eftersom de kommer att konkurrera på en helt ny marknad. / The purpose with this study is to see how big the proportion of the the small and middle small limited companies will continue auditing even dough the abolishment of the statutory audit is soon to be carried out. We also want to analyze the consequences that the abolishment of the statutory audit will have on the whole branch. Quantitative procedure Our research indicates that the majority of the small and middle small companies will continue auditing even after the abolishment of the statutory audit. The abolishment will also have an impact on the auditor’s work, by entering a new market they will be forced to adjust the service that is given to the companies.

<p>Syftet med vår uppsats är att undersöka hur stor andel av de små och medelstora aktiebolagen som kommer att välja att genomföra en revision efter det att de nya reglerna har trätt i kraft. Vidare vill vi analysera vilka konsekvenser som detta kommer att ha för revisionsbranschen.</p><p>Kvantitativ metod</p><p>Vår undersökning tyder på de flesta företag även i fortsättningen kommer att välja att genomföra revision i sina företag även efter slopandet av revisionsplikten. Men att revisorerna måste anpassa sina tjänster mer efter företagens önskemål eftersom de kommer att konkurrera på en helt ny marknad.</p> / <p>The purpose with this study is to see how big the proportion of the the small and middle small limited companies will continue auditing even dough the abolishment of the statutory audit is soon to be carried out. We also want to analyze the consequences that the abolishment of the statutory audit will have on the whole branch.</p><p>Quantitative procedure</p><p>Our research indicates that the majority of the small and middle small companies will continue auditing even after the abolishment of the statutory audit. The abolishment will also have an impact on the auditor’s work, by entering a new market they will be forced to adjust the service that is given to the companies.</p>

Nivå: Examensarbete på kandidatnivå i företagsekonomi Författare: Maria Andersson och Aryanaz Farhadi Handledare: Jan Svanberg Datum: 2024 januari Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida små aktiebolag i branscher där företagen typiskt är mer benägna att begå ekonomisk brottslighet, är mindre benägna att ha revision än företag i andra branscher. Metod: Kvantitativ regressionsanalys med hjälp av data som hämtats från Retriever Business. Analys har utförts både manuellt och med hjälp av regression, för att en jämförelse skulle kunna genomföras. Populationen bestod av små aktiebolag som omfattas av reformen för frivillig revision, med urval gjort av företag i 4 specifika branscher. Resultat och slutsats: Resultatet av denna studie visar att företag i de branscher som anses mer benägna att begå ekonomisk brottslighet i större utsträckning använder sig av revision än företag i andra branscher. Detta kan komma sig av att företag i branscher förknippade med ekonomisk brottslighet känner ett större behov av att visa sig legitima, detta på grund av ryktet som branschen har. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat är ett starkt avsteg från både de rapporter som svenska myndigheter släppt, likväl som tidigare forskning, och indikerar att branschtillhörighet inte har den negativa påverkan som myndigheterna påstår. Studien visar även på att Sveriges låga tröskelvärde kan vara av stor vikt vid valet av revision eller ej, något som bör beaktas i diskussioner om regeländringar. Förslag till fortsatt forskning: Om en mer omfattande studie med samtliga aktiebolag som omfattas av reformen genomförs kunde generaliseringen bli bättre och därmed ge än mer pålitliga resultat. Dessutom kunde en liknande studie genomförd i EU ge mer information kring hur tröskelvärdena påverkar valen kring revision.