Det finns idag långt framskridna planer på att avveckla den svenska revisionsplikten för små och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning av dåvarande justitierådet Bo Svensson att utreda vilka åtgärder som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet på mars 2008 (SOU 2008:32) och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten, vilket enligt utredningens beräkningar kan leda till kostnadsbesparing på 5,8 miljarder kronor för företagen. SOU 2008:32 har dock möts av stark kritik från olika intressentgrupper inom samhället. Skatteverket är en intressent vilken i hög grad kommer att påverkas av en slopad revisionsplikt. SOU 2008:32 anser dock att Skatteverkets verksamhet inte kommer att beröras i nämnvärd utsträckning av det diskuterade förslaget. Utredningen fastställer att tex. den orena revisionsberättelsen, vilken enligt lag skall skickas till Skatteverket, är ett grundlöst verktyg inom verksamheten. Utredningen anser även att den indirekta effekten en företagsrevisor skapar genom att bringa ordning i företagens redovisning via revision, inte går att påvisa. Undersökningens problemformulering lyder - Vilken nytta har Skatteverket av revision i den dagliga verksamheten? Syftet är att ur ett samhällsperspektiv undersöka vilken roll reviderade årsredovisningar spelar i Skatteverkets verksamhet, samt vad detta kan leda till för konsekvenser för samhället vid en slopad revisionsplikt. Undersökningen bygger på intervjuer vilka genomförts med tre respondenter vid Skatteverket samt två respondenter från två olika Revisionsbyråer. De empiriska iakttagelserna tyder på att revisionsplikten idag utgör en viktig faktor i Skatteverkets verksamhet, både indirekt samt direkt. Nyttan av revisionsplikten är svår att värdera, och framförallt den indirekta nyttan. Dock anser respondenterna att den indirekta nyttan är stor. Den direkta nytta revisionen ligger till grund för baseras främst på den orena revisionsberättelsen. Denna används främst vid Skatteverkets arbete med att framställa urval och kan enligt en intern rapport vilken framkommit under undersökningen härledas till Skattefelet. Konsekvensen av detta är att ifall revisionsplikten slopas kommer Skatteverket enligt egen utsago att behöva genomföra kompenserande åtgärder för att väga upp bortfallet av informationsunderlag, genom att dels den direkta nyttan och den indirekta nyttan kan försvinna. Undersökningen når slutsatsen att den slopade revisionsplikten kommer att göra en stor inverkan på Skatteverket verksamhet. Detta är en motsättning av den slutsats SOU 2008:32 når, där revisionens inverkan på Skatteverket anses betydligt mindre.

Vi har med hjälp av en kvalitativ metod undersökt vår problemformulering och vårt syfte, om revisorernas syn på slopandet av revisionsplikten.  Utifrån problemformuleringen har frågeställningar till undersökningen bildats och dessa försöker vi att besvara i uppsatsen.   Revisionen tillkom för första gången i 1895 års lag om aktiebolag, men revisionsplikten kom inte till förrän år 1988. Utvecklingen av revisionen har fortsatt till att bli mer omfattande. Revisionsplikten har medfört administrativa kostnader för de små företagen och EU vill minska bördan för dem. I Sverige har en utredning gjorts angående huruvida revisionsplikten ska slopas eller inte. Förslaget är att slopa revisionsplikten för de företag som ligger under EU:s maxgränsvärden. Det finns både för- och nackdelar med att slopa revisionsplikten. En fördel är att företagen kan bli mer konkurrenskraftiga och en nackdel är däremot att kvaliteten på redovisningen kan försämras.   Vi har tagit hjälp av referensramen för att bedöma de intervjuades åsikter om slopande av revisionsplikten. I referensramen anges grundläggande kunskap om revisor, revision och revisionsplikten, för att läsaren ska förstå vad som diskuteras i senare delen av uppsatsen. Under intervjuerna har vi ställt frågor bland annat om synen på slopandet av revisionsplikten, kvaliteten på redovisningen, kundrelationer samt nya tjänster.   Det kommer att bli en knivskarp konkurrens mellan revisionsbyråerna och revisorerna bör bli bättre på att marknadsföra sig själva samt förklara nyttan med revision till kunderna om revisionsplikten slopas. Revisorsyrket kommer att fortsätta utvecklas och revisorerna kommer att kunna utföra nya arbetsuppgifter. / The goal of this essay is to discuss a number of aspects of our research on the abolishment of the audit obligation.  The reflections on this assignment were developed with the help of qualitative methods from the auditors' point of view. From our problem, questions have been formed and we will however, try to outline all the answers in this essay.   Auditing was introduced in 1895 in the Swedish Companies Act, but it was not until 1988 that the statutory audit obligation for small companies in Sweden was made compulsory. Smaller companies are being placed at a disadvantage by not being exempted from the audit obligation. Currently, Swedish companies bear greater costs for accounting and audit than other companies within the EU. By exempting these companies from audit obligation, it is believed that they will be better able to compete. The downside is that there may be a reduction in quality of the accounts of the companies. In addition to abolishing the mandatory audit, smaller companies would certainly benefit as their administrative costs would substantially be reduced.   With help of the frame of reference, we shall endeavour to evaluate the respondents' opinions of the abolishment of audit obligation. Fundamental knowledge about auditor, audit and audit obligation shall be mentioned in the frame of reference. Questions about the view of the abolishment of audit obligation, auditing quality, customer relations and service have been raised during the interviews.   It will certainly bring about hard competition for the auditing firms; as well as the auditors having to work harder in promoting their services and benefits of auditing to customers should the abolishment of the audit obligation be implemented. The audit occupation will continue to develop and the auditors will be able to perform new assignments.

Revisorn har i uppgift att uttala sig om företagets räkenskaper, dess förvaltning samt om företagsledningens arbete. Statens offentliga utredning (2008:32) har arbetat fram ett förslag på hur EU:s fjärde bolagsdirektiv skall implementeras. Enligt utredningen kommer endast fyra procent av Sveriges företag träffas av revisionsplikten efter ett genomförande. Lagändringen förväntas träda i kraft 2010. Med stor sannolikhet kommer revisionsbyråerna att uppleva hårdare konkurrens. Idag finns det cirka 4200 kvalificerade revisorer. Revisorerna står inför en stor utmaning då revisionen blir efterfrågestyrd. Det handlar om att behålla kunder och att fortsätta skapa förtroende. Goda relationer och förtroende är viktigt inom revision och tillsammans bildar de även grunden i relationsmarknadsföring. Problemet är att relationsmarknadsföring står i strid med revisorernas viktiga förtroendeuppdrag och det lagstadgade oberoendet. Revision har varit lagstadgat för stora och små bolag i Sverige sedan 1948. Syfte: Att utifrån ett relationsmarknadsföringsperspektiv och med fokus på förtroende kartlägga hur revisorn bör hantera ett slopande av revisionsplikten Metod: För att genomföra studien tillämpas Glaser och Strauss (1967) Grundad teori. Denna metod bygger på att man först samlar in data genom iakttagelser av verkligheten. Det empiriska materialet är utgångspunkten för studien. Under hela processen sker analys och insamling av data parallellt. Vi har valt att utföra djupintervjuer som insamlingsmetod. Intervjuerna ägde rum i Jönköping med fem kvalificerade revisorer från både mindre och större byråer. Genom en öppen struktur lyckades vi förvandla intervju till konversation. När vi uppnådde mättnad gjorde vi inga fler intervjuer. Slutsats: Genom relationsmarknadsföring. I arbetet med relationsmarknadsföring kan man skapa och underhålla goda relationer till kund. Revisorns roll kommer att förändras och det blir allt viktigare för revisorn att vara social och kunna kommunicera värdet av revision. Genom kommunikation kan revisorn göra den otydliga tjänsten mer tydlig. Dock blir det en utmaning för revisorerna att hitta en balansgång i att skapa nära relationer och samtidigt var oberoende. Slutligen är det viktigt för revisorskåren att behålla sitt förtroende i samhället. Vid ett slopande av revisionsplikten kan revisorn skapa konkurrensfördelar

<p> </p><p> </p><p><strong>Revisorn har i uppgift att uttala sig om företagets räkenskaper, dess</strong></p><p><strong>förvaltning samt om företagsledningens arbete. Statens offentliga utredning</strong></p><p><strong>(2008:32) har arbetat fram ett förslag på hur EU:s fjärde bolagsdirektiv skall</strong></p><p><strong>implementeras. Enligt utredningen kommer endast fyra procent av Sveriges</strong></p><p><strong>företag träffas av revisionsplikten efter ett genomförande. Lagändringen</strong></p><p><strong>förväntas träda i kraft 2010. Med stor sannolikhet kommer revisionsbyråerna</strong></p><p><strong>att uppleva hårdare konkurrens. Idag finns det cirka 4200 kvalificerade</strong></p><p><strong>revisorer. Revisorerna står inför en stor utmaning då revisionen blir</strong></p><p><strong>efterfrågestyrd. Det handlar om att behålla kunder och att fortsätta skapa</strong></p><p><strong>förtroende. Goda relationer och förtroende är viktigt inom revision och</strong></p><p><strong>tillsammans bildar de även grunden i relationsmarknadsföring. Problemet är</strong></p><p><strong>att relationsmarknadsföring står i strid med revisorernas viktiga förtroendeuppdrag </strong><strong>och det lagstadgade oberoendet. Revision har varit lagstadgat för stora och små bolag i Sverige sedan 1948. </strong></p><p><strong>Syfte: Att utifrån ett relationsmarknadsföringsperspektiv och med fokus på förtroende </strong><em><strong>kartlägga hur revisorn bör hantera ett slopande av revisionsplikten </strong></em></p><p><strong>Metod: För att genomföra studien tillämpas Glaser och Strauss (1967) </strong><em><strong>Grundad teori. </strong></em><strong>Denna metod bygger på att man först samlar in data genom iakttagelser av</strong></p><p><strong>verkligheten. Det empiriska materialet är utgångspunkten för studien. Under</strong></p><p><strong>hela processen sker analys och insamling av data parallellt. Vi har valt att</strong></p><p><strong>utföra djupintervjuer som insamlingsmetod. Intervjuerna ägde rum i</strong></p><p><strong>Jönköping med fem kvalificerade revisorer från både mindre och större</strong></p><p><strong>byråer. Genom en öppen struktur lyckades vi förvandla intervju till</strong></p><p><strong>konversation. När vi uppnådde </strong><em><strong>mättnad gjorde vi inga fler intervjuer. </strong></em></p><p><strong>Slutsats: Genom relationsmarknadsföring. I arbetet med relationsmarknadsföring kan</strong></p><p><strong>man skapa och underhålla goda relationer till kund. Revisorns roll kommer</strong></p><p><strong>att förändras och det blir allt viktigare för revisorn att vara social och kunna</strong></p><p><strong>kommunicera värdet av revision. Genom kommunikation kan revisorn göra</strong></p><p><strong>den otydliga tjänsten mer tydlig. Dock blir det en utmaning för revisorerna</strong></p><p><strong>att hitta en balansgång i att skapa nära relationer och samtidigt var</strong></p><p><strong>oberoende. Slutligen är det viktigt för revisorskåren att behålla sitt förtroende</strong></p><p><strong>i samhället. Vid ett slopande av revisionsplikten kan revisorn skapa konkurrensfördelar</strong></p><p> </p>

Revisionsplikten har existerat sedan 1983 i Sverige och denna plikt omfattar samtliga aktiebolag. Svenskt Näringsliv anser nu att det är dags för regelförändringar i Sverige och deras syfte är att förenkla för bolagen. De anser att England, som införde lagförändringen om revisionsplikt 1993, är en god förebild. Ett förslag, från staten angående ett avskaffande av revisionsplikt för mindre bolag, har lagts fram och medför att bolagen själva får bestämma vilka redovisnings- och revisionstjänster de behöver. Följden blir även att de svenska bolagen får kostnadsbesparingar och på så vis förbättrar sin konkurrenskraft. Revision är betydelsefull för intressenter som ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda och stat och kommun. För att banker och andra kreditgivare ska kunna låna ut pengar krävs att bolagen är kapabla att betala tillbaka sina lån. Det kan krävas någon slags säkerhet för lån, vilket bankerna kan få genom korrekt och pålitlig information från bolagen. Säkerheten i informationen ökar i takt med att en revisor, som personligen inte har någon vinning i bolagets verksamhet, granskar bolagets information. De flesta banker använder sig av ett riskklassificeringssystem när de granskar bolag och deras återbetalningsförmåga. Systemet består av en rankingmodell som bygger på finansiell information rörande kunden, kundens framtidsutsikter samt förutsättningar för industrin och ekonomiska faktorer. Enligt en utredning (SOU 2008:32) som gjorts i Sverige angående frågor gällande revisorer och revision, finns förslag på vilka gränsvärden som ska gälla för revisionsplikt. Gränserna är: Balansomslutning 41,5 miljoner kronor Nettoomsättningen 83 miljoner kronor Anställda 50 stycken För att slippa revision får endast ett av de tre gränsvärdena överskridas. Danmark, Finland och England har alla tre infört den frivilliga revisionen i mindre aktiebolag. I Danmark har 6,5 procent av de bolag som haft möjlighet att slopa revisionsplikten gjort det, medan det i England är hela 58 procent. I uppsatsen undersöks hur bankerna ställer sig till det nya förslaget samt om de kommer att ändra på sina utlåningskriterier. Undersökningen har genomförts hos fem av de största bankerna i Sverige och utifrån denna kan slutsatsen dras att bankerna även fortsättningsvis kommer kräva reviderade bokslut vid kreditgivning.

No description available.

Den här uppsatsen undersöker vilka effekter frivillig revision, som möjliggjorts genom slopandet av revisionsplikten, har på resultatkvaliteten i svenska aktiebolag. Våra resultat indikerar, i motsats till förväntningarna utifrån tidigare studier av främst obligatorisk revision, att den frivilliga revisionen verkar försämra resultatkvaliteten. Om detta beror på metodologiska brister som till exempel utelämnandet av relevanta kontrollvariabler eller om revisionens effekter helt enkelt ändras i och med att den inte längre är lagstadgad måste undersökas vidare för att fastställas.

Uppsatsen behandlar revisionens slutprodukt vilken är revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen har genom åren genomgått många förändringar i takt med att revisionen och redovisningen utvecklats. Dagens revisionsberättelse är reglerad i RS 709 och är kraftigt standardiserad. Denna standardisering är föremål för många diskussioner där det ifrågasätts huruvida dagens utformning är den bästa.Syftet med uppsatsen är att ifrågasätta dagens utformning av revisionsberättelsen baserat på revisorers, intressenters samt mindre aktiebolags åsikter. Uppsatsen behandlar huruvida Sveriges utformning av berättelsen kan förändras med bakgrund till andra länders utformning eller genom förslag från svenska revisorer, företag och intressenter. Syftet är även att undersöka hur en slopad revisionsplikt skulle påverka revisionsberättelsen.Vi genomförde intervjuer med två revisorer, två mindre aktiebolag samt två intressenter vilka utgörs av en bank och en leverantör. Intervjuerna bestod av djupgående frågor som anpassades efter varje individ. Uppsatsen är alltså genomförd enligt en kvalitativ metod. I vår undersökning fann vi inte några direkta förändringsalternativ i USA:s eller Australiens utformning av revisionsberättelsen. Detta beror på att deras utformningar är mycket lika den svenska. Den skillnad vi noterade är att deras revisionsberättelse, om något, är mer standardiserade.Revisorer, företag samt intressenters uppfattning om dagens standardiserade revisionsberättelse skiljer sig åt. Revisorerna tycker den är bra medan företag och intressenter efterfrågar en mer företagsspecifik och bättre utformad berättelse.De förändringar som vi ser, efter att vi tagit hänsyn till alla grupper, är en revisionsberättelse som är mer företagsspecifik och där revisorn ökar sitt användande av tilläggsupplysningar mot företag och intressenter. Vid en slopning av revisionsplikten kan dagens utformning av revisionsberättelsen, med hänsyn till våra förändringsförslag, kvarstå vid den frivilliga revisionen. Om man förenklar revisionen kommer rapporten inte att kunna kallas för en revisionsberättelse och snarare ha formen av något slags intyg. Slutligen kan vi konstatera att en förändring av revisionsberättelsen förhoppningsvis leder till att revisorer, företag och intressenter inte längre förbiser den utan uppfattar berättelsen som mer läsvärd. / Uppsatsnivå: C

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka revisorers syn på vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad revisionsplikt, samt om fördelarna väger upp nackdelarna. I undersökningen användes kvalitativ ansats. Primärdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade revisorer, både från stora och små revisionsbyråer. Materialet analyserades utifrån en omarbetad Intressentmodell. Enligt revisorer är den största fördelen med slopad revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i små aktiebolag. Nackdelen med slopad revisionsplikt är att kostnaden för revision flyttas från små aktiebolag till andra parter. Fördelarna väger inte upp nackdelarna enligt revisorer.</p>

<p>Under de senaste åren har revisionspliktens avskaffande i Sverige varit ett omdiskuterat ämne. Genom en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer på tre små oberoende revisionsbyråer har författarna till denna undersökning försökt svara på följande problemformulering: Hur hanterar små oberoende revisionsbyråer en slopad revisionsplikt? Studien visar att hanteringen av en slopad revisionsplikt skiljer sig åt mellan revisionsbyråerna. Samtidigt som en del byråer är väldigt aktiva i sin hantering finns det andra som är passiva. Med en slopad revisionsplikt följer såväl hot som möjligheter och för att möta dessa effektivt krävs strategiska förändringar.</p>