• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • Tagged with
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Reliabilitet och validitet av smärtbedömningsformulär som används inom intensiv- och postoperativ vård.

Norling, Ulf, Eliasson, Joakim January 2010 (has links)
<p>Smärta förekommer inom all sjukvård och är ett komplext problem, speciellt inom intensiv- och postoperativ vård då patienten ofta inte själv kan beskriva sin smärta eftersom patienten ofta är medvetslös eller är sederad. För att bedöma smärta finns olika verktyg, men för de som inte själv kan beskriva sin smärta är detta en svårighet. Syftet med studien var att undersöka reliabilitet och validitet på smärtbedömningsformulär inom intensiv- och postoperativ vård. Metoden vi använde oss av var en kvantitativ litteraturstudie för att besvara vårt syfte. Databaser som använts är CINAHL, PubMed och SweMed+, med sökorden nurse*, pain scale, pain assessment, pain measurement, questionnaire, postoperative och intenisive care. Litteratursökningen resulterade i tio olika smärtbedömningsformulär som kvalitetsgranskades utifrån vårt syfte. Resultatet av kvalitetsgranskningen visade att Face, Legs, Acitivity, Cry and Consolability skalan (FLACC ), Behavioral Pain Scale och Critical Care Pain Observation Tool var de smärtbedömningsformulären som fick tillfredställande poäng avseende reliabilitet och validitet. FLACC skalan visade högsta värde avseende reliabilitet och validitet, 13 av 20 möjliga och denna skala kan rekommenderas vid smärtbedömning inom intensivvård.</p>
2

Reliabilitet och validitet av smärtbedömningsformulär som används inom intensiv- och postoperativ vård.

Norling, Ulf, Eliasson, Joakim January 2010 (has links)
Smärta förekommer inom all sjukvård och är ett komplext problem, speciellt inom intensiv- och postoperativ vård då patienten ofta inte själv kan beskriva sin smärta eftersom patienten ofta är medvetslös eller är sederad. För att bedöma smärta finns olika verktyg, men för de som inte själv kan beskriva sin smärta är detta en svårighet. Syftet med studien var att undersöka reliabilitet och validitet på smärtbedömningsformulär inom intensiv- och postoperativ vård. Metoden vi använde oss av var en kvantitativ litteraturstudie för att besvara vårt syfte. Databaser som använts är CINAHL, PubMed och SweMed+, med sökorden nurse*, pain scale, pain assessment, pain measurement, questionnaire, postoperative och intenisive care. Litteratursökningen resulterade i tio olika smärtbedömningsformulär som kvalitetsgranskades utifrån vårt syfte. Resultatet av kvalitetsgranskningen visade att Face, Legs, Acitivity, Cry and Consolability skalan (FLACC ), Behavioral Pain Scale och Critical Care Pain Observation Tool var de smärtbedömningsformulären som fick tillfredställande poäng avseende reliabilitet och validitet. FLACC skalan visade högsta värde avseende reliabilitet och validitet, 13 av 20 möjliga och denna skala kan rekommenderas vid smärtbedömning inom intensivvård.
3

Sjuksköterskans användning av smärtbedömningsverktyg hos spädbarn / Nurses' use of pain assessment tools in infants

Hansson, Sofie, Högling, Emelie January 2012 (has links)
Bakgrund: Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med verklig eller potentiell vävnadsskada, eller beskriven i termer av en sådan skada. Spädbarn har förmåga att känna smärta och är dessutom känsligare för smärtstimulering än äldre barn och vuxna. Smärta hos spädbarn kan få allvarliga konsekvenser och bör därför uppmärksammas och behandlas. Sjuksköterskan kan bedöma spädbarnets smärta genom att använda sig av smärtbedömningsverktyg. Riktlinjer fastslår att smärtbedömning av spädbarn ska ske med smärtbedömningsverktyg och att smärtan ska bedömas och dokumenteras regelbundet då vitala parametrar registreras. Utöver detta har sjuksköterskan etiska och moraliska åtaganden som innebär att hon ska hantera och lindra patienters smärta. Syfte: Syftet med studien är att beskriva i vilken utsträckning sjuksköterskan använder sig av smärtbedömningsverktyg hos spädbarn samt vilka faktorer som påverkar denna användning. Metod: En litteraturstudie valdes som metod då den ansågs bäst kunna besvara studiens syfte och ge det bredaste och mest tillförlitliga resultatet. Vetenskapliga artiklar hittades via sökning med vedertagna sökord i databaser och genom manuella sökningar. Efter kritisk granskning av artiklarnas innehåll och kvalitet inkluderades slutligen 19 artiklar i resultatet. Resultat: Studier visade att sjuksköterskans användning av smärtbedömningsverktyg hos spädbarn varierade men generellt sett var användningen låg. Det fanns stora skillnader mellan sjuksköterskornas rapporterade användning av smärtbedömningsverktyg och den dokumenterade användningen. Faktorer som påverkade sjuksköterskans användning av smärtbedömningsverktyg var sjuksköterskans utbildning/kunskap, arbetssituation, administrering av analgetika, förekomst av riktlinjer för smärtbehandling, journalens utformning, sjukhusets karaktär, tillgång till smärtexpertis samt barnets diagnos/ingrepp och ålder. Slutsats: Många faktorer påverkar sjuksköterskans användning av smärtbedömningsverktyg. Men trots kunskap om dessa faktorer och trots införandet av riktlinjer och utbildning är sjuksköterskans användning av smärtbedömningsverktyg hos spädbarn generellt sett liten. För att öka användningen av smärtbedömningsverktyg är det viktigt att sjuksköterskan ser verktygen som en del i den rutinmässiga omvårdnaden av spädbarnet.

Page generated in 0.0801 seconds