During several decades considerable research activities have been conducted with respect to fires in coal mines, but the research activities with respect to hard rock mines have been limited. As the hard rock mines are getting more complex the need for deeper understanding of fires in underground hard rock mines are getting more in demand. The more urgent demands are the need for more specific heat release rate curves as design fires, applicable fire experiments and any method that would allow for the calculation of the total heat release rate curve of an object. This thesis presents a number of examples on design fire curves applicable to underground hard rock mines; it also presents the results of model scale fire experiments and methods for calculating the total heat release rate of several objects at uniform as well as non-uniform conditions. Tests were carried out in a model scale tunnel using wooden pallets as fire load. The parameters tested were the distance between piles of pallets and longitudinal ventilation rate. It was found that an increasing ventilation rate also increases the peak heat release rate. When studying the curves of heat release rates it was found that when the distance between the ignited pile and the second pile increased to a certain level the delayed ignition of the second pile will result in that the peak heat release rate of the adjacent piles will not occur simultaneously. The ignition data indicated that the ignition time of adjacent piles decreased as the longitudinal ventilation increased.  A method using a critical heat flux as ignition criterion exhibited very good agreement with the corresponding experiments for both uniform as well as non-uniform conditions. The methods using the ignition temperature as ignition criterion did not agree very well with any of the corresponding experiments. / GRUVAN

Brandskyddet hos nya och gamla konstruktioner har blivit en väsentlig del av byggnadens säkerhet de senaste 70 åren. En av byggnadstyperna med högst skydd i form av brandskydd är sjukhus. I Sverige har sjukhus en generellt hög säkerhet, detta eftersom vissa personer har svårt att röra sig eller till och med är nedsövda. Även om dimensioneringen av dagens sjukhus utgår från ett högt brandskydd och säkerhetstänk, kan det finnas brister i det befintliga brandskyddet.   Examensarbetet syftar till att undersöka om luftslussens funktion avseende brandskydd mellan vårdavdelningar på sjukus och om de uppfyller den funktion som beskrivs i dagens regelverk. Detta kontrollerades genom att genomföra en litteraturstudie om varför och hur luftslussen har den funktion som den har idag. Det visar sig att under de senaste 25 åren har luftslussen i regelverken inte utvecklats. När bakgrundsinformationen var hämtad, genomfördes ett studiebesök på ett sjukhus där utrymningsövning med säng gjordes. Anledningen till detta var att beräkna medelhastighet för utrymning med säng och tid respektive dörr är öppen i luftslussen samt hur lång tid det tar att utrymma för att sedan återinträda till vårdnadssalen. Baserat på dessa tider gjordes sedan sex stycken databeräkningar med olika brandeffekter. Effekterna gjordes med och utan sprinkler samt med och utan luftsluss.   De sex CFD-beräkningarna delades in i tre fall. Det första fallet var en sängbrand med 800 kW som brandeffekt. Andra och tredje fallet illustrerade en 5 MW brand som effekt där ena fallet var med sprinkler och det andra utan. Varje fall bestod av två databeräkningar, ena beräkningen var med en luftsluss där dörrarna hade samma funktion som de hade på sjukhuset. Den andra var enbart med en dörr istället för luftsluss.   Utdatafilerna analyserades och jämfördes med varandra, först mot fallet med eller utan luftsluss och sedan mot de olika brandeffekterna. Detta gjordes för att se om någon brandgasspridning skedde beroende på om det var luftsluss eller ej och vid vilken brandeffekt samt tid brandgasspridning sker.   Resultaten visar att i alla databeräkningarna sker det brandgasspridning till intilliggande brandcell oavsett om det är luftsluss eller ej. Den enda modellen som luftslussen medför ett visst skydd mot brandgasspridning är vid sängbranden, men det är endast vid första passagen vilket ej kan anses uppfylla kravet.   Eftersom detta är en brist i de befintliga brandskyddsreglerna om hur ett sjukhus ska dimensioneras gällande luftslussarnas utformning, bör revideringar ske då brandgasspridning äger rum oavsett om det är luftsluss eller ej. För att personer ska känna sig säkra gällande skydd mot bränder bör ett bra brandskydd vara upprättat. Ett alternativ som används idag istället för luftsluss är att endast ha en brandklassad dörr, och sedan trycksätta intilliggande brandcell så ej brandgasen sprider sig. / For the past 70 years the safety protection of new and old construction has become very substantially, especially regarding fire protection. In form of fire protection, one of the most protective buildings is hospitals. In Sweden, hospitals has a generally high safe protection. People that are visiting the hospital could be visitors, victims or even anesthetized so the fire safety is important.   The purpose of this report is to investigate if the airlock functions at Swedish hospitals between different care sections fulfill the regulations. A literature study was made to understand why the regulations regarding airlocks at hospitals are formed the way they are. It resulted in that the regulations regarding airlocks haven’t been changed for the past 25 years. The report continued with a visit to a local hospital. An evacuation with hospital beds was made to gather information to the CFD calculations to know how the airlock doors was operating. The process was to start the evacuation based on a timer and stop the clock when the staff returned through the first door of the airlock and waited for the door to close.   A room was programmed in Pyrosim based on a real hospital section with an airlock that connected two rooms. The programming was based on the evacuation. Totally there were six CFD calculations with three different cases. Two different effects was used to illustrate the fire. A 800 kW hospital bed fire and two with the effect of 5 MW, one with sprinkler and the other without. The purpose of the data analysis was to investigate smoke movements and penetration within hospital facilities.   The data calculations showed that all 6 of the cases failed and smoke was penetrated through the airlock. Only one of the cases was able to withstand to 300 seconds and the other one failed at the first passage.   The results shows that there are a deficiency in the current regulation accordning the fire safety. An alternative that is used today when projecting a hospital, is to replace the airlock with a door and pressurize the room next door so that the smoke won’t spread as fast. Although pressurized rooms are used today, they need to be tested if they work. And if they do, be replacing the currently used airlocks.