During the last decade, there has been a progressive shift towards a more modularized and distributive way of developing software to faster react to the changing environment, with the use of Microservices. This has forced companies to adjust their software organization in order to utilize the full capabilities of microservices. However, this process is no easy task. The way teams are formed, their size, communication methods, and the level of freedom they have to innovate can highly impact the code produced. Furthermore, there is, however, during the time of this research, still very limited qualitative research on how the companies work with autonomy and how this affects the transferring of knowledge within the company. Therefore, the purpose of this study was from an industrial perspective to investigate how fast-growing companies work with microservices on an organizational level and how team autonomy affects knowledge sharing within the organization. In order to achieve this purpose a multi-case study was conducted across 9 different companies. The result shows that companies are trying to achieve as much team autonomy as possible by forming self-manage cross-functional teams. However, autonomy needs to be balanced with the challenges that arise from growing fast. This can force the company to move to a functional team. In order to compensate for this lack of natural communication as well as improve knowledge sharing, in general, the participating companies had implemented several activities. The weekly session was one type of activity that was frequently used among companies. / Under det senaste decenniet har det skett ett progressiv skift mot ett mer modulariserat och distribuerande sätt att utveckla mjukvara för att snabbare reagera på den förändrade miljön med hjälp av Microservices. Detta har tvingat företag att anpassa sin mjukvaruorganisation för att utnyttja de fulla kapaciteten för mikroservicen. Men denna process är ingen enkel uppgift. Hur team bildas, deras storlek, kommunikationsmetoder och den frihet teamen har kan starkt påverka koden de producerar. Dessutom finns det, under tiden för detta arbete, fortfarande mycket begränsad kvalitativ forskning om hur företagen arbetar med självständiga team och hur detta påverkar kunskapsöverföring inom företaget. Därför var syftet med denna studie från ett industriellt perspektiv att undersöka hur snabbväxande företag arbetar med mikroservices på organisatorisk nivå och hur självständiga team påverkar kunskapsdelning inom organisationen. För att uppnå detta syfte genomfördes en fler-fallstudie med nio olika företag. Resultatet visar att företag försöker uppnå så självständiga team som möjligt genom att bilda självstyrande tvärfunktionella team. Självständigeten måste dock balanseras med de utmaningar som uppstår av att växa snabbt. Detta kan tvinga företaget att flytta till ett funktionellt team. För att kompensera för denna brist på naturlig kommunikation och förbättra kunskapsdelningen hade de deltagande företagen i allmänhet genomfört flera aktiviteter. Veckosessionen var en typ av aktivitet som ofta användes bland företagen.

The Covid-19 pandemic resulted in organizations rapidly shifting from physical- to virtual meetings to keep their business going. However, with this came challenges and efficiency problems that organizations were not aware of. This master thesis focuses on identifying and finding potential solutions to reduce non-value-added time in virtual meetings. This was accomplished by studying Lynk & Co, a rapidly growing startup. Data was collected via a company-wide survey. The data was quantitatively analyzed using both univariate, bivariate, and multivariate methods as well as qualitatively analyzed using a thematic analysis approach. The quantitative results showed that 35,2% of the total Hours in meetings per day are hours wasted, this translates to 16% wasted hours per 8 hour work day. Additionally, the quantitative results showed that five independent variables affect the Wasted hours in virtual meetings per day. These were Hours in meetings per day, Key persons not attending the meeting, The meeting could have been replaced with an email,  Focusing on the meeting (I.e., not multitasking), and Being active in the discussions during the meeting. The qualitative results showed that the majority of the respondents highlighted either the same or similar problems and solutions regarding the virtual meeting inefficiencies. These were lack of agendas and insufficient meeting follow-ups. This concludes that the major root cause of the wasted time in virtual meetings was found to be inadequate meeting information combined with inadequate information regarding the work responsibilities of the employees. This resulted in two main recommendations for reducing non-value-added time in virtual meetings in a rapidly growing startup. These are (1) developing an internal meeting policy and (2) incorporating more detailed employee information in the virtual meeting communication software. / Covid-19 pandemin har resulterat i att organisationer har varit tvungna att börja använda virtuella möten istället för fysiska möten. Detta har inneburit utmaningar och effektivitetsproblem som inte tidigare varit kända. Det här examensarbetet ämnar att hitta potentiella förbättringar för att reducera icke-effektiv tid i virtuella möten. Detta åstadkoms genom att undersöka Lynk & Co, ett snabbväxande startup. Både kvantitativ- och kvalitativ data samlades in genom en enkät som skickades ut till de anställda på Lynk & Co. Vid den kvantitativa analysen användes både univariata-, bivariata- och multivariata- metoder och vid den kvalitativa analysen användes en tematisk analys. Resultatet av den kvantitativa analysen visade på att 35,2% av totala tiden i möten per dag är slösad tid, vilket representerar 16% slösad tid per 8 timmars arbetsdag. Vidare visade resultatet av den kvantitativa analysen på att det var fem variabler som påverkade slösad tid i virtuella möten per dag. Dessa var mötestimmar per dag, nyckelpersoner dök ej upp till mötet, mötet kunde ha blivit utbytt mot ett mail, fokus under mötet (I.e., inte multitaska) , och vara aktiv i diskussionerna under mötet. Resultatet av den kvalitativa analysen visade på att majoriteten av respondenterna var enade i de problem som påverkar tidsslöseri i virtuella möten. Dessa var brist på agendor och att virtuella möten hade otillräckliga uppföljningar. Slutsatsen blev därefter att den huvudsakliga rotorsaken av slösad tid i virtuella möten är brist på mötesinformation kombinerat med en brist av information gällande de anställdas arbetsansvar. Detta resulterade i två rekommendationer för att reducera slösad tid i virtuella möten i ett snabbt växande startup. Dessa är (1) skapa en intern mötespolicy och (2) inkorporera mer detaljerad information gällande de anställdas arbetsansvar i det virtuella mötesprogrammet som används inom organisationen.