<p>Social competence is an effective weapon at all costs on today’s market. In many job ads we can see the words to be socially competent. In our report we have studied the subject’s social competence, relations, relationship marketing and personal networks and looked to the connection these subjects have to one another. We decided to use a qualitative study to set approach deeper into the relationship between the subjects. We interviewed five people about their opinions within the subjects with social competence as a main topic. The interviews accrued at different dates and the answers have been collaborated with the theories as a lead opinion. After the collaboration of the answers it accrued to us that the findings we made between theory and the theme elements was very much similar. The correlation between social competence and personal networks were strong. But the correlation between social competence and relations are not are strong. Relations rely more on boundary and truth than the personal networks.</p>

Social competence is an effective weapon at all costs on today’s market. In many job ads we can see the words to be socially competent. In our report we have studied the subject’s social competence, relations, relationship marketing and personal networks and looked to the connection these subjects have to one another. We decided to use a qualitative study to set approach deeper into the relationship between the subjects. We interviewed five people about their opinions within the subjects with social competence as a main topic. The interviews accrued at different dates and the answers have been collaborated with the theories as a lead opinion. After the collaboration of the answers it accrued to us that the findings we made between theory and the theme elements was very much similar. The correlation between social competence and personal networks were strong. But the correlation between social competence and relations are not are strong. Relations rely more on boundary and truth than the personal networks.

Sammanfattning Globaliseringens effekter är ett fokusområde för forskning kring ekonomi, samhälle och kultur i vår samtid. En effekt är en förändrad syn på individen och individens roll i samhället som har lett till att flexibilitet har blivit en viktig egenskap hos människor. Förväntningarna och kraven på individer i arbetslivet kanske kan återspegla det samhälle som globaliseringen tycks skapa: ett samhälle som kräver flexibilitet, effektivitet och initiativförmåga. Flera hävdar att social kompetens är av stor vikt för att organisationer skall fungera, dagens globaliserade och individualiserade samhälle till trots. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning sociala kompetenskrav har efterfrågats i platsannonser samt att utreda hur en sådan eventuell förändring kan relateras till det teoretiska ramverk som bygger på globaliseringen, den nya individualismen och arbetslivet. Studiens data samlades in genom en kvantitativ innehållsanalys där mikrofilmer med exemplar från Dagens Nyheter studerades. Platsannonserna hämtades in från vart fjärde år under en 25 års period, 1989-2013, där tio platsannonser valdes ut varje månad. När insamlade data analyserades undersöktes det om det gick att se en förändring i frekvens på efterfrågan av sociala kompetenskrav, hur viktig förekomsten har varit i relation till andra kompetenskrav samt vad det finns för variation i förekomsten av sociala kompetenskrav. Utifrån studiens resultat går det inte att dra några slutsatser kring huruvida det finns en förändring av sociala kompetenskrav eller ej under perioden 1989-2013 då de samband som återfanns inte var signifikanta. Den varians bland de sociala kompetenskravens som återfanns tyder på att det finns vissa sociala kompetenskrav som efterfrågas i kombination med varandra i platsannonser. Sociala kompetenskrav har under de 25 år som studerats varit ungefär lika viktigt i förhållande till andra kompetenskrav. Studiens resultat kan varken styrka eller falsifiera den bild av vad som eftertraktas i arbetslivet som presenteras i den tidigare forskningen och i studiens teoretiska ram.

<p>Elever i skolan måste kunna samarbeta i många olika situationer för att lära och utvecklas. Det kan till exempel handla om olika grupparbeten, problemlösningar, lagaktiviteter i idrotten och lek. Att kunna samarbeta med andra är en del av den sociala kompetensen, men det är inte självklart att alla elever kan samarbeta utan svårigheter. Detta har vi sett på skolorna och vi har även pratat med pedagoger som påvisar att flera elever idag har samarbetsproblem och brister i den sociala kompetensen. </p><p>Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur pedagoger i grundskolans tidiga år ser på begreppet social kompetens, hur de arbetar för att elever ska utvecklas socialt och om lek används i skolan för utvecklingen av den sociala kompetensen. Vidare kommer vi att nämna betydelsen av social kompetens och att lek kan användas för att förbättra denna förmåga.</p><p>I vår undersökning har vi gjort kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar i förskoleklass, år 1, år 2 och/eller i år 3. Intervjuerna spelades in på band för att sedan analyseras och redovisas med hjälp av citat. Undersökningen visar att det finns flera olika definitioner på begreppet social kompetens, men att det ofta handlar om att kunna uppföra sig väl tillsammans med andra. Vidare har vi fått ta del av pedagogernas erfarenheter av elever med bristande social kompetens och deras arbete med att utveckla elevers sociala förmåga. I undersökningen framkom det att bland annat samarbetsövningar och lek används i arbetet för att förbättra elevernas sociala kompetens.</p>

No description available.

Elever i skolan måste kunna samarbeta i många olika situationer för att lära och utvecklas. Det kan till exempel handla om olika grupparbeten, problemlösningar, lagaktiviteter i idrotten och lek. Att kunna samarbeta med andra är en del av den sociala kompetensen, men det är inte självklart att alla elever kan samarbeta utan svårigheter. Detta har vi sett på skolorna och vi har även pratat med pedagoger som påvisar att flera elever idag har samarbetsproblem och brister i den sociala kompetensen. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur pedagoger i grundskolans tidiga år ser på begreppet social kompetens, hur de arbetar för att elever ska utvecklas socialt och om lek används i skolan för utvecklingen av den sociala kompetensen. Vidare kommer vi att nämna betydelsen av social kompetens och att lek kan användas för att förbättra denna förmåga. I vår undersökning har vi gjort kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar i förskoleklass, år 1, år 2 och/eller i år 3. Intervjuerna spelades in på band för att sedan analyseras och redovisas med hjälp av citat. Undersökningen visar att det finns flera olika definitioner på begreppet social kompetens, men att det ofta handlar om att kunna uppföra sig väl tillsammans med andra. Vidare har vi fått ta del av pedagogernas erfarenheter av elever med bristande social kompetens och deras arbete med att utveckla elevers sociala förmåga. I undersökningen framkom det att bland annat samarbetsövningar och lek används i arbetet för att förbättra elevernas sociala kompetens.

No description available.

<p>Arbetets syfte är att ta reda på vad livskunskap är, varför och hur det ska arbetas med i svenska skolor. Kvalitativ metod har använts för att se hur livskunskap ser ut och hur det fungerar. Det material som har använts har analyserats med hjälp av kvalitativ metod. Resultatet visar att livskunskap är svårt att sätta en förklaring på samtidigt som det är många som har försökt sig på det. Livskunskap är ett populärt ämne i dagens skolor och materialet som används flitigast kallas Livsviktigt. Främsta anledningen till att det undervisas är den negativa utveckling som skett hos ungdomar de senaste åren. De lider bland annat av depressioner, är aggressiva och skolkar i större utsträckning nu än förr. I denna undersökning finns ingen koppling att dra till om livskunskap är det rätta sättet att tackla ovanstående problem utan den största slutsatsen som går att dra är att det som handlar om livskunskap redan står med i befintliga styrdokument.</p>

No description available.

<p>I dagens samhälle talas det mycket om social kompetens. Social kompetens innebär en förmåga att umgås och kommunicera med andra människor i sin omgivning. Begreppet har fått ökad spridning på grund av att vi nu lever i ett alltmer globaliserat samhälle där individen har fått allt större inflytande, och därmed också större krav över sig att kunna uppföra sig på ett passande sätt i rätt situation. Det förväntas av individen att hon ska kunna samspela med andra människor i exempelvis skola och arbetsliv. Social kompetens är något som mognat fram under tidens lopp och ingår i den så kallade civilisationsprocessen, som kan delas in i fyra olika faser, där social kompetens är den fjärde och sista fasen i denna process. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur social kompetens visar sig i dagens samhälle. Dessutom redogör jag också för begreppets innebörd och dess framväxt i det sen-moderna och individualiserade samhället, och gör en intressant koppling mellan social kompetens och emotionell intelligens. Dessa begrepp står varandra mycket nära, som handen i handsken. Således är en person med social kompetens i allmänhet även emotionellt intel-ligent. Vidare undersöker jag hur litteraturen framställer en socialt kompetent chef, och vad det får för positiva konsekvenser för organisationen och dess anställda att chefen har social kompetens.</p>