Bakgrund:Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) är ett samlingsnamn för både Ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Dessa sjukdomar är kroniska och kommer i skov, vilket innebär en tillfällig försämring i sjukdomsförloppet. Sjuksköterskans roll i omvårdnaden av kroniska sjukdomar är att lyssna, se patienten och inte sjukdomen samt att försöka uppnå och främja hälsa hos patienten. Syfte: Att belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom. Metod:Uppsatsen är baserad på en kvalitativ metod där data har samlats in via bloggar. 14 bloggar har utgjort källan för den kvalitativa innehållsanalysen.  Resultat:Presenteras via kategorier och subkategorier.Redogör för ungas upplevelser av att drabbas av en kronisk tarmsjukdom. De beskrev svårigheter med att få rätt diagnos och att det bidrog till försämrad livskvalité. Sjukdomarna medförde sociala begränsningar på grund symtomen som uppstod. Konklusion:Med ökad kunskap hos sjuksköterskor och omgivning kan det bidra till en förbättrad livskvalité och kan leda till att dessa individer vågar öppna upp sig och känna sig mindre ensamma i deras sjukdom. Sjuksköterskor har ett stort ansvar att stödja patienter i deras hälsoprocess. I samförstånd med patient och närstående ska sjuksköterskor tillhandahålla vård utifrån dennes behov. Genom att individernas upplevelser uppmärksammas får sjuksköterskor en bättre inblick och förståelse för hur det är att leva med IBD. / Background: Inflammatory Bowel Diseases (IBD) are a term for both Ulcerative colitis and Crohn's disease. These diseases are chronic and come in flares, which means a temporary deterioration in the course of the disease. The nurse's role in nursing people with chronic diseases is to listen, see the patient and not the disease, and to try to achieve and promote health. Aim: To illuminate young adult people's experiences of living with an inflammatory bowel disease. Method: The thesis is a qualitative method where data have been collected via blogs. 14 blogs have been the source of the narrative analysis. Result: Presented via categories and subcategories. Describes young people's experiences of suffering from a chronic bowel disease. They described difficulties in getting the right diagnosis which contributed to a deterioration in quality of life. The diseases caused social constraints due to the symptoms that arose. Conclusion: With increased knowledge from nurses and the society, it can contribute to improved quality of life and make these individuals dare to open and feel less lonely in their illness. Nurses have a responsibility to support patients in their health process. In consultation with the patient and the relative, nurses should perform care based on their needs. By paying attention to their experiences, nurses will get a better insight and understanding into how it is to live with IBD.

Bakgrund: I Sverige år 2012 gjordes 28 000 anmälningar av misshandel mot kvinnor över 18 år. Våld i nära relationer utövas vanligast av en man mot en kvinna. Det finns fysiskt, psykiskt, sexuellt och socialt våld som negativt påverkar kvinnan på olika sätt. Varje år tvingas 12 000 -14 000 kvinnor i Sverige att uppsöka sjukvård till följd av skador som uppstått när de utsatts för våld i nära relation. Syfte: Att undersöka hur kvinnors liv påverkas utav mäns våld i nära relationer genom att identifiera vilka de fysiska, psykiska, sociala och sexuella komplikationer detta resulterar i. Metod: En litteraturstudie där inkluderade vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskats. Artiklarnas resultat har sedan analyserats och presenterats i fyra huvudteman utifrån frågeställningen. Huvudresultat: Enligt litteraturstudiens resultat ansågs det psykiska våldet och dess konsekvenser vara värst för kvinnan. De komplikationer som förekommer mest frekvent är att kvinnan drabbas av psykiska tillstånd såsom ångest (42-91%), depression (64-76%), posttraumatiskt stressyndrom (19-86%) och att kvinnan är ekonomiskt begränsad (22-86%) samt känner rädsla (42-70%), skam (36-79%) och förtvivlan (14-63%). Slutsats: Mäns våld mot kvinnor i nära relationer bidrar till negativa hälsokonsekvenser för den våldsutsatta kvinnan både, fysiskt, psykiskt, socialt och sexuellt. Kvinnorna skuldbelade sig själva för våldet och skämdes för situationen vilket gjorde att de undanhöll att berätta om våldet för någon och lät bli att söka hjälp. Detta visar att identifieringen, bemötandet och behandlingen av våldsutsatta kvinnor kan bli bättre. Genom att vårdpersonal får möjlighet till mer utbildning och kunskap i våld i nära relationer kan detta arbetet förbättras. / Background: In Sweden in 2012 were 28,000 complaints of abuse against women over 18 years. Domestic violence is exercised frequently by a man against a woman. There are physical, psychological, sexual and social violence that negatively affect women in different ways. Every year, 12,000 -14,000 women in Sweden seek medical help as a result of injury incurred of domestic violence. Aim: To examine how women's lives are affected by male violence in intimate relationships by identifying the physical, psychological, social and sexual complications. Method: A literature review, were included articles reviewed and quality determined. Articles results were then analyzed and presented in four main themes based on the issue. Main results: According to the result of the literature study, psychological violence and its consequences was the worst for the woman. The complications that occur most frequently is that women suffer from mental disorders such as anxiety (42-91%), depression (64-76%), post-traumatic stress disorder (19-86%) and that the woman are economic limited (22-86%) and feels fear (42-70%), shame (36-79%) and despair (14-63%). Conclusion: Men's violence against women in intimate relationships contribute to negative health consequences for the abused woman both physically, mentally, socially and sexually. The women were blaming themselves for the violence and were ashamed of the situation. That made them not to tell anyone about the violence and did not seek help. This shows that the identification and treatment of abused women can be better. By giving the medical staff more education and knowledge of domestic violence, the work can be improved.