No description available.

I Sverige lever idag cirka 400 000 kvinnor med den kroniska sköldkörtelsjukdomen hypotyreos. Var fjärde patient anser sig vara missnöjd med den nuvarande vården som erbjuds. Uppsatsen redogör för hur denna patientgrupp erfar sin relation till den svenska statens konventionella sjukvård. Fokuset har legat på hur patienters egen sjukdomsbild förhåller sig till vårdens bemötande som medicinsk tolkningsföreträdare och vilka metoder och tekniker hon använder sig av i syfte att erhålla mer inflytande över sitt medicinska varande. Uppsatsen belyser teman av smärta, genus samt trötthet. Michel Foucaults teori kring biomakt har bidragit till en djupare förståelse av maktrelationen mellan patient och läkare. Det etnografiska underlaget består av kvalitativa och personcentrerade djupintervjuer med fyra kvinnliga patienter.   Uppsatsen visar på att sjukvården upplevs besitta en okunskap och ovilja till att legitimera patientens upplevda förnimmelser av smärta och symtom. Detta leder till att patienten hamnar i ett ambivalent tillstånd av maktlöshet eftersom hennes smärta inte blir botad. Patienten upplever sig därigenom tvungen att erhålla alternativa verktyg i syfte att bli fri från sin smärta. Utsagorna visar på att självmedicinering är ett vanligt förekommande instrument. Andra metoder är att söka sig till alternativa vårdalternativ och behandlingar. Uppsatsen visar på att en ökad förståelse av kvinnans endokrina system möjligen är en förutsättning för att kunna individanpassa den konventionella sjukvården.

Antropologins kritiska förhållning till välgörenhet har tenderat att trivialisera det lokala välgörenhetsarbetet. Uppsatsens argument vidareutvecklar inte kritiken, utan har som mål att visa den produktiva dimension som finns i det lokala välgörenhetsarbetet. Med fokus på värvningsarbete på Stora Torget i Uppsala, följer uppsatsen värvningsarbetare genom en process från första kontakt till lyckad värvning. Genom värvningsprocessens gång uppenbaras ett huvudmotiv i form av imaginära praktiker som fyller projektet med mening och gör processen till något större än sig självt. Eftersom att det lokala välgörenhetsarbetet blir ett första led till det vidare välgörenhetsprojektet, anspelar uppsatsen på att även välgörenhet kan ses som ett imaginärt projekt.

Denna uppsats ämnar att undersöka välgörenhet, fokus riktas mot värvningsarbete för att ge en inblick till hur välgörenhetsarbete fungerar på ett lokalt plan. Inom det lokala blir utgångspunkten det värvningsarbete som Röda Korsets genomför på Stora Torget i Uppsala. För att analysera värvningarbetet undersöker uppsatsen hur en lyckad värvningsteknik konstitueras, där uppsatsen följer med i värvningsprocessen från första kontakt till lyckad värvning. Under värvningsprocessens gång uppenbaras ett huvudmotiv i form av imaginära praktiker som fyller projektet med mening och gör processen till något större än sig självt. Eftersom att det lokala välgörenhetsarbetet blir ett första led till det vidare välgörenhetsprojektet, anspelar uppsatsen på att även välgörenhet kan ses som ett imaginärt projekt.

No description available.

The main ambition of this study is to investigate and examine how informants between the age of 18-26 experience the suburbs. Furthermore, my study is based on three main questions which are 1. How does the informants describe growing up and live in the suburbs? 2. What experience does the informants have regarding the interaction with people who lives outside the suburbs? Does living in the suburbs affect the daily life of the informants, such as the workplace or education? The main motive to this study is my ambition to examine if the picture that often are described in the media are true according to the studies informants. Point to be noted is that my study is not about the representation of the suburbs by the media, rather it is about the informants’ subjective reflections about living in the suburbs. The empirical data have shown some similarities of the informants in terms of describing how it is to live and being raised in the suburbs. Furthermore, the empirical data have shown that some positive aspects regarding living in the suburbs. The positive aspects in this chase are for example belonging, acceptance and unity which the informants have described. On the other hand, some of the informants in the study describe some negative aspects regarding living in the suburbs. The difficulty in this case is about attitudes towards the suburbs and the people who are living there and exclusion for example in the labor market or in the workplace. The theoretical perspectives which I have used in my study are theories about stigma by Erving Goffman, discrimination, and marginalization.

No description available.

<p>This study aims to illuminate central aspects of immigrant fathers' experience of fatherhood in Sweden, a subject that has been widely debated but has garnered scant scientific information. Three informants of Middle Eastern background were interviewed. Central aspects that surfaced during the interviews are family and the cultural/religious group as a basis for individual's lives. Thus the informants prioritize the survival of the family and group through boundary strategies, but these boundaries consists of several layers, some of which are flexible.</p> / <p>Syftet med denna studie är att belysa och beskriva centrala och relevanta aspekter av invandrarfäders upplevelser av sitt föräldraskap i Sverige. Detta vida omtalade ämne, har fått föga vetenskaplig uppmärksamhet, vilket denna studie ämnar ändra på. Tre informanter från Mellanöstern intervjuades för studiens syfte. Centrala teman som dyker upp är informanternas syn på familjen samt den kulturella och religiösa gruppen som väsentlig bas i individens liv. Därmed bör enligt informanterna familjens och gruppens fortskridande och överlevnad prioriteras och säkras genom olika former av gränsbevarande strategier. Dessa består av gränssättningar utåt men även inåt och mellan dessa två existerar ett område med möjligheter till förhandlingar och rörlighet.</p>

This study aims to illuminate central aspects of immigrant fathers' experience of fatherhood in Sweden, a subject that has been widely debated but has garnered scant scientific information. Three informants of Middle Eastern background were interviewed. Central aspects that surfaced during the interviews are family and the cultural/religious group as a basis for individual's lives. Thus the informants prioritize the survival of the family and group through boundary strategies, but these boundaries consists of several layers, some of which are flexible. / Syftet med denna studie är att belysa och beskriva centrala och relevanta aspekter av invandrarfäders upplevelser av sitt föräldraskap i Sverige. Detta vida omtalade ämne, har fått föga vetenskaplig uppmärksamhet, vilket denna studie ämnar ändra på. Tre informanter från Mellanöstern intervjuades för studiens syfte. Centrala teman som dyker upp är informanternas syn på familjen samt den kulturella och religiösa gruppen som väsentlig bas i individens liv. Därmed bör enligt informanterna familjens och gruppens fortskridande och överlevnad prioriteras och säkras genom olika former av gränsbevarande strategier. Dessa består av gränssättningar utåt men även inåt och mellan dessa två existerar ett område med möjligheter till förhandlingar och rörlighet.

No description available.