Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Thèses (M.A.)--Université de Sherbrooke (Canada), 1998. / Titre de l'écran-titre (visionné le 20 juin 2006). Publié aussi en version papier.

Diss.--Berlin--Freie Universität, 1994. / Bibliogr. p. 182-196.

Akademisk avhandling--Pedagogi--Uppsala, 1981. / Bibliogr. p. 158-170.

Au courant de ma thèse, je tente de répondre à la question de recherche suivante : qu’est-ce qui distingue les jeunes universitaires qui participent lors des élections fédérales canadiennes des jeunes universitaires qui ne participent pas? Je propose l’hypothèse que les jeunes universitaires qui participent lors des élections ont des réseaux sociaux plus politisés que les jeunes qui décident de ne pas participer. Suite à la distribution d’un sondage auprès des étudiants et étudiantes de l’Université d’Ottawa, j’ai effectué une série de statistiques descriptives, de tests du khi carré et deux régressions logistiques binaires (une régression utilisant un codage ordinal et une régression utilisant un codage de variables muettes). Ces régressions contrôlent le genre, la langue de préférence, l’année d’étude, l’habitation avec les parents au courant de l’année scolaire, la lecture des nouvelles, l’intérêt en politique, les connaissances en politique, et la fréquence des conversations au sujet de l’élection avec ses parents et ses ami(e)s. Cette analyse démontre des résultats intéressants, notamment que l’influence des parents est plus importante que l’influence des ami(e)s en ce qui concerne la participation électorale des jeunes universitaires.

Dissertation--Universität Erlangen-Nürnberg, 2000. / Bibliogr. p. 326-348.

Migrationen till Sverige ökar ständigt och landet är mångnationellt med individer från olika nationer som lever sida vid sida. Integration är ett begrepp som ofta diskuteras och det finns många sätt att se på begreppet. Ett vanligt uttryck är att ”idrott förenar människor”. Detta är något som är aktuellt i Sverige nu med ett flertal integrationsprojekt involverande idrott som startas runtom i landet utöver de språkintroduktionsprogram som finns för nyanlända invandrarungdomar i högstadie/gymnasieåldern där de får chansen att bland annat idrotta på skoltid. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur ledare för integrationsprojekt med idrott som gemensam nämnare ser på idrotten som en väg för invandrarungdomar att integreras in i samhället samt socialiseras i olika grupper. För att ta reda på detta genomfördes en kvalitativ studie bestående av samtalsintervjuer med sex ledare för olika integrationsprojekt, inklusive idrottslärare för språkintroduktionsprogram. Vi utgick ifrån en fenomenografisk ansats vilket innebär att det är respondenternas upplevelser samt variation av fenomenen inom ämnet som vi eftersträvar. I studien kommer vi fram till att respondenterna upplever att idrott är en fördelaktig arena för integration samt socialisation bland invandrarungdomar men att det finns ett flertal faktorer som gör att ledares arbete försvåras, bland annat handlar det om att idrottsrörelsen måste arbeta mer aktivt för att locka invandrarungdomar till idrottsrörelsen, upplever respondenterna.

Évaluation des résultats d'une intervention centrée sur les difficultés de socialisation d'adolescentes anorexiques sur leur évolution pondérale, leurs conduites alimentaires, leur adaptation interpersonnelle et leur ajustement psychologique.

Syftet med studien är att analysera HVB – personalens berättelser i arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Fokus i analysen ligger på peronalens berättelser om barnens integration och socialisation i det nya samhället. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod med en hermeneutisk inriktning. Målet med våra kvalitativa intervjuer har varit att komma åt personalens subjektiva upplevelser av barnens integration och socialisation. I resultatdelen presenteras sex teman, Berättelser om att integrera barnen, Berättelser om personalens kunskap och kompetens, Berättelser om barnens egen vilja att integreras, Berättelser om det svenska språket, Berättelser om samhällsinformation och Berättelser om fritidsaktiviteter. Studien visar att betydelsefulla aspekter såsom språket, viljan att integreras, samhällsinformation och fritidsaktiviteter aktualiseras som viktiga för barnens integration och socialisation i det nya samhället. Studien belyser även svårigheter i arbetet med dessa barn, detta då barngrupperna på boendena numera oftast är homogena, vilket enligt personalen kan ses som något som försvårar deras integration och socialisation i det nya samhället.