Förskolan blir allt mer mångkulturell och många kommuner har tagit bort sina modersmålslärare för att lämna över det ansvaret på förskolans personal. För att få en förståelse för hur förskollärarna tar sig an det uppdraget vill vi ta reda på hur förskollärarna inkluderar barnens etniska bakgrunder i verksamheten. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare definierar och arbetar med att inkludera etnicitet i samlingsstationer utifrån läroplanen för förskolan. Som teoretiska utgångspunkter utgick vi ifrån en socialkonstruktivistisk teori och Goodwins interaktionsanalys för att kunna analysera empirin. Vi har gjort en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med förskollärare, observationer med videofilmning samt anteckningar. Det empiriska materialet har samlats in under 30 samlingstillfällen och fyra intervjuer med fyra förskollärare, där vi observerade hur förskollärarna inkluderade barnens olika etniska bakgrunder och hur förskollärarna pratar om inkluderingen. Resultat visade att barnens etniska bakgrunder definieras och arbetas med genom dans, flaggor eller när de ombeds att prata på sitt modersmål. I delar av observationerna kopplas etnicitet till barnen och i andra delar frikopplades etnicitet från barnen. När etnicitet frikopplades från barnen handlade det om att se bortom barnens etniska bakgrunder eller att använda miljön som ett redskap i samlingen. Genom flaggor skedde det kopplingar mellan barnens etniciteter och nationaliteter. Nyckelord: barn, etnicitet, förskola, förskollärare, inkludering, interaktionsanalys, samling, socialkonstruktivistisk teori