No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att förstå motiv till medverkan samt att tolka de erfarenheter som har gjorts av personer som har medverkat och hjälpt personal som träningsklienter i en rehabiliteringsutbildning. De medverkande var personer med allvarlig psykisk sjukdom och omfattande funktionsnedsättningar. Det var oklart varför dessa personer samtyckte till att medverka och också hur de upplevde medverkan. En tes var att de valde att medverka utifrån en förhoppning om att få tillgång till hjälp och stöd och en möjlighet att rehabilitera sig själva. Kontext för studien är Rehabiliteringsprojektet i Hallands län som pågick mellan åren 2005 – 2008 och de utbildningssatsningar som ingick i detta sammanhang. Urvalsunderlaget avgränsades till träningsklienter i två utbildningsgrupper som pågick under vardera tre terminer. Utifrån problemställningens och forskningsfrågornas natur valdes kvalitativ metod med en induktiv ansats. En metodtriangulering användes sedan i samband med datainsamling och analys. En enkätundersökning genomfördes och därefter tio löst strukturerade djupintervjuer. Innehållsanalys användes för att besvara forskningsfråga ett. Strukturanalys, hermeneutisk metod i den anda som beskrivits av Hans-George Gadamer (2007) användes för att besvara forskningsfrågorna två och tre. Dessa personer som var träningsklienter i rehabiliteringsutbildningen beskrev att det var mot bakgrund av otillfredsställda hjälp- och stödbehov som man samtyckte till att medverka. Resultatet i innehållsanalysen visar att deras motiv för medverkan var behov av att känna sig betydelsefulla, få stöd och att komma vidare. Resultatet i strukturanalysen visar att rollen som träningsklient var komplex och att dessa personer ställdes inför oväntade krav och erfor en belastning. Resultatet i strukturanalysen visar dock att det i komplexiteten fanns utrymme att växa och att medverkan ledde till en rehabilitering och gav stöd i den egna återhämtningen / The aim of this study is to understand the motives of individuals who agreed to help staff participating in a psychiatric rehabilitation training, and to interpret and gain a deeper understanding of their experiences during this process. The participating was persons with sever metal illness and long term disabilities. We were unclear as to the reasons they had decided to paticipate and how they experienced their involvement. There was a theory that these people chose to paticipate based on the hope of gaining access to support and the possibility of beginning with their own rehabilitation. The context for this study was the Rehabilitation project that operated during the years 2005 – 2008 in the County of Halland in Sweden and the training interventions which it included. The sample consisted of two different training groups, with a durration of 18 moths each. A qualitative method was chosen based on the nature of the problem statement and the research questions. Method triangulation was used in connection with the data collection and analysis. In order to answer research question one, a questionairre study was completed and followed by ten semistructured deep interviews. This material was analyzed by utilizing content analysis. In order to answer questions two and three, data from the ten deep interviews was used and this material was analysed based on structural analysis, emphasizing a hermeneutic method as described by Hans-Goerge Gadamer (2007). These individuals, all training clients in the psychiatric rehabilitation education, described a need for more professional support that preceeded their paticipation. The results in the content analysis shows that their motive for paticipation included a need to feel important, a need to acess support and to move forward. The results in the structural analysis showed that the role as training client was complex and they faced unexpected demands or expectations and experienced pressure. At the same time, the results showed that within this complexity there was room to grow and that their paticipation led to a rehabilitation of their own and support in their personal recovery.

No description available.

ABSTRACT   Nature of essay:                C-level, 15 points Page count:                        47 Title:                                   The last way out… -A qualitative study of psychiatric staff and service users attitude to electroconvulsive therapy (ECT). Author:                              Hanna Nilsson   Purpose: The purpose of this study is to investigate attitudes to electroconvulsive therapy (ECT) of professionals and service users within a user organization – Riksförbundet för social och mental hälsa. (RSMH) Questions: Does the psychiatric staff believe that there are preconceptions about electroconvulsive therapy? What motivates service user’s choice of electroconvulsive therapy? Do the psychiatric staff and the service users think that the positive effects of ECT can outweigh the possible negative side effects? Method: Qualitative study. The study is based on interviews with psychiatric staff that works with electroconvulsive therapy (ECT), and with services users who have received electroconvulsive therapy (ECT). Results: The result showed that the psychiatric staff feels that preconceived ideas occur about the treatment of ECT, and that it is affecting their approach to work. Service users motivate their choice by how bad they felt under the depression, and that ECT was their only choice left, that´s why psychiatric staff suggested the treatment. The positive effects of ECT outweighed the possible negative side effects because life is something you value higher than any memory loss and when there is currently no treatment having a similar efficiency. Keywords: Electroconvulsive therapy, Attitudes, Side effects, Experience, Patients, Professionals

Abstract The intention of our study was to examine the meaning of home of elderly women and men and how they experience their getting older. We also wanted to see how elderly women and men experience to receive home-help-service in their own home. The study was based on qualitative interviews with elderly women and men. The informants were five women and four men between the ages of 60-84 years. They all had everyday help from the home-help-service. To interpret the material we have been using earlier studies and Antonovsky´s theory of KASAM. In the result we have compared the answers between women and men to find similarities and differences. The main result was that the home is very meaningful for both women and men. We also found that none of the informants felt like they were in a position of dependence. On the other hand all informants felt that it was a changeover to receive home-help-service and it has taken some time to accept their new situation. For the women has the changeover taken a longer time than it has for the men. Keywords: home, ageing, dependent

The purpose of this study was to look at how clients, in the Swedish criminal justice, experience their involvement in treatment programs. The spotlight in the study was to examine which helpful and unhelpful factors are involved in a treatment process, in the view of individual experiences. The study is based on a qualitative method, with interviews as an instrument for collection of data. The result is summarized in three fields; is it possible to show vulnerable, the therapist and the meaning of the program. The result is based on interviews with six informants; five of them have been partaking in treatment programs in prison and one in the probation office. The study shows that partaking in treatment programs in prison is combined with problems in aspect of the different roles criminals play in prison. The role for the client in the probation office is in the opposite of the prison as a helpful factor.

Uppsatsens syfte är att ge en insyn i det sociala arbetet som sker inom den svenska grundskolan ifrån skolkuratorns perspektiv. Uppsatsen handlar främst om hur skolkuratorernas arbete ser ut med eller kring eleverna och deras problem. Samtidigt är arbetssituationen av vikt, för hur möjligheterna upplevs för utförandet av det sociala arbetet. Skolan är en arena där eleverna tillbringar mycket av sin tid och där elevernas problematik kan uppmärksammas av de personer som finns runt eleven. Resultatet bygger på kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar på högstadiet. De teoretiska begrepp vi använt oss av vid analysen är casework och gräsrotsbyråkrati. Sammanfattningsvis visar resultatet att problematikens art är av varierande karaktär men det område som kuratorerna generellt lägger sin mesta tid på är konflikthantering. Det som tillkommit som ett nyare fenomen, är de problem den moderna tekniken skapat i form av anonyma trakasserier och mobbing via Internet och mobiltelefoner. Kuratorerna har olika inriktningar och metoder de arbetar efter, i huvudsak problemlösande eller jagstärkande. Genomgående är det samtalet i olika varianter som är metoden/verktyget i det sociala arbetet för skolkuratorer, vare sig det handlar om arbete med eller kring eleven. Svårigheterna i arbetet som skolkurator upplevdes nästan aldrig vara eleverna. Istället påtalades vikten av att sätta gränser mot lärarkollegor men även gränsa vad som tillhör skolans område. Detta beskrevs svårt då arbetsbeskrivningarnas vaghet ofta lämnade ett stort tolkningsutrymme. Det sistnämnda samt den nära klientkontakten är utmärkande för en gräsrotsbyråkrat.

Sammanfattning Jag har genomfört en kvalitativ intervjustudie och jag har valt att använda en hermeneutisk ansats i min uppsats då jag utgår från empiriska data men samtidigt tolkar och analyserar utifrån teorier och tidigare forskning. Det som jag har studerat är hur handläggare från frivården och socialförvaltningen beskriver klientmötet. Informanterna har varit fem till antalet. Jag har som teori använt kommunikationsteorin samt socialpsykologisk rollteori då jag tolkat och analyserat min empiri. Syftet har varit att ta reda på hur handläggarna beskriver mötet samt vilka faktorer som har betydelse. Frågeställningarna handlar om bra och dåliga möten samt vilka syften, mål och strategier som används. Resultatet visar att syften, mål och strategier varierar utifrån klientens aktuella situation. Det gäller alltså för handläggarna att vara flexibla i sitt arbete. Glädjande är dock att informanterna känner att de har en stor möjlighet att påverka den hjälp som ges. Det finns vissa faktorer som på olika sätt påverkar klientmötet. Dessa kan vara yttre faktorer som hembesök och olika utformningar av lokaler. Andra faktorer som påverkar klientmöten är samspel, självkännedom erfarenhet samt maktaspekten. Ytterligare som påverkar mötet är även vilken situation som klienten befinner sig i för närvarande.