Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Samsjuklighet definieras korfattat som en samförekomst av ett missbruk och en psykisk funktionsnedsättning. Inom begreppet ryms en stor variation i allvarlighetsgraden gällande såväl den psykiska sjukdomen som missbruket. Utöver detta förekommer dessutom oftast ytterligare brister inom områden som boende, ekonomi och sociala kontakter. Individer med samsjuklighet är därmed i behov av insatser från flera olika myndigheter och verksamheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka professionella inom olika verksamhetsområdens erfarenheter av att arbeta med individer med samsjuklighet. Intresset har varit att få en ökad förståelse för de olika verksamheternas funktion i arbetet med samsjuka individer. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Respondenterna bestod av sex personer, vilka arbetade inom psykiatrin, frivården samt två skilda kommunala öppenvårdsverksamheter. Resultaten visar att skilda synsätt gällande individens problematik, samt det delade huvudmannaskapet mellan kommun och landsting, kan medföra att en individ med samsjuklighet faller mellan stolarna. För att motverka detta krävs ett nära samverkansarbete mellan olika verksamheter, där individens totala behov tillgodoses. Framträdande var också vikten av att skapa allians i relation till klienten i arbetet med samsjuka individer, vilket förutsätter ett lösningsfokuserat och motivationshöjande arbetssätt. Samtidigt beskrevs relationsskapandet som svårt och tidskrävande, mycket på grund av att dessa individer tidigare blivit illa bemötta inom vården samt stigmatiserade utav sin omgivning.

Syftet med studien var att undersöka frivårdsinspektörers upplevelser och utmaningar i arbetet med sexualbrottslingar. Sexualbrottslingar är en komplex grupp att arbeta med och sexualbrott har under senare år visat en ökning gentemot brottslighet generellt. Forskningsområdet som undersöker upplevelserna av att arbeta med denna grupp människor i en svensk bemärkelse är ytterst litet och det är därför relevant för att bättre kunna förstå och förbereda yrkesverksamma som arbetar med denna grupp. Studien är gjord genom att samla in empiriskt material genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet byggs på sju stycken intervjuer från yrkesverksamma frivårdsinspektörer. Fokus i studien har varit på att undersöka hur empati, mentala påfrestningar, stöd från arbetet och strategier upplevs och används i arbetet med denna grupp. Resultaten visar att det är av stor vikt att kunna se människan bakom brotten och kunna vara empatisk. Utmaningar är att det ofta kan vara svåra brott och emotionellt jobbiga domar att ta in och hantera. Förnekelsen är en utmaning som präglar denna klientgrupp och som återkommande ses som påfrestande att arbeta med. Återkommande som anses viktigt är kollegialt stöd och individuella strategier för att minska påfrestning. / <p>2018-06-04</p>

Förskolan är bland dem som ligger lägst i antalet orosanmälningar till socialtjänsten. Bristande återkoppling är en faktor som tidigare nämnts i vilka hinder som finns för förskolelärare att anmäla. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka faktorer som idag kan påverka förskolelärares benägenhet att göra orosanmälningar.Det material som användsär tidigare nationell och internationell forskning kring anmälningsplikt och anmälningsbenägenhet. Datainsamlingen har gjort via semistrukturerade intervjuer medfyra förskolelärare vidtvå förskolor i Västerbottens län. En kvalitativ konventionell innehållsanalys användes för att komma fram till resultat och slutsatser. De faktorer somvisade sigpåverka de intervjuadesanmälningsbenägenhet är fortfarande bristande återkoppling, deras syn på socialtjänsten, relationen till föräldrarna ochosäkerhet kring regelverket.Studiens slutsatser är att det inom de två förskolorna kan behövas mer information till förskolelärarna kring både regelverk och tillvägagångssätt vid anmälningsskyldighet. Menäven en samverkan på högre nivå, där socialtjänst och förskolelärare genom fysiska möten kan träffas för utbyte av kunskap kring de olika verksamheterna, erfarenheterna och utbildning kring barn som far illa.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolkuratorer beskriver hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare vill vi undersöka vilka förklaringsperspektiv skolkuratorerna använder sig av och om det påverkar deras agerande gällande hedersrelaterat våld och förtryck. Studiens syfte är också att undersöka hur skolkuratorer beskriver sin kunskap i ämnet och om detta påverkar hur de agerar i hedersrelaterade situationer. Studiens syfte har besvarats genom följande tre frågeställningar: Hur beskriver skolkuratorer hedersrelaterat våld och förtryck? Utifrån vilka förklaringsperspektiv beskriver skolkuratorer hedersrelaterat våld och förtryck? Hur beskriver skolkuratorer sin kunskap gällande hedersrelaterat våld och förtryck? Studien har en kvalitativ metod, som baseras på semistrukturerade intervjuer genomförda med nio skolkuratorer i tre kommuner i Sverige. De teoretiska utgångspunkter som används för att förklara studiens empiri är Michel Foucaults maktteori och Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. Studien baseras på en kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fyra teman: begränsningar och kontroll, förklaringsperspektiv, skolkuratorernas kunskap och skolkuratorernas agerande. Forskning visar att skolkuratorer är en av de professioner som elever som lever inom en hedersrelaterad kontext väljer att berätta sin historia för. Skolkuratorn har därmed en viktig roll i att uppmärksamma dessa elever (se exempelvis Kerpner &amp; Röstlund 2017). Hedersrelaterat våld och förtryck är ett omdebatterat ämne både inom politiken och hos samhällsforskare och de menar att det är komplext och det råder delade meningar om det är kulturella eller kulturkritiska perspektiv som förklarar fenomenet (Carbin 2014). Studiens resultat visar att de intervjuade skolkuratorerna definierar och beskriver hedersrelaterat våld och förtryck ur olika perspektiv. De förklarar hedersrelaterat våld och förtryck utifrån både kulturella och kulturkritiska perspektiv och ser att det kan påverka deras agerande i olika situationer. Studiens intervjuade skolkuratorer är eniga om att det individuella perspektivet är det viktigaste och det perspektivet som främst används vid hedersrelaterade situationer. Studiens resultat visar också att de flesta intervjuade skolkuratorerna beskriver att de besitter en grundläggande kunskap gällande ämnet men att den inte är tillräcklig, vilket de menar också kan påverka hur de agerar i hedersrelaterade situationer. Forskning visar att det finns ett behov av mer kunskap gällande ämnet hedersrelaterat våld och förtryck i samhället bland professioner som kommer i kontakt med detta (se exempelvis Alizadeh, Törnkvist &amp; Hylander 2011). Socialstyrelsen (2014) har uppmärksammat dessa kunskapsluckor och Regeringen (Engström 2018) har ambitioner att satsa på en grundläggande utbildning för de yrkeskategorier som kommer i kontakt med ämnet.

The purpose of this essay have been to investigate family homes’ experiences of being a family home. The focus of this work have been to look at the factors that underlie why people and families chose to become a family home. Another focus is to gain more knowledge about the main challenges that comes with accepting the mission. Besides the challenges, this work studies the opportunities that the effort brings as well. Family care affects these families in different ways, which is also something that is considered in this study. The result of the essay is based upon acquired knowledge in literature as well as qualitative studies. The qualitative studies are based on deep interviews of a total of eight people with family home experiences. The interviews were conducted in semi-structured terms and interpreted in an analytical manner. The empirical have been analysed using content analysis. The results of the work have shown that family homes mostly agree on the factors that are the basis for wanting to start a family home. The family homes consider it to be an exceptional way to help other people and that have enriched their lives. The main difference that was found was the setbacks of what the family parents experienced being the biggest challenge. The differences depended of the various client groups and the responsibility. / Syftet med detta arbete var att undersöka familjehemmens upplevelser av att vara familjehem. Fokus i arbetet var att se till de faktorer som ligger till grund för viljan att vara familjehem, få kännedom om utmaningar och möjligheter med familjehemsuppdraget, samt att ta reda på hur familjehemsuppdraget har påverkat familjehemsföräldrarna som personer. Metoden som använts för att svara på syfte och frågeställningar är semistrukturerade intervjuer med sammanlagt åtta personer med familjehemserfarenhet. Empirin har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att familjehemmen i stora drag är överens om vilka faktorer som ligger till grund för att vilja vara familjehem. Det som alla familjehem ansåg som huvudorsak till att vara familjehem var att det berikar livet att hjälpa andra människor. Det som skilde familjehemmen åt i svaren var vilka motgångar som de upplevde som svårast, oftast berodde det på valet av klientgrupp och syn på uppdraget och det ansvar som medföljer. / <p>2018-06-04</p>

No description available.

Abstract     Author: Tijana Vujnovic   Title: “May your child live a healthy life and be a boy” - A qualitative study of professionals' experiences on son preference in Montenegro [Translated title]   Supervisor: Ann-Sofie Bergman   Assessor: Kerstin Arnesson     This thesis examines the social phenomenon “son preference” in Montenegro. The term son preference is defined by the desire to have a son, which is often expressed through different kinds of behaviour and/or discriminatory actions such as sex-selective abortions. The purpose of this study was to explore montenegrin professional's practical experiences on son preference in the montenegrin society. Through the experiences and knowledge of these professionals, the study aimed to analyze possible context-specific causes of son preference in Montenegro. The research was conducted with a qualitative approach, interviewing the following six professionals: a midwife, a gynecologist, a lawyer, a psychologist and two social workers. All interviews were conducted using the montenegrin language and later translated into swedish. The results indicate that son preference is an integrated part of the montenegrin culture and argues that the main causes of the phenomenon are linked to historical events in the geographical area of today's Montenegro. In contrast to previous research on son preference in China and India, historical struggles of survival and threats of ethnical extinction in a battle-scarred surrounding, seem to be a specific feature of son preference in Montenegro. Thus, this study suggests that son preference in Montenegro is a consequence of a cultural heritage that emphasizes the importance of the family's survival, which can only be achieved by the birth of sons.      Keywords: Son preference, Montenegro, gender inequality, human rights, history, culture, social identity, patriarchal bargain, shame.   Nyckelord: Sonpreferens, Montenegro, könsojämlikhet, mänskliga rättigheter, historia, kultur, social identitet, patriarchal bargain, skam.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva ensamkommande barn och ungas upplevelse av stöd och utsatthet utifrån boendeform och kön. Vidare är syftet att skapa en förståelse för hur eventuella skillnader i upplevelse uppkommit med hjälp av ekologiskt perspektiv, symbolisk interaktionism och genus. För att uppfylla studiens syfte analyserades rådata från en enkätundersökning genomförd av Region Örebro län och Örebro kommun. Rådatan analyserades först i statistikprogrammet SPSS och sedan med hjälp av ovan nämnda teorier och begrepp. Studiens slutsatser är att ensamkommande barn och unga inom stödboende upplever mer stöd och mindre utsatthet. Eget boende upplever mindre stöd och hem för vård och boende mer utsatthet, jämfört med de andra boendeformerna. Skillnaderna kan förstås genom grad av anpassning till den sociala ordningen, livsstressorer, interaktion, sociala system och olika tolkning av symboler. Vidare upplever flickor generellt mer stöd än pojkar och pojkar upplever generellt mer utsatthet. Detta kan bero på olika normer kring flickor och pojkar.