Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Diss. av båda författarna Umeå: Univ., 2004.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Göteborg : University.

När en ungdom mellan 15-17 år misstänks för ett brott ska åklagaren begära in ett yttrande från socialtjänsten enligt 11 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Målet med att begära in ett yttrande är att ge rättsväsendet ett underlag som klarlägger den unges situation och ett eventuellt vårdbehov. Yttrandena utgör ett viktigt kunskapsunderlag och kan påverka hur både åklagaren och rätten uppfattar den unge. Tidigare forskning visar att socialtjänsten tenderar att kategorisera och bedöma klienter utifrån traditionella föreställningar om kön. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialtjänsten i sina yttranden beskriver flickor som misstänks för misshandel eftersom våld är starkt associerat med maskulinitet. Materialet har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys och har tolkats hermeneutiskt. Studiens vetenskapsteoretiska ansats är abduktiv vilket innebär att studien utgår från empiriska data men att teoretiska moment samtidigt har beaktats. Resultatet visar att socialtjänsten i flera avseenden beskriver och förklarar flickorna och deras beteenden utifrån föreställningen om normativ femininitet. I flera fall beskrivs flickornas aggressivitet som en bristande kontrollförmåga och det är vanligt förekommande med beskrivningar av utsatthet och psykisk ohälsa. Det framkommer även att när flickorna anpassar sig efter den normativa femininiteten beskrivs det som positivt medan avvikelser överlag beskrivs som problematiskt.

The purpose of this essay has been to study the different discourses that are expressed in social welfare secretaries’ assertions when they assess cases with elements of honour-related violence, intimidation and oppression. To do so I have used a discourse analysis theory and technique, based on three qualitative interviews with social welfare secretaries. The interviews were focused on vignettes, which were all fictitious cases with various elements of honour-related violence. One of the interviews was a focus groupinterview with four participants, while the other two interviews were individual. I have also used the theoretical perspective ”ideological dilemmas” in my analysis. The main conclusion is that there seems to be several discourses competing for space when the social welfare secretaries assess cases of this sort. On the one hand there is a strong ”family support discourse”, but on the other hand there is also a strong ”protection discourse” that are competing for space. Another conclusion is that there is a main dilemma that characterizes these cases, which arises when the victim declines protection from the social welfare. Then the social welfare secretaries need to make a choice whether or not to intervene against the victims’ will.