Syftet med denna kvalitativa studie är att genom enkäter undersöka om det finns en diskrepans mellan det teoretiska begreppet resiliens och den empiriska tillämpningen. För att besvara denna fråga undersöks följande delfrågor: Vad ingår i olika teoretiska resiliensbegrepp? Hur ser innebörden av resiliensbegreppet ut hos svenska krishanteringsaktörer idag? Hur arbetar svenska krishanteringsaktörer för resiliens för att göra städer säkrare i framtiden? Denna studie ska vara till hjälp för krishanteringsaktörer i deras förståelse för vad resiliensbegreppet är och finna kunskap i dessa tre resilienskoncept för att kunna använda det i sitt praktiska arbete när de talar om att arbeta för resiliens. I denna studie har tjugosex stycken enkäter skickats ut till personer som på något sätt arbetar med krishantering. Respondenterna arbetar på olika nivåer (kommun, länsstyrelse, myndighet, privat sektor samt forskare). Forskning och teorier kring resiliens kommer baseras på Brian Walker & David Salt som beskriver ingenjörsteknisk resiliens och ekologisk resiliens i boken Resilience thinking därefter förklarar Ulrich Beck enligt boken Risksamhället hur man måste arbeta för framtiden och inte se bakåt för att planera efter det som skett i dåtid. Pickett, McGrath, Cadenasso & Felson beskriver i sin forskning Ecological resilience and Resilient cities hur hållbarhet är en viktig del i resiliens. Avslutningsvis beskrivs det tredje resiliensbegreppet, nämligen Socio-ekologisk resiliens där Carl Folke lyfter upp vikten av att utveckla resiliens för det socio-ekologiska systemet för att skapa en anpassningsförmåga som möjliggör kontinuerlig utveckling, som ett dynamisk adaptiv samspel mellan att upprätthålla och utvecklas i förändring. För att kunna minska diskrepansen mellan begreppet resiliens och den empiriska tillämpningen krävs att det först och främst finns en förståelse för och en kunskap om begreppet resiliens. Därefter krävs det en samverkan mellan olika aktörer speciellt att krishanteringsaktörerna tar del av de forskningsresultat som framkommer för att kunna implementera det praktiskt och på så sätt få nya innovativa idéer att arbeta efter. / The purpose of this qualitative study is through survey investigate if there is a discrepancy between the theoretical concept of resilience and the empirical application. To answer this question this study examines the following issues: What is included in various theoretical resilience concept? What is the meaning of the resilience concept at the Swedish crisis management actors today? How does the Swedish crisis management actors use resilience to make cities safer in the future? This study will be helpful for crisis management actors in their understanding of what the resilience concept and find the knowledge of these three concepts to use it in their practical work when they talk about working for resilience. In this study, twenty-six questionnaires was sent out to people who in some way are involved in crisis management. The respondents in this study work at different levels (municipal, county government, government, private sector and researchers). Research and theories of resilience is based on Brian Walker and David Salt describing engineering technical resilience and ecological resilience in the book Resilience thinking then Ulrich Beck explains according to the book Risk Society how one must work for the future and not look backwards and plan because of what was happening in the past. Pickett, McGrath, Cadenasso & Felson describes his research Ecological Resilience and Resilient Cities how sustainability is an important aspect of resilience. Finally the third concept is described, namely socio-ecological resilience where Carl Folke lifts the importance of developing resilience for the socio-ecological system to create an adaptability that allows for continuous development, a dynamic adaptive interaction between maintaining and developing in change. In order to reduce the discrepancy between the concept of resilience and the empirical application it requires, first and foremost an understanding and a knowledge of the concept of resilience. Then it requires a collaboration between various stakeholders especially the crisis management actors to take part of the research evidence and have a will to implement it practically and as a result get new innovative ideas to work with.