<h1>Abstrakt</h1><p> </p><p>Diabetes i kombination med psykisk ohälsa är ett stort problem i dagens samhälle. Höga blodsockervärden är en riskfaktor för depression. Depressionens symptom kan i sin tur öka risken för att drabbas av diabetes. Dessa två sjukdomar påverkar livet och hälsan. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa män och kvinnors upplevelser av att leva med diabetes och psykisk ohälsa. Studiens design var en litteraturstudie av sju vetenskapliga artiklar i form av primärkällor funna genom sökning i databasen Psychinfo . Texten bearbetades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att leva med diabetes och psykisk ohälsa, hade en negativ inverkan på det dagliga livet. Detta påverkade förmågan att sköta sin diabetes på ett bra sätt. Även förmågan att genomföra egenvårdsaktiviteter som är viktiga vid diabetes påverkades negativt Många kände oro inför framtiden på grund av risken för allvarliga komplikationer och relationerna med familj och omgivning blev ansträngda då många upplevde bristande förståelse från familj och vänner. Särskilt kvinnor kände att de saknade det stödet. Preventiva åtgärder och sjuksköterskans perspektiv belystes. Behov av genomarbetade vårdprogram och utbildningsmaterial för att öka kunskaperna hos personal och patienter.</p>

Abstrakt   Diabetes i kombination med psykisk ohälsa är ett stort problem i dagens samhälle. Höga blodsockervärden är en riskfaktor för depression. Depressionens symptom kan i sin tur öka risken för att drabbas av diabetes. Dessa två sjukdomar påverkar livet och hälsan. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa män och kvinnors upplevelser av att leva med diabetes och psykisk ohälsa. Studiens design var en litteraturstudie av sju vetenskapliga artiklar i form av primärkällor funna genom sökning i databasen Psychinfo . Texten bearbetades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att leva med diabetes och psykisk ohälsa, hade en negativ inverkan på det dagliga livet. Detta påverkade förmågan att sköta sin diabetes på ett bra sätt. Även förmågan att genomföra egenvårdsaktiviteter som är viktiga vid diabetes påverkades negativt Många kände oro inför framtiden på grund av risken för allvarliga komplikationer och relationerna med familj och omgivning blev ansträngda då många upplevde bristande förståelse från familj och vänner. Särskilt kvinnor kände att de saknade det stödet. Preventiva åtgärder och sjuksköterskans perspektiv belystes. Behov av genomarbetade vårdprogram och utbildningsmaterial för att öka kunskaperna hos personal och patienter.

<p>Abstrakt</p><p>Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanlig sjukdom i Sverige. Totalt lever 40 000 individer med sjukdomen, varav 7 000 är barn. Tonårstiden är en turbulent period, då människan både psykiskt och fysiskt utvecklas. En kronisk sjukdom såsom diabetes typ 1 ställer höga krav på den som är drabbad. Individen måste ständigt utföra egenvård och vara uppmärksam över sitt välmående. Syftet: Var att beskriva tonåringars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Litteraturöversikten grundades på 11 vetenskapliga artiklar, samtliga kvalitativa. Dessa hittades i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades efter inspiration av innehållsanalys. Resultat: Visade att det var viktigt att synliggöra sjukdomen för omgivningen. Ungdomarna upplevde frigörelseprocessen svårare jämfört med friska tonåringar. Stöd belystes som viktigt och kom från många olika håll. Dock visade resultatet att det fanns bristande stöd från hälsosjukvårdens sida. Det framkom även att killar och tjejer upplever sjukdomen till viss del olika. Diskussion: Sjukvården bör se tonåringar som individer, därefter sjukdomen. Sjuksköterskan bör även uppmärksamma föräldrarnas behov av stöd och undervisning. Till sist bör hälso- och sjukvården engagera närstående i vården kring tonåringen. Slutsats: Diabetes typ 1 påverkar tonåringen på många olika sätt. Sjuksköterskan bör i vården kring tonåringen även se föräldrarna och ge dem adekvat hjälp.</p><p> </p>

Abstrakt Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanlig sjukdom i Sverige. Totalt lever 40 000 individer med sjukdomen, varav 7 000 är barn. Tonårstiden är en turbulent period, då människan både psykiskt och fysiskt utvecklas. En kronisk sjukdom såsom diabetes typ 1 ställer höga krav på den som är drabbad. Individen måste ständigt utföra egenvård och vara uppmärksam över sitt välmående. Syftet: Var att beskriva tonåringars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Litteraturöversikten grundades på 11 vetenskapliga artiklar, samtliga kvalitativa. Dessa hittades i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades efter inspiration av innehållsanalys. Resultat: Visade att det var viktigt att synliggöra sjukdomen för omgivningen. Ungdomarna upplevde frigörelseprocessen svårare jämfört med friska tonåringar. Stöd belystes som viktigt och kom från många olika håll. Dock visade resultatet att det fanns bristande stöd från hälsosjukvårdens sida. Det framkom även att killar och tjejer upplever sjukdomen till viss del olika. Diskussion: Sjukvården bör se tonåringar som individer, därefter sjukdomen. Sjuksköterskan bör även uppmärksamma föräldrarnas behov av stöd och undervisning. Till sist bör hälso- och sjukvården engagera närstående i vården kring tonåringen. Slutsats: Diabetes typ 1 påverkar tonåringen på många olika sätt. Sjuksköterskan bör i vården kring tonåringen även se föräldrarna och ge dem adekvat hjälp.