Spelling suggestions: "subject:"somatisk sjukvården""
1 |
Patienter ger inte mer än vad sjuksköterskan ger av sig själv : - En litteraturöversiktBerhane, Dina, Jonsson, Terese January 2020 (has links)
No description available.
|
2 |
När psykisk ohälsa överskuggar människan : Inom den somatiska sjukvården / When the mental illness overshadows the human being : Within the somatic health careOrre, Anna, Åkesson, Hanna January 2016 (has links)
Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem världen över och i Sverige har det framkommitatt patienter med psykisk ohälsa har sämre förutsättningar för att få ett adekvat omhändertagande vid somatisk sjukdom,och att allmänsjuksköterskor gör skillnad i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Tidigare forskning har visat att allmänsjuksköterskor har haft en ytlig förståelse för psykisk ohälsa och haft svårigheteratt bedöma vad som är somatiskt och vad som är psykiskt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som allmänsjuksköterskor upplever påverkar deras bemötande av patienter med psykisk ohälsa som söker somatisk sjukvård. Metod: En allmän litteraturstudie. Resultat: Faktorer som påverkade allmänsjuksköterskors bemötande av patienter med psykisk ohälsa identifierades i fyra teman: Rädslor, tid, psykisk ohälsa i somatisk kontext samt kompetens. Slutsats: Det krävs mer utbildning för allmänsjuksköterskor i områden som berör bemötandet och omvårdnad gentemot patienter med psykisk ohälsa, och det krävs mer utbildning för att reducera sjuksköterskors rädslor genom att öka förståelsen för patienternas beteende. Klinisk betydelse: Genom att bli medveten om kunskapsbristen så kan det leda till ett mer reflekterande förhållningssätt över hur man bemöter och uppfattar patienter med psykisk ohälsa vilket kan möjliggöra att utöka vidare kunskap. / Background: Mental health is a public health problem worldwide and in Sweden there is awareness that health care contributes to poorer care of patients with mental illness, which for instance is verified by general nurses who have made difference in the care of patients with mental illness. Overall, previous research has shown that nurses have had a superficial understanding of mental illness which has led to difficulties to estimate what is somatic and what is mental. Patients with mental disorders are a vulnerable group which been exposed by stigmatization and studies have shown that it reflects the nurse and patient relationship in the performance of the nursing care. Aim:The aim of this study was to describe the factors that general nurses experience affects their treatment of patients with mental illness who are searching for somatic health care. Method: A literature review. Results: Factors affecting general nurse’s treatment of patients with mental illness identified four themes: Fears, time, mental illness in a somatic context, and competence. Conclusion: It requires more training for general nurses in areas related to treatment and care towards patients with mental illness, and more training is required to increase nurse ́s understanding of patients behavior to reduce nurse’s fears. Clinical significance: By becoming aware of the lack of knowledge it can lead to a more reflective approach over how to respond and perceive patients with mental illness, which could enable to strengthen further knowledge.
|
3 |
Ett värdigt bemötande är att se personen bakom det självskadande och suicidala beteendet : En litteraturöversiktSöderby, Klara, Strandberg, Kristin January 2014 (has links)
Bakgrund: Studier har visat att sjuksköterskor hade bristande kunskap om psykisk hälsa, bristande färdigheter att vårda patienter med självskadebeteende och få eller inga möjligheter att utveckla dessa färdigheter. Sjuksköterskor ansåg att det fanns behov av utbildning och träning inom detta område. Ett holistiskt synsätt innebar att sjuksköterskor ser patienten ur alla perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva hur interventioner påverkar sjuksköterskors bemötande av självskadande och suicidala patienter inom somatisk sjukvård, samt att översiktligt beskriva vilka interventioner som använts. Metod: Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och PsycINFO. 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till en litteraturöversikt. Resultat: Interventionerna påverkade sjuksköterskor genom att de förbättrade bemötandet av suicidala patienter och patienter med självskadebeteende. Attityder, kunskap, förståelse och uppfattning, trygghet och färdigheter förbättrades samt ett behov av fortsatt utbildning sågs efter interventioner. Diskussion: En kombination av flera utbildningsmetoder gav goda resultat. En positiv attityd skapade förtroendeingivande relationer. Kunskap, förståelse och medvetenhet gav bättre förutsättningar för adekvat bemötande. Ett holistiskt synsätt var en förutsättning för en hållbar vård. Slutsats: Litteraturöversikten visade att det framgångsrikt med enkla medel går att förbättra bemötandet av suicidala och patienter med självskadebeteende och därför rekommenderas att alla sjukvårdsavdelningar får möjlighet till en sådan utbildning. / Background: Studies have shown an insufficient knowledge in mental health among nurses. They had a lack of skills in caring for patients who self-harm and suicidal patients and were offered few or no opportunities to develop these skills. Nurses considered a need for education and training in this area. In a holistic view the nurse should see the patient from all perspectives. Aim: The aim was to describe how interventions affect nurses’ caring for suicidal patients and patients who self-harm in physical health care and to give a brief description of these interventions. Method: Articles were searched in the PubMed and PsycINFO databases. Twelve scientific researches with quantitative, qualitative and mixed method where examined, reviewed, analyzed and compiled into a literature review. Results: The interventions affected the nurses by improving their attitude, enhancing their knowledge, understanding, awareness and self-confidence and developing their skills and a need for further education in the caring of suicidal and self-harming patients. Discussion: A combination of interventions gave good results. A positive attitude created confident relationships. Knowledge, understanding and awareness created conditions for an adequate care. A holistic view was essential for a sustainable care. Conclusion: This review showed that the care of self-harming and suicidal patients could be improved with simple means and was therefore recommended to all health care staff.
|
4 |
Erfarenheter av att ha en psykiatrisk diagnos inom somatisk sjukvårdOlsson, Richard, Johansson, Nathalie January 2020 (has links)
Bakgrund Att leva med en psykiatrisk diagnos omgärdas med både stigmatisering och myter, det leder dessutom till ökad samsjuklighet, ökat somatiskt vårdbehov och förkortad livstid. Sjukvården ska behandla alla människor på samma villkor och syftet med denna studie var att belysa erfarenheter av somatisk sjukvård för patienter som har en psykisk sjukdom. Metod En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar. Resultat Personer med psykiatriska diagnoser har erfarenheter från den somatiska sjukvården som att den inte är tillgänglig för alla och att det kan vara svårt att få rätt hjälp. Engagemanget från vårdgivaren upplevs som bristande och diagnostisk överskuggning sker vid flertalet besök. Personernas erfarenheter präglas av att fysisk och psykisk hälsa påverkar varandra, när personerna inte har fått korrekt somatisk vård har deras psykiska hälsa försämrats. Resultatet delades in i fem kategorier; Vårdens tillgänglighet och engagemang, Diagnostisk överskuggning, Fysisk och psykisk hälsa påverkar varandra, Stigmatisering och Disempowerment. Slutsats Denna studie visar på att personer med psykiatriska diagnoser har negativa erfarenheter från somatisk sjukvård vilket också lett till att de inte vill uppsöka sjukvård samma utsträckning. Det finns behov av ytterligare forskning inom området och en förändring i attityder gällande personer med psykiatriska diagnoser från vårdpersonalen. / Background To live with a psyciatric diagnosis involves living with stigmatisation and myths, it also leads to increased comorbidity, increased somatic need for care and shortened life. The healthcare is supposed to treat all people at the same terms and the purpose of this study was to highlight experiences of somatic healthcare for patients who have a mental illness. Method A litterature study with ten qualitative studies. Results People with mental illnesses have experiences from somatic healthcare such that it is not available to everyone and that it can be difficult to get the right help, the commitment from the care provider is perceived as lacking and diagnostic overshadowing occurs during many visits. Peoples experiences are characterized by physical and mental health affecting each other, when the person have not received proper somatic care, their mental health has deteriorated. The result was divided into five categories; Care availability and commitment, Diagnostic overshadowing, Physical and mental health affect each other, Stigmatization and Disempowerment Conclusion This study shows that people with mental illnesses have negative experiences from somatic health care, which has also led to them not wanting to seek care to the same extent. There is a need for more research in the area and a change in attitude regarding people with mental illnesses from the healthcare professionals.
|
5 |
Faktorer av betydelse för omvårdnad av patienter med suicidalt beteende - En litteraturöversikt / Factors of importance for the nursing care of patients with suicidal behavior -A literature reviewEllaso, Marion, Näs, Kristina January 2020 (has links)
Bakgrund: Cirka 800 000 människor globalt avlider i suicid varje år. Den vanligaste orsaken utöver somatiska sjukdomar till dödsfall i Sverige är suicid. Patienter med suicidalt beteende förekommer inom alla delar av hälso- och sjukvård och det förebyggande arbetet är av stor vikt. Det är viktigt att alla inom hälso- och sjukvård har kunskap att kunna identifiera riskfaktorer hos patienter med suicidalt beteende då många patienter har haft kontakt med hälso- och sjukvården nyligen innan de begått suicid. Syfte: Att belysa faktorer av betydelse för sjuksköterskans omvårdnad av patienter med suicidalt beteende inom somatisk sjukvård. Metod: En litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design inkluderades i resultatet. Resultat: Faktorer av betydelse för omvårdnad av patienter med suicidalt beteende beskrivs genom kategorierna organisation- och arbetsmiljö, inställning hos sjuksköterskan och kunskap- och kompetens. Kategorierna består även av tillhörande subkategorier. Konklusion: Sjuksköterskor behöver utbildning kring suicid för att kunna ge en god och säker vård till patienter med suicidalt beteende. Organisation och ledning bör se till att arbetsmiljön är god, att rutiner och riktlinjer för hantering av patienter med suicidalt beteende finns samt att sjuksköterskans kompetens uppfyller de krav som finns för att möta patienter med suicidalt beteende. Sjuksköterskor har även ett ansvar att aktivt utvärdera sin kunskap och rätt att efterfråga utbildning om den brister. / Background: Worldwide, approximately 800,000 people die due to suicide every year. The most common cause of deaths besides chronical somatic diseases in Sweden is suicide. Patients with suicidal behavior occur in all aspects of health care why prevention work is of great importance. It is important that everyone in health care has the knowledge to be able to identify risk factors of patients with suicidal behavior as many patients have had contact with health care prior to the suicide. Aim: To describe factors of importance for the nurse’s nursing care of patients with suicidal behavior in somatic healthcare. Method: A literature review in which seventeen scientific articles with both quantitative and qualitative design was included in the result. Results: Factors of importance for the nurse`s nursing care of patients with suicidal behavior are described by the categories: organizational and work environment, perceptions of the nurse and knowledge and competence. The categories also consist of associated subcategories. Conclusion: Nurses need education in suicide to provide good and safe care for patients with suicidal behavior. Organization and management should ensure that the work environment is good, that routines and guidelines for managing patients with suicidal behavior are in place and that the knowledge and competence of the nurse fulfil existing requirements to meet patients with suicidal behavior. Nurses also have a responsibility to actively evaluate their own knowledge and the right to require further education if its lacking.
|
Page generated in 0.0533 seconds