Att som klasslärare ansvara för läsundervisningen i årskurs 1 kan uppfattas som ett komplext uppdrag. Man bör ha god kunskap om läsprocessen och dess olika utvecklingsnivåer för att kunna möta eleverna där de befinner sig i läsutvecklingen, samtidigt som yttre faktorer kan påverka möjligheterna till individanpassad undervisning. Syftet med studien var att belysa hur klasslärare uppfattar elevers läsutvecklingsnivåer i årskurs 1 samt hur klasslärare beskriver sin planering och organisation av läsundervisningen utifrån elevers olika behov i årskurs 1.Lärarna i studien anser att det är lustfyllt, men också utmanande, att bedriva individanpassad läsundervisning i årskurs 1. Höga krav ställs på lärarnas kompetens när det gäller planering, genomförande och uppföljning av undervisningen. Det anses som en fördel när man uppnått en viss erfarenhet av läsinlärning och läsundervisning. Lärarna menar att kunskap om elevernas utvecklingsnivå redan vid skolstarten i årskurs 1 är mycket viktig. Förskollärarnas elevinformation till de blivande klasslärarna i årskurs 1 grundlägger planeringen av den första läsundervisningen i årskurs 1.Trygghet i skolmiljön bidrar till framgångsrik läsundervisning. Genom att eftersträva ett lärandeklimat som byggs av lek, glädje och respekt kan en trygghet i den pedagogiska miljön skapas. Det är viktigt att som klasslärare kunna inspirera och motivera eleverna till läsning. Informanterna beskriver olika arbetssätt som kan främja detta, till exempel högläsning, gruppläsning och kamratläsning.Specialläraren har en viktig roll i sammanhanget då denne bland annat ska visa fördjupad kunskap inom elevers läsutveckling, medverka i förebyggande arbete samt bidra till att avlägsna hinder och problem i undervisningsmiljön. Nyckelord: undervisning, läsning, tidig läsundervisning, speciallärarroll