Previous research has looked at how colors of food as well as porcelain or room colors affect the taste experience. Since colors cannot be experienced without light, it is important to find out whether even changed light can affect in a similar way as different surface colors. This has been studied through a taste test of chocolate. Subjects have been allowed to eat chocolate in different light scenarios and answer what tastes they feel and how appetizing they experience it. The compilation indicates that the experience of taste can change with different types of light. It shows that the taste of salt is experienced more clearly in a certain light. Even sweet can appear more attractive to the taster in some light constellations compared to other light settings. This is probably because different types of light quality or different types of white light make colors appear different to the viewer. It may also be the case that the light that affects the different surfaces of the room also has an effect on our expectation of taste and thereby affects us. The study has focused on finding light conditions that strengthen the taste impression. It can help to give recommendations for different restaurant environments so that certain taste indicators can be enhanced with the light.   Light, taste, lighting design, light radiation, taste experience, lighting, sensory impressions, color temperature, spectral distribution, chocolate   “Good taste is better than bad taste, but bad taste is better than no taste”Arnold Bennett, 1903 / Tidigare forskning har tittat på hur färger på mat samt porslin eller rumsfärger påverkar smakupplevelsen. Eftersom färger inte kan upplevas utan ljus är det viktigt att utröna om även förändrat ljus kan påverka på liknande sätt som olika ytfärger. Detta har studerats genom ett smaktest av choklad. Försökspersoner har fått äta choklad i ett rum med olika ljusscenarier [A1] och svara på vilka smaker de känner och hur aptitlig de upplever den. Sammanställningen indikerar att upplevelsen av smak kan förändras med olika typer av ljus. Det visar att smaken av salt upplevs tydligare i visst ljus. Även sött kan framstå som mer attraktivt för avsmakaren i vissa ljuskonstellationer jämfört med andra ljusinställningar. Detta beror troligen på att olika ljuskvalitet eller olika typer av vitt ljus får färger att framstå olika för betraktaren. Det kan även vara så att ljuset som påverkar rummets olika ytor även ger effekt för vår förväntan på smaken och därigenom påverkar oss. Studien har inriktat sig på att hitta ljusförhållanden som stärker smakintryck. Det kan bidra till att ge rekommendationer för olika restaurangmiljöer så vissa smakindikatorer kan förstärkas med ljuset. ”Det är bättre med god smak än dålig smak, men dålig smak är bättre än ingen smak”Arnold Bennett 1903

Studien är ett samarbete med badrumsföretaget SVEDBERGS. Syftet med denna studie är att ge rekommendationer till SVEDBERGS kunder avseende färgtemperatur som är lämpligast i badrummet. I badrummet sker det olika aktiviteter som sminkning/rakning eller bad, därför är det viktigt att kunna anpassa belysningen för att bidra med en bra komfort till användarna. Med LED-ljuskällan finns det möjlighet att reglera färgtemperaturer i detalj. Denna studie kommer därför att undersöka vilken färgtemperatur som är lämpligast till olika badrumsaktiviteter. Tidigare studier tyder på att kalla färgtemperaturer från 4000 Kelvin (K) och uppåt är mera lämpliga som arbetsljus medan varma färgtemperaturer från 2700K till 4000K är mera lämpliga som avslappningsljus. Mer specifikt är studiens frågeställningar: ”Vilken färgtemperatur från 2700K till 6400K är lämpligast till sminkning/rakning?” och ”Vilken färgtemperatur från 2700K till 6400K är lämpligast till bad?” Studien genomfördes genom ett experiment med 25 stycken försökspersoner varav 15 stycken kvinnor och 10 stycken män och medelåldern var i åldersspannet 40–49år. Under experimentets gång fick försökspersonerna utvärdera belysningens inställning med fokus på färgtemperatur. Experimentet utfördes som två aktiviteter (sminkning/rakning och bad) och bestod av tre scenarios av färgtemperatur (2500K; 4000K; 6400K) som hade två olika ordningsföljder (dvs. 2700K/4000K/6400K och 6400K/2700K/4000K). Ordningsföljden bestämdes systematiskt i experimentet. Ett fjärde scenario i experimentet användes då försökspersonerna själva valde vilken färgtemperatur de föredrog utan att veta vilket exakt metriskt värde denna hade. Experimentet använde både kvalitativa och kvantitativa metoder som innefattade enkätfrågor i skalnivåer för de två aktiviteterna och de tre scenarios, samt en fråga med öppet svarsalternativ där försökspersonerna hade möjlighet att utveckla sina svar. Utifrån resultaten i denna studie rekommenderas en belysning där både färgtemperatur och intensitet kan regleras. Resultaten visar att vid aktiviteten sminkning/rakning rekommenderas en färgtemperatur på 4000K–4700K och vid aktiviteten bad rekommenderas en färgtemperatur på 2500K–3000K. Badrumsbelysning som kan regleras utifrån brukarnas aktiviteter och behov har den största potentialen att vara socialt hållbar för SVEDBERGS slutkunder eftersom den möjliggör att brukarna själva kan välja lämplig färgtemperatur.