Den här uppsatsen tar fasta på begreppet hållbar utveckling och dess mångsidiga betydelse. Hållbar utveckling är en del av innehållet i den svenska grundskolans geografiundervisning och förmedlas till eleverna genom bland annat sponsrade och förlagsutgivna läromedel. Syfte med studien är att analysera diskurser om hållbar utveckling som de artikuleras av olika sociala aktörer i sponsrade och förlagsutgivna läromedel producerade för undervisning i ämnet geografi, årskurs 7-9. Uppsatsen rör sig mellan det läroplansteoretiska forskningsfältet och forskning om utbildning för hållbar utveckling. Uppsatsen utgår från tidigare forskning om miljöundervisning, läromedelsforskning, forskning om sponsring i skolan och motsättningar i forskningsdebatten om hållbar utveckling. Studien är en diskursanalys som tar sin utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteori. Det analyserade materialet är fyra förlagsutgivna läroböcker i geografi för årskurs 7-9 samt fyra sponsrade läromedel som behandlar hållbar utveckling och är riktade mot geografiundervisningen i årskurs 7-9. Metoden går i korthet ut på att studera hur begreppet hållbar utveckling ges mening genom sin relation till andra begrepp i de studerade materialen, i enlighet med Laclau och Mouffes diskursteori. Dessa begrepp organiseras i kartor vilka påvisar hur olika begrepp har olika inverkan på diskursen hållbar utveckling. Resultatet av studien visar att det inte finns någon tydlig hegemoni kring vilket innehåll läromedel fyller hållbar utveckling med. I analysen framgick att diskursen ligger åt det normativa hållet, om än med flera undantag. Diskursen i stort är mestadels att betrakta som tekno- och antropocentrisk och få exempel på förespråkande av någon större omvandling av samhällssystemet fanns att se. Men hållbar utveckling konstitueras olika i olika läromedel och valet av läromedel har följaktligen stor betydelse för vilket meningsinnehåll som erbjuds eleverna.

<p>Today the talk about global warming and climate change are on top of the public agenda. There for schools and schoolbooks also debate the issue of global warming. A newcomer on the school stage is the sponsored school materials that studies show to be a growing phenomenon. In a debate like that of global warming which is filled with uncertainties and so much political and economic interest, I find it interesting to study how these schoolbooks talk about the issue.</p><p>In my study I have tried to analyze and compare how school materials for primary school discuss the phenomenon of global warming. I have compared two different types of schoolbooks. The first are books published by publishing companies. The other group is sponsored books made by corporations, pressure groups and government organizations which are made available to schools for free. By doing a text analysis of different schoolbooks studied how my material chooses to discuss the <em>global warming and the severity of the problem, the cause, effects and how it can be solved.</em></p><p>My results show that as a whole there is not much difference in how these two types of books talk about global warming. The main focus is on global warming as a serious issue. The only given explanation to the global warming are manmade discharge of greenhouse gases. No alternative natural explanations are given by any of the books. However my study shows that the sponsored material gives a more uncertain and nuanced picture of the issue. The study also shows that the sponsored material has a tendency to focus their reasoning around there own interests.</p>

Today the talk about global warming and climate change are on top of the public agenda. There for schools and schoolbooks also debate the issue of global warming. A newcomer on the school stage is the sponsored school materials that studies show to be a growing phenomenon. In a debate like that of global warming which is filled with uncertainties and so much political and economic interest, I find it interesting to study how these schoolbooks talk about the issue. In my study I have tried to analyze and compare how school materials for primary school discuss the phenomenon of global warming. I have compared two different types of schoolbooks. The first are books published by publishing companies. The other group is sponsored books made by corporations, pressure groups and government organizations which are made available to schools for free. By doing a text analysis of different schoolbooks studied how my material chooses to discuss the global warming and the severity of the problem, the cause, effects and how it can be solved. My results show that as a whole there is not much difference in how these two types of books talk about global warming. The main focus is on global warming as a serious issue. The only given explanation to the global warming are manmade discharge of greenhouse gases. No alternative natural explanations are given by any of the books. However my study shows that the sponsored material gives a more uncertain and nuanced picture of the issue. The study also shows that the sponsored material has a tendency to focus their reasoning around there own interests.

The urgency of sustanible development is world-over issue. This essay focuses on the relations of enviromental ethics in the context of the Swedish upper secondary school and the subject of geography, by analysing different educational texts. The purpose of this essay is to reveal and identify discourses of enviromental ethics in curriculum documents; Lgr 11 and the plan- and the coursedocuments for the subject of geography, in educational publisher’s textbooks and in sponsored texts related to the subject of geography and finally to discuss potential consequences this might implicate for education. For this have the methodology of Norman Fairclough´s critical discourse theory, CDA, as well as a matrix of environmental ethics, based upon Mikael Stenmarks classifications of enviromental ethics, been used. In the Cirriculum, Lgr 11 and documents for the subject of Geography, and in the educational textbooks from “Liber” and “Gleerups”, are the environmental ethics of intergenerational anthropocentrism the dominant. The analysis of the sponsored texts and the educational textbook from “Natur och Kultur” indicated a mixture of anthropocentric traditionell environmental and anthropocentric intergenerational enviromental ethics. None of the analysed texts shows any clear non-anthropocentric features. And to conclude; we have seen that the consequences of uncritically select and follow, independent “type” of educational texts, is not a garant for fulfilling the intentions of curriculum. / Föreliggande uppsats syfte är att identifiera och därmed åskådliggöra miljöetiska diskurser i styrdokument, förlagsläroböcker och sponsrade läromedel i en gymnasie- och ämnesgeogra­fisk kontext, och diskutera dess eventuella pedagogiska konsekvenser. Uppsatsens frågeställ­ningar är: Vilka miljöetiker kan synliggöras i läroplanen Lgr 11 och i ämnesplans- liksom kursbeskrivningarna för geografi? Vilka miljöetiker kan synliggöras i dels förlagsproduce­rade läroböcker och dels i sponsrade läromedel med geografianknytning, och vilka eventuella pedagogiska konsekvenser kan detta ge upphov till? Analysen utgår från Norman Faircloughs tredimensionella kritiska diskursanalys, CDA, och Mikael Stenmarks miljöetiska kategoriserar. I arbetet likställs Mikael Stenmarks kategoriseringar av olika miljöetiker som motsvarande miljöetiska diskurser. Styrdokumenten uppvisar kopplingar till en ämnesakademisk tradition och till det intergene­rationellt miljöetiskt färgade begreppet hållbar utveckling. De tre förlagsproducerade geogra­filäroböckerna tycks följa samma intergenerationella antropocentriska grundhållning. Detta är dock mer tydligt hos de två nyare Lgr 11-anpassade läroböckerna från Liber och Gleerups än den från Natur och kultur. För samtliga analyserade texter på styrdokumentsnivån och de förlags­producerade läroböckerna kan biocentriska och ekocentriska tendenser sägas vara uteslutna med några enstaka undantag. Sammantaget följer detta resultaten från tidigare studier inom samma ämnesområde väl. I de sponsrade texterna från Utbudet framträder en mer heterogen miljöetik, där både en traditionell miljöetik och intergenerationell gör sig närvarande. Här tycks även någon form av miljövänlighetsdiskurs skymta fram, vilken eventuellt kan knytas till en större reklam- och försäljningsdiskurs. De pedagogiska konsekvenserna rör främst de risker som hör till ett ensidigt och okritiskt för­hållningssätt till och användande av läromedel, vilka kan leda till att läroplaners intentioner går förlorade. I föreliggande arbete kan detta ses i frånvaron av de icke-människocentrerade miljöetikerna i de undersökta läromedelstexterna. Vikten av olika etiska perspektiv är något som både Lgr 11 och geografiämnets styrdokument påtalar vikten av. Dessa och liknade frågor torde bli allt viktigare i utbildningssammanhang inte minst i takt med att allt fler producerar numera genom Internet lättåtkomliga läromedel. Sedan kan ju alltid frågor kring om det i dagsläget alls existerar läromedel som verkligen lyfter etiska perspektiv utanför den antropocentriska, och vilka konsekvenser detta kan innebära ställas?