161 |
Ätstörningar inom idrotten : Tränarens inställning och betydelse / Eating disorder in sport : Trainers´ adjustment and influenceLundén, Frida January 2005 (has links)
<p>Purpose</p><p>The purpose with this C-essay is to give a description of disordered eating in sports. Further, I also wanted to make a survey of the knowledge of the trainers and their attitudes to eating disorders within sports. I will bring a good view of the problem. I hope that it will give a wider knowledge, acceptance and understanding for the problem. Hopeful can that making the problem smaller and also making it easier for those who are afflicted, the trainer and other peoples.</p><p>Method</p><p>I have used two methods; a study of previous studies and other information and also a questionnaire. The questionnaire I sent out to 49 Swedish trainers in three different kinds of sports; football, cross-country skiing and gymnastics. All of them are active within youth sports at a high level, both girls and boys. 80% of the questionnaires don’t get back, in spite that a reminding was sent. This I combined with knowledge that I got from others who have been in this situation and also with my own experiences.</p><p>Results</p><p>The study shows there are some differences in the eating disorders which affect “ordinary” people and those which affect sportspeople. The study also shows that it is common with disordered eating in the sport. The biggest problem is that eating disorders isn’t an accepted problem and associated whit a big shame, both the suffered and trainers. There is also a lack of understanding. It was even evident that quite a number of trainers are aware of the problem but unsure what practical steps to take in order to help the afflicted. The trainers also seemed to take the attitude that it was not really their problem.</p><p>Conclusion</p><p>The result shows that this is a big problem which with relatively small means could be limited and reduced. It needs however an increased openness, acceptance and understanding. A wider knowledge is also desirable. I think that could take away the big shame of the problem. It is possible for the trainer to have a big influence. That is also important that the trainers understand that they are important for prevent the problem, observe the persons in an early step and also help.</p> / <p>Syfte</p><p>Syftet med denna C- uppsats har varit att ge en beskrivning av ätstörningar inom idrotten. Vidare vill jag kartlägga tränares kunskap och inställning till ätstörningar. Jag vill förmedla en helhetssyn av problemet. Min hypotes är att det finns en brist på kunskap samt en oförståelse för problemet. Genom en ökad kunskap om problemet kommer även problemet att få en ökad acceptans. Detta i sin tur kan förhoppningsvis bidra till att minska förekomsten samt underlätta för dem som drabbas, deras tränare och deras omgivning.</p><p>Metod</p><p>Jag har använt två metoder; en litteraturstudie av tidigare forskning och annat publicerat material samt en enkätundersökning. Enkätformulär med bifogat svarskuvert och missivbrev sändes per brev till 49 stycken tränare som representerar tre olika sorters idrotter; fotboll, längdskidåkning och gymnastik. Alla är aktiva ungdomstränare på hög nivå, för båda könen. Enkätundersökningen fick ett stort bortfall, 80 %. Detta trots att det även sändes ut en påminnelse. Dessa två metoder kombineras med kunskap som jag har fått genom kontakt med andra som har kunskap, insikt och upplevelser från området samt mina egna erfarenheter från att själv ha varit drabbad.</p><p>Resultat</p><p>Litteraturstudierna visar att det finns vissa skillnader mellan ätstörningar som drabbar individer i samhället jämfört med idrottsindivider. Studierna visar att problemet är vanligt förekommande inom idrotten. Vidare visar resultatet att det största problemet är att ätstörningar inte är ett accepterat problem samt att det därför associeras med en stor skam, både av de aktiva och av tränarna. Det visade sig även ett de flesta tränare har en relativt god kunskap om själva problemet men att det finns en osäkerhet till hur de ska använda denna praktiskt för att hjälpa någon. En del av tränarna uppger att de anser att det inte är deras sak att hantera.</p><p>Slutsats</p><p>Ätstörningar är ett stort problem inom idrotten, vilket med relativt små medel skulle kunna begränsas. För att åstadkomma detta behövs det främst en större acceptans och förståelse för problemet men även ökad kunskap. Detta för att ta bort skammen som förknippas med problemet. Tränarna har en stor inverkan och möjlighet att påverka sina aktiva. Det är också viktigt att tränarna inser deras viktiga uppgift att förebygga problemet, observera de som är i riskzonen i ett tidigt skede samt att de kan hjälpa och underlätta när någon drabbas.</p>
|
162 |
Delat ledarskap : en kvalitativ studie om dynamiken mellan ett tränarpar / Shared leadership : A Qualitativ study about dynamics in the coach groupNilsson, Lars-Ove January 2005 (has links)
<p>Syfte och frågeställningar: </p><p>Mitt syfte med c- uppsatsen är att beskriva vad som är karaktäristiskt med det delade ledarskapet inom lagidrotten. De frågor jag ställer mig om det delade ledarskapet är hur rollfördelningen ser ut samt vilka inre och yttre förutsättningar som krävs för att lyckas med att leda ett lag med ett delat ledarskap. Avslutningsvis undersöker studien vad en spelare upplever som är karaktäristiskt med ett väl fungerande tränarpar?</p><p>Metod: </p><p>Studien är en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Till denna fallstudie av ett tränarpar breddas studien genom att intervjua andra elittränare, en form av ”Multiple –Case Design.” De metoder som används är djupintervju samt deltagande observation. Som grund för studien ingick ett tränarpar vilka intervjuades och observerades, samt tre tränare och en spelare som endast intervjuades. Samtliga är eller var verksamma på högsta nationella svenska nivå inom en lagsport.</p><p>Resultat: </p><p>I det observerade tränarparets officiella uppdrag ingick att leda laget i ett delat ledarskap. Starten av samarbetet inleddes med en inventering av egna och varandras kunskaper, färdigheter och intresse områden. Denna inventering gav en delning av arbetsuppgifterna och ansvarsområdena i tid i stället för uppgifter, de har huvudansvaret varannan dag på arbetet. Resultatet av intervjuerna/observationen pekar på att värderingar, människosyn och syn på hur man vill forma en grupp är centrala för de inre förutsättningarna. Som viktiga yttre förutsättningar nämns stöd från ledningen, tid, plats att träffas och en kunnig supportpersonal. Att ha en tydlig rollfördelning är betydelsefullt för att alla skall känna trygghet med ledningsstrukturen.</p><p>Slutsats:</p><p>Studierna visar att det centrala med ett fungerande delat ledarskap är att det måste finnas en mångårig relation av idrotts- och social bakgrund samt en samsyn på människan, grupprocesser och idrottstaktik. Den kommunikativa förmågan, att kunna läsa människor, uttrycka sig och få andra människor med sig är betydelsefullt för att lyckas i sitt ledarskap. Coacherna måste även utveckla ett förhållningssätt mot varandra där ett öppet kommunikativt klimat skapar tilltro, respekt och förtroende för varandra. Rollfördelningen bör utgå från att den ska maximera insatserna från tränarparet där det yttersta syftet är att den skall underlätta för de aktivas idrottsliga prestation.</p> / <p>Purpose and questions. </p><p>The purpose with this c-essay was to give a description of the characteristics of shared leadership within team sports. My questions therefore were: In what way have the leaders distributed their roles and what internal and external prerequisites are necessary in order to be able to successfully lead a team through shared leadership? Finally, what do the players regard to be the characteristics of such a well working coachcouple?</p><p>Method. </p><p>The study is qualitative. A“Multiple-case design” was used in order to secure a reliable analysis. The methods used are in-depth interviews and observations. The study is based on interviews and observations of a coach couple, tree coaches and one player were only interviewed. All of them are or were active at the highest level within national Swedish team sports.</p><p>Results. </p><p>The official assignment of the observed coach couple was to lead the team by means of shared leadership. In order to succeed with the task they started their co-operation by discussing and penetrating of their knowledge, skills and interests. The result was to distributing the tasks and responsibilities so that each one of them had the main responsibility every second day at work. The result of the interviews/observations showed that values, a similar outlook on people as well as shared ideas of how to form a group are essential to the internal prerequisites. Important external prerequisites are support from the management, time, places to meet and skilful support. A clear distribution of roles is essential to make everybody feel secure within the structure of leadership.</p><p>Conclusions. </p><p>The results of this study show that it is essential for making shared leadership work to have experience of sports and a similar social background as well as a shared outlook on people, group processes and sports tactics. Communicative skills, such as being able to read people, to express oneself and to get people to come along are principle points in succeeding in leadership. The coaches should also be open to one another and thereby create an open communicative atmosphere full of credit, respect and confidence for one another. The roles should be distributed in such a way that the performances of the coach couple are maximized. The purpose of the distribution of roles is to facilitate the performance of the athlete</p>
|
163 |
Ledarstil och toppning : En enkätstudie bland barn och ungdomscoacher i tre kommunerLarsson, Gunnar January 2007 (has links)
<p>Syfte och frågeställning</p><p>Denna studie har som syfte att studera om olika ledarstilar påverkar om barnen får vara med eller ej och därmed påverkar utslagning samt i vilken omfattning coacherna använder toppning inom barn och ungdomsidrottsrörelsen. Syftet har mynnat ut i följande frågeställningar</p><p>• Vilken ledarstil används av coachen?</p><p>• I vilken omfattning används toppning i de 3 kommuner uppsatsen innefattar?</p><p>Metod</p><p>Studien är genomförd i Västra Götaland i tre kommuner. Respondenter vars alla idrotter är anslutna till Riksidrottsförbundet har idrottsföreningar som utgångspunkt. Respondenterna bestod av 4 kvinnor och 16 var män. Totalt fyllde 20 coacher i enkäten, alla tillfrågade genomförde studien och svarade på alla frågor. Genom personlig kontakt träffade jag coacherna. Information om undersökningen redovisades och att svaren kommer att behandlas helt konfidentiellt. Därefter delades enkäten med 32 frågor ut och de fylldes i samband med coachens träning.</p><p>Resultat</p><p>Det visar sig i studien att coacherna använder olika ledarstilar. Studien visar att en coach kan vara auktoritär i en situation men demokratisk i en annan och att få använder sig av ett abdikerat ledarskap. Flera av coacherna väljer att i vissa situationer använda sig av ett auktoritärt ledarskap medan de i andra använder ett demokratiskt ledarskap. Här är det situationsanpassade ledarskapet som används. Studien visar att toppning är att det används. Tydligt är att toppning används oftare inom urvalsgrupp 15-18 år. Inom urvalsgrupp 8-12 år är toppning även vanligt förekommande.</p><p>Slutsats</p><p>Studien visar att det coacherna använder olika ledarstilar där en coach kan vara auktoritär i en situation men demokratisk i en annan. Situation avgör vilken ledarstil de använder. Det coachen vill uppnå med detta ledarskap är ett konstruktivt möte mellan sig och de aktiva. Resultatet i studien visar att tydliga toppningssituationer förekommer.</p><p>Coachen ser till att de bästa utövarna deltar i match eller tävling. Vanligt förekommande är också att coachen ger mer tid åt en eller flera utövare att delta mer eller längre om det är jämt eller en viktig tävling eller match förekommer. Sådan tävlingsfostran strävar efter en selektion och bidrar till rangordning bland barnen. Denna fostran kan bidra till utslagning och strider mot idrottens idé om hur barn och ungdomsidrott skall bedrivas.</p>
|
164 |
Syns du inte så finns du inte : en kvalitativ studie av orsaker till medlemskap i en "firma"Leimanis, Lisa January 2007 (has links)
<p>Syfte</p><p>Syftet med denna studie har varit att undersöka orsaker till medlemskap i ”firmor”. Följande frågeställningar har använts: Hur ser deras sociala förhållanden ut? Hur ser deras självbild ut? Varför är de medlemmar?</p><p>Metod</p><p>Studien är kvalitativ. Totalt har sex personer intervjuats, tre aktiva ”firmamedlemmar”, en före detta ”firmamedlem” och två supporterpoliser. Inga specifika krav gällande lagtillhörighet etcetera har funnits då det visat sig vara något komplicerat att hitta ”firmamedlemmar” som är villiga att ställa upp på en intervju. Frågorna har rört sociala förhållanden, självbild och anledningar till medlemskap. Intervjuerna bestod av förbestämda intervjuområden. Dock var inte varje enskild fråga förbestämd och intervjun var således ostrukturerad.</p><p>Resultat</p><p>Studien har visat att familjeförhållanden och uppväxtmiljö skiljer sig hos de intervjuade. Det finns en tendens till bristfällig kontakt med fadern dock beskrivs kontakten med modern som god. Även studiegång och yrkesval skiljer sig något. Flertalet av respondenterna har och har alltid haft många vänner. De intervjuade var vid unga år idrottsaktiva och de flesta utövar idrotter även idag. Samtliga av de intervjuade ”firmamedlemmarna” är från början supportrar som genom matcher eller vänner kommit i kontakt med ”firman”. Enligt polisen söker sig dock fler och fler personer utan idrottsintresse till dessa verksamheter. Självbilden ser lite olika ut hos de intervjuade. Flera av dem har haft ett växlande självförtroende. Polisen vittnar om medlemmar med väldigt starkt självförtroende i gruppen men utan lika starkt självförtroende utanför gruppen. Samtliga av de intervjuade ”firmamedlemmarna” är med i brottsregistret. Det har framkommit att hierarki råder inom grupperingarna. De intervjuade samt polisen menar att alla samhällsklasser och yrken är representerade i ”firmorna”. De gemensamma nämnarna till medlemskapet är kicken, gemenskapen och tillhörigheten. Dessa tre anledningar vittnar både de intervjuade ”firmamedlemmarna” samt polisen om.</p><p>Slutsatser</p><p>De främsta anledningarna till medlemskapet i en ”firma” är den gemenskap och tillhörighet som återfinns i verksamheten samt de kickar och den spänning som slagsmålen medför.</p>
|
165 |
Effektutveckling i den koncentriska fasen i bänkpress och knäböj / Power production in the concentric phase of bench-press and half squatAndersson, David January 2008 (has links)
<p>Aim: The aim of the study was to investigate 1RM and what power could be generated in bench-press and half squat concentric at certain percentages of 1RM. Special interest was put to evaluate men (M) and women (K), strength trained (ST) verses non strength trained (EST) in generating absolute power as well as power relative to 1RM.</p><p>Method: In total 59 subjects mean (± SD) age 24.9 ± 4.1 years divided into four test groups: 20 male non strength trained GIH-students (EST M), 20 female non strength trained GIH-students (EST K), 10 male strength trained - sprinters on national/regional level (ST M), 10 female strength trained - sprinters (ST K) on national/regional level. They did two tests on 1RM and power in events of concentric bench-press and half squat in a Smith machine. In the first test session 3 – 5 lifts were made to measure 1RM in each event. In the second session 7 – 12 lifts were made to measure peak power on different weights in percent of 1RM in each event. The orders of events and weights were randomised. Recordings were made with the Muscle-lab system and related software.</p><p>Results: There were significant differences between gender and test groups in 1RM and peak power in half squat. 1RM in half squat for each group were: ST M 246.5 kg, ST K187.8 kg, EST M 229.2 kg and EST K 150.8 kg. Strength trained generated their peak power in half squat on heavier weights relative to their 1RM compared to the non strength trained: ST M 40 %, ST K 30 %, EST M 25 % and EST K 20 %. 1RM in bench-press fore each group were: ST M 87.5 kg, ST K 46.9 kg, EST M 84.5 kg and EST K 40.2 kg. There were significant differences in gender between the EST - groups in bench-press peak power relative to 1RM but not between ST and EST: ST M 50 %, ST K 55 %, EST M 50 % and EST K 60 % of 1RM. Average peak power generated in bench-press was 54 % and in half squat 29 % of 1RM calculated on all participants.</p><p>Conclusions: The strength trained (ST) sprinters might have gained something from their specific training in relative to EST participants as they in this study showed significant differences in half squat. The mean relative load at peak power for all test groups in squat (29% of 1RM) is lower compared to previous studies. Peak power relative to 1RM in bench-press showed significant difference only between men and women in the EST-group. The participants showed a relatively higher load (54% of 1RM) in benchpress than in squat. Comparing strengths between genders mainly showed that males are proportionally stronger in the upper body musculature than legs muscles comparing to women.</p> / <p>Syfte: Syftet var att kartlägga maximal koncentrisk absolutstyrka 1RM, maximal effekt, den högsta effekt som kunde utvecklas vid en viss relativ nivå av 1RM i bänkpress och knäböj samt skillnader mellan män och kvinnor, styrketränande och i styrka otränade.</p><p>Metod: Totalt 59 testpersoner med en medelålder (± SD) på 24.9 ± 4.1 år var fördelade på fyra grupper: 20 manliga GIH studenter (ej styrketränade män = EST M), 20 kvinnliga GIH - studenter (EST K), 10 män, sprinters nationell/regional nivå (styrketränade män = ST M), 9 kvinnor, sprinters nationell/regional nivå (ST K). De genomförde vid två testtillfällen mätning av effekt samt 1RM koncentriskt i bänkpress och halva knäböj i Smithmaskin. Vid första testtillfället gjordes 3 – 5 lyft i respektive övning för att mäta 1RM. Vid det andra 7 – 12 lyft på olika viktnivåer som ordningen randomiserades på i respektive övning för att mäta maximal effekt. Ett MuscleLab-system med tillhörande mjukvara användes som mätaparatur.</p><p>Resultat: Det förelåg en signifikant skillnad mellan könen och grupperna i knäböj för både 1RM och maximal effekt. 1RM i knäböj för respektive grupp var: ST M 246.5 kg, ST K187.8 kg, EST M 229.2 kg och EST K 150.8 kg. Styrketränade utvecklar sin högsta effekt i knäböj vid en högre relativ belastning av 1 RM än övriga: ST M 40 %, ST K 30 %, EST M 25 % och EST K 20 %. 1RM i bänkpress för respektive grupp var: ST M 87.5 kg, ST K 46.9 kg, EST M 84.5 kg och EST K 40.2 kg. Det fanns en signifikant skillnad i utveckling av effekt i bänkpress mellan könen inom EST – grupperna i övrigt inga: ST M 50 %, ST K 55 %, EST M 50 %, EST K 60 %. I genomsnitt för alla försökspersoner utvecklades högst effekt i bänkpress vid 54 % av 1RM och i knäböj vid 29 % av 1RM.</p><p>Slutsats: De styrketränade (ST) sprinters kanske har gagnats av sin benstyrketräning gentemot ej styrketränade testdeltagare eftersom skillnaderna är signifikanta i just knäböj. Noterbart är att den relativa belastningen för maximal effekt i knäböj är förhållandevis låg (29 % 1RM) i jämförelse med tidigare forskning för samtliga testdeltagare även om sprinters har högre än övriga. När det gäller effektutveckling i bänkpress är skillnaderna signifikanta mellan män och kvinnor inom EST-gruppen samt att samtliga individer ligger på en högre relativ belastning (54 % 1RM) än i knäböj. Skillnaderna mellan könen kan främst ses i männens proportionellt större styrka i överkroppsmuskulaturen jämfört med benmusklerna gentemot kvinnors.</p>
|
166 |
Golf som friskfaktor för äldre kvinnor : bidrar golf till bättre hälsa?Bertilsson, Charlotte January 2008 (has links)
<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet var att undersöka om golf är en fysisk aktivitet som kan bidra till bättre hälsa hos äldre och kunna ordineras av läkare som fysisk aktivitet på recept vid åldersrelaterade välfärdssjukdomar. De frågeställningar som besvarades var om det förelåg någon skillnad i upplevd hälsa, levnadsvanor och faktisk hälsa mellan äldre kvinnor som spelar golf och äldre icke golfande kvinnor.</p><p>Metod</p><p>I studien deltog 36 kvinnliga golfare och 17 icke golfande kvinnor som var 65 år och äldre.</p><p>Golfarna togs fram genom slumpmässigt urval bland medlemmar i golfklubbar i Stockholms län. Försökspersonerna rekryterade en anhörig vilken ingick i en kontrollgrupp. Ett frågeformulär med frågor om subjektiv hälsa och levnadsvanor besvarades av deltagarna. Därefter genomfördes ett styrketest, blodtrycksmätning, registrering av vikt och längd på undersökningsdeltagarna.</p><p>Resultat</p><p>Det framkom ingen skillnad mellan de båda grupperna i deras upplevda totala hälsa. Vid undersök-ning av specifika fysiska kapaciteter och mentala förmågor upplevde golfarna sig starkare i fysiska kapaciteter som ben- och arnstyrka samt kondition. De upplevde också oftare hopp/optimism och känsla av kontroll. Golfarna åt grönsaker, frukt och bär oftare än icke golfare och ägnade sig oftare åt fysisk aktivitet på låg intensitet. Genomsnittliga BMI-värdet var lika för båda grupperna och mätning av blodtryck och handstyrka visade inte heller på någon skillnad.</p><p>Slutsats</p><p>Det går inte med denna studie påvisa att golf leder till bättre hälsa hos äldre även om vissa paramet-rar antyder detta. Lågintensiv träning, intag av frukt, bär och grönsaker är bra för att förebygga och behandla välfärdssjukdomar. Dessa parametrar var signifikant vanligare bland golfare och därför förefaller det som om golf är en aktivitet som leder till bättre hälsa. För att fastställa att det var just golfen som gjorde att golfarna ägnade sig mer åt lågintensiv träning och åt mer frukt, bär och grön-saker krävs dock noggrannare forskning inom området.</p> / Idrott 80p 2000-2002
|
167 |
Skadesituationen för elitsatsande utförsåkande ungdomar : av eleverna på skidgymnasierna i Gällivare, Malung och JärpenLindgren, Sandra January 1999 (has links)
<p>Syfte</p><p>Att studera skadesituationen för elitsatsande utförsåkare och då i synnerhet skadesituationen för ungdomarna på skidgymnasierna i Gällivare, Malung och Järpen.</p><p>Metod</p><p>Undersökningen gjordes på de tre alpina riksidrottgymnasierna i Sverige. Studien gjordes som en enkätundersökning. Totalt skickades enkäter 69 ut till alla elever som gick på gymnasierna under säsongen 1998-99. Studien bygger på de 52 enkäter jag fick tillbaka. Av de som deltog i studien var könsfördelningen 28 kvinnor och 24 män. Det var ett externt bortfall på 25 procent.</p><p>Resultat</p><p>65 procent av eleverna på skidgymnasierna hade varit drabbade av skador. De äldre eleverna var mer skadedrabbade. Vanligast var skador på underkroppen och nedre delen av ryggen. Vanligaste skadan för kvinnorna var en knäskada och bland männen var den vanligaste skadan en handskada. Korsbandsskada var den vanligaste knäskadan. Många av skadorna hade uppkommit vid träning av de olika disciplinerna och en fjärdedel av skadorna hade inte i direkt samband med utförsåkning. Fall mot underlaget och överbelastning var de vanligaste skademekanismerna. Rygg och knäskadorna var det allvarligaste skadorna som eleverna hade drabbats av och de som hade lett till fortsatta men.</p><p>Diskussion</p><p>Många var drabbade av många skador och skadebilden liknade den som är känd inom sporten. Orsakerna till utvecklingen verkar vara flera däribland sportens natur, ny utrustning och teknik, hård belastning och träning. Det kan behövas förändringar vad gäller säkerhet och träning. Det finns behov av ytterligare studier för att hitta metoder att minska antalet skador och då speciellt korsbandsskador och diskbråck hos kvinnliga utförsåkare. Författaren anser att det finns behov för mer kunskap, förbättrad säkerhet, och att fundera på hur träning, teknik och material kan förbättras för att undvika skador så långt det går.</p> / Idrottslärarutbildningen 1996-1999
|
168 |
Vi i femman : en studie av ett samarbetsförsök inom norrköpingsfotbollen där kluster används som modellAhlbom, Per, Gaimer, Mårten January 2006 (has links)
<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att analysera samarbetsförsöket inom norrköpingsfotbollen och att ta fram en handlingsplan för det framtida samarbetet. Denna plan ska konkretisera hur ett samarbete mellan IFK Norrköping, Smedby AIS, Eneby BK, Lindö FF samt Åby IF ska utvecklas. De frågeställningar vi har utgått ifrån är: Varför har de kommit fram till att ett samarbete med lokala föreningar främjar norrköpingsfotbollen? Vad kan respektive part erbjuda i samarbetet? Hur ska samarbetet utvecklas för att samtliga inblandade ska få ut så mycket som möjligt av det?</p><p>Metod</p><p>Studien byggde på sex kvalitativa intervjuer. Respondenterna vi valt att intervjua är betydelsefulla representanter från samarbetsföreningarna. Alla föreningar är representerade i studien. Vi har utgått från samma intervjumall vid varje intervjutillfälle. Inför varje intervju har respondenterna fått ta del av våra frågeställningar.</p><p>Resultat och handlingsplan</p><p>Vi har i denna studie kommit fram till att samarbetsföreningarna anser att en bättre kommunikation och samarbete skulle gynna utvecklingen av ”fotbollsnorrköping”. IFK Norrköping har initierat samarbetet. De övriga föreningarna anser att samarbetet med just IFK Norrköping är inspirerande för sin egen ungdomsverksamhet. De har också förhoppningen att detta samarbete eventuellt kan bidra till en mer strukturerad talangutveckling vilket på sikt kan bidra till ett bättre ”fotbollsnorrköping” där ambitionen är att IFK Norrköping ska spela i Allsvenskan med fler regionalt och lokalt utbildade fotbollsspelare.</p><p>Vi har använt en klustermodell applicerad på näringslivet som vi har modifierat för att den ska vara möjlig att använda för att analysera samarbetet mellan IFK Norrköping, Eneby BK, Smedby AIS, Lindö FF och Åby IF. Modellen förklarar hur samarbetet kan vara i ständig utveckling samt vilka fallgroper och risker som finns med den här typen av samarbete. Utifrån modellen har vi kommit fram till en handlingsplan med konkreta förslag på vad som kan göras för att ta samarbetet till nästa steg. Handlingsplanens syfte är ge förslag på aktiviteter som säkerställer samarbetets utveckling i den närmsta framtiden samt hur föreningarna kan gå tillväga för att förankra samarbetet i respektive förening.</p>
|
169 |
Varför inte engagera sig – när man kan? : En intervjustudie om varför få före detta elitsatsande kvinnor finns på ledande positioner i svensk tennisBrozén, Linn, Lindström, Jenny January 2006 (has links)
<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att undersöka bristen på kvinnor på ledande positioner i svensk tennis och vi har använt oss av följande frågeställningar: Varför finns det så få före detta elitsatsande kvinnor på ledande positioner i svensk tennis? Finns det något intresse från de före detta elitsatsande kvinnorna att vara en del av svensk tennis? Vad kan de före detta elitsatsande kvinnorna bidra med till tennisen? Vad upplever de få före detta elitsatsande kvinnor som finns på ledande positioner idag? Vilka argument finns för jämställd tennis och finns det före detta elitsatsande män på ledande positioner i svensk tennis? Vad tycker en man på ledande position om att så få före detta elitsatsande kvinnor inte finns på ledande positioner?</p><p>Metod</p><p>Vi valde att först granska hur många före detta elitsatsande kvinnor och män som är aktiva i svensk tennis idag för att få en tydlig bakgrund till problemområdet. Detta har genomförts genom en kvantitativ studie, och en genomgång av skriftligt källmaterial. Vi har även utfört en kvalitativ intervjustudie med 8 före detta elitsatsande kvinnor och 1 man.</p><p>Resultat</p><p>Det finns före detta elitsatsande män på ledande positioner och orsaken till att det i princip bara finns män och inte före detta elitsatsande kvinnor, är den homosocialitet som råder i svensk tennis. Alla kvinnor kan bidra med kunskap och erfarenhet, men få vill göra det på grund av homosocialiseringsproblematiken. De få före detta elitsatsande kvinnor som finns på ledande positioner, beskriver samma erfarenheter som de kvinnor som inte finns på ledande positioner, vilket visar att förändringar inte har skett i svensk tenniskultur.</p><p>Slutsats</p><p>Det finns få före detta elitsatsande kvinnor i svensk tennis, men överhuvudtaget lyser kvinnorna med sin frånvaro. Svensk tennis måste börja arbeta aktivt med jämställdhet och ta tag i homosocialiseringsproblemet. Fler kvinnor på ledande positioner gynnar svensk tennis i form av ökade intäkter både från RF-bidrag och från övriga verksamhetsintäkter. Jämställd könsfördelning ger dessutom ett bättre arbetsklimat eftersom vi får in både kvinnligt och manligt synsätt i verksamheten.</p>
|
170 |
Ett handslag med de svenska skidklubbarna : utvärdering av HandslagetEriksson Bondpä, Gabriel January 2006 (has links)
<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att utvärdera år 1 och år 2 av projektet Handslaget åt Svenska Skidförbundet. Mina frågeställningar var: Till vilka prioriterade områden har medlen gått inom varje disciplin? Vilka föreningar har beviljats medel från Handslaget? Har medlen skapat möjligheter för de svenska skidklubbarnas framtid? Hade Svenska Skidförbundet kunnat agera bättre i genomförandet av Handslaget?</p><p>Metod</p><p>Jag har valt att göra en populationsundersökning via enkäter hos de skidklubbar i Sverige som blivit beviljade bidrag genom Handslaget. Ett elektroniskt enkätsystem har använts och utskicken har skett via e-post. Jag har dessutom gått igenom alla ansökningar som inkommit från skidklubbarna och som finns hos Svenska Skidförbundet.</p><p>Resultat och slutsatser</p><p>Av de totalt 331 skidklubbar som sökt medel från Handslaget är det 270 stycken som blivit beviljade pengar under de två första åren med Handslaget. Av dessa är det överlägset flest bidrag som gått till disciplinen längdskidåkning. Tre discipliner har blivit helt utan bidrag från Handslaget. Även inom fördelningen mellan de prioriterade områdena kan en tydlig snedfördelning skönjas. Nästan hälften av alla Handslagsbidrag har gått till kategorin Öppna dörrarna för fler, medan bidrag till att motverka droganvändning nästintill är obefintlig. Resultatet tyder på att de flesta föreningar som blivit beviljade medel är nöjda med sina projekt och Svenska Skidförbundets hantering av Handslaget. Förutom några undantag är de flesta tillfredställda med bidragsnivån. Trots detta är det många som uppgett att bidraget inte räckt till för att genomföra de projekt de tänkt. Nästan alla föreningar anser att projekten hjälpt till att utveckla klubbens verksamhet positivt. Handslaget har skapat möjligheter för skidklubbarnas framtida verksamhet. Således tyder det mesta på att korta handläggningstider och enkla ansökningsförfaranden utan byråkratiska hinder är det som föreningarna värderar främst. Sammanfattningsvis kan sägas att de skidklubbar som blivit beviljade bidrag i allmänhet är mycket nöjda med Handslaget som projekt men även Svenska Skidförbundets hantering och organisering kring det. De frågor som i framtiden blir viktiga att diskutera är huruvida bidragsnivåerna skall kvarstå eller förändras, om ansökningsprocessen kan underlättas ytterligare och hur snedfördelningen kan motverkas.</p>
|
Page generated in 0.051 seconds