Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning var att analysera hur AIK Fotbolls största sponsorer såg på det existerande samarbetet med AIK Fotboll. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar: vilka fördelar anser sponsorerna att de vinner med sitt samarbete med AIK Fotboll? Vilken påverkan anser sponsorerna att AIK Fotbolls varumärke har för samarbetet med klubben? Anser sponsorerna att samarbetet med AIK Fotboll ger något tillbaka i form av motprestationer? Vilka möjligheter ser sponsorerna i det sponsornätverk som skapas bland AIK Fotbolls samarbetspartners? Hur anser sponsorerna att rådande samarbetsavtal skulle kunna utvecklas? Metod Den empiriska undersökningen genomfördes utifrån en egen utarbetad analysram baserad på tidigare forskning inom ämnet sponsring. Analysramen bestod av tre variabler vi ansåg relevanta vid ett sponsringssamarbete: varumärket, motprestation och nätverk. Till dessa tre fanns dessutom ett antal specifika underkategorier. Studien grundar sig på sex kvalitativa djupintervjuer med AIK Fotbolls största sponsorer, samt två kompletterande intervjuer med representanter från föreningen. Resultat Genom samarbetet med AIK Fotboll når sponsorerna fler målgrupper och samtidigt skapas möjligheter att utveckla sitt eget varumärke. AIK:s varumärke spelar en stor roll vid samarbetet med klubben och flera sponsorer ansåg att varumärket är det AIK Fotboll borde arbeta med för att göra klubben mer attraktiv som sponsorobjekt. Samtliga sponsorer menade att motprestation är av stor betydelse och ser möjligheter att utveckla den egna verksamheten genom interaktionen med varandra och det nätverk som skapas inom klubben. Slutsats Vi är av den uppfattningen att samtliga sponsorer är nöjda, men ser vikten av att det sker en ömsesidig utveckling av de befintliga samarbetsavtalen. AIK Fotboll bör arbeta med att förstärka varumärket ytterligare, utvidga och förbättra det existerande nätverket av sponsorer samt våga vara unika och erbjuda annorlunda motprestationer. / Aim The aim of this survey was to analyse the biggest sponsors of AIK´ s view of the existing cooperation with AIK Fotboll and further questions at issue were formulated: What does the sponsors benefit from cooperation with AIK Fotboll? What influence does the trademark of AIK have on the cooperation with the club? Do the sponsors think that the cooperation will give them a service in return? What possibilities do the sponsors see in the network of sponsors created by the partners of AIK Fotboll? How could future contracts be developed? Method The empirical survey was based on a self-developed analysis founded on previous research about sponsorship. The frame of the analysis endured three relevant variables within sponsorship work: trademark, service in return and network. Under these there were specific subcategories. The survey is based on six qualitative interviews with the biggest sponsors of AIK Fotboll and also two complementary interviews from representatives of the soccer club. Result Through the cooperation with AIK Fotboll the sponsors expect to get more customers and at the same time develop their own trademark. The sponsors think that AIK´ s trademark plays a significant role in their cooperation but they also think that AIK Fotboll could do more to be attractive on the sponsor market. All the sponsors think that services in return are of great importance and they see possibilities to develop their own business activities through the interaction with each other and the network that is created within the club. Conclusions Our opinion is that all the sponsors are satisfied with the situation of today. In the near future they expect a mutual development of the existing cooperation agreements. AIK Fotboll should work with strengthening their trademark further, expand and evolve the existing network and in the same time be unique and offer unusual and different kinds of services in return.

Syfte Syftet var att undersöka hur TV-bilden av fotbollsstjärnan förändrats från 1970-talet till dagens TV-bild. Frågeställningar • Vilka egenskaper och värdegrunder förknippades den traditionella fotbollsstjärnan med? • Vilka egenskaper och värdegrunder förknippas den nya fotbollsstjärnan med? • Vilka faktorer har legat till grund för denna förändringsprocess? Metod Jag baserar min empiri inledningsvis på kvalitativa litteraturstudier och sedan huvudsakligen på observationer gjorda på olika TV-produktioner om hur fotbollsstjärnan skildras i dagens samhälle. Jag har använt mig både av TV-produktioner så som nutida matcher i direktsändning och arkiverade sådana. Matcherna har jag observerat i sin helhet inklusive studiodiskussion. Resultat Den traditionella fotbollsstjärnan förknippas med följande värden och värdegrunder: • det korintiska amatöridealet • kalvinistisk arbetsmoral • kollektivism och lagfokusering • lokalförankring • gentlemannavirtuositet • atletisk fascination baserad på prestation. Den nya fotbollsstjärnan förknippas med följande värden och värdegrunder: • det korintiska amatöridealet fusionerat med den kalvinistiska arbetsmoralen • framgång • globaliserat kändisskap • atletisk fascination baserad på skönhet/estetik • glamour • mode och trend. Dessa faktorer har legat till grund för förändringsprocessen: • hyperrealismen • kulturfusionen • informationsflödet • globaliseringen. Slutsats Fotbollsstjärnan har gått från att ha varit en lokalförankrad folkhjälte till att idag ses som en trendig, modemedveten, målmedveten, ambitiös och professionell stjärna. Om möjlighet finns så framställs fotbollsstjärnan helst som både hjälte och anti-hjälte i en och samma person. Det viktigaste för den nya fotbollsstjärnan är att synas och exponeras. / Aim The purpose of the study was to investigate our perception of the televised football star and how it has changed from the mid 1970’s to today’s society. Issues for Discourse • What were the values associated with the classical and traditional football star? • What are the values associated with the new football star? • What are the main factors that have contributed to this process of change? Method I have partly based my empirical research on a detailed literature analysis but mostly on observations made from different TV-productions on how a soccer star is portrayed in modern society. I have viewed both live feeds of matches on TV( including studio discussions) and also archived ones. I have also seen TV programs that portray football in a documentary format, as well as TV programs that are based on soccer players from a popular culture point of view, which I am basing my hypothesis on. Results The traditional football star is associated with the following values: • the Corinthian amateurism • Calvinist working class mentality • collectivism and team spirit • local and regional recognition • gentleman virtuosity • athletic fascination based on performance The New football star is associated with the following values: • the fusion of Corinthian amateurism with Calvinist working class mentality • success • global recognition • athletic fascination based on aesthetics • trend • glamour and fashion The main factors behind this process are: • Hyperrealism • The Fusion of Cultures • Flow of Information • Globalisation Conclusion The Football star has gone from being viewed as a locally known athlete and folk hero to being a trendy fashion conscious, goal oriented, ambitious and professional star. Whenever the opportunity is there the football star is presented as both a hero and an anti hero in the same person. The most important thing for the new football star is to be seen and exposed.

Aim The aim of this study has been to inquire into how the Swedish Golf Federation can make their implementation organization more efficient. The intention with the essay has also been to conclude with a proposal for organization structure for the Swedish Golf Federation. The questions of issue have been: How does today’s implementation organization look like? At which level and within which areas do the interviewees consider that the major problems are found today? How do the interviewees consider that the implementation organization should look like? Method Through a strategic selection in cooperation with the assigner the Swedish Golf Federation 15 interviewees have been chosen. The data collection has been executed in form of semi structured interviews. Results Today’s organization for implementation consists of one central function in Golfens hus with approximately 75 salaried employees, 21 district federations and 485 clubs. The data has shown that Golfens hus has the responsibility for the implementation, but the district federations are in most cases involved in the process. The size of the districts varies from 5 to 69 member clubs and the membership fee from each member to the district federation varies between 5 and 24 Swedish crowns in the different districts. Because of that, the different district federations have very different resources and therefore widely varying conditions to run their activity in the district. This results in an inefficient implementation process and an inefficient communication through the organization. The mid level in the organization should instead consist of 7 to 9 equally sized regions with salaried employees which should serve as an efficient implementation- and communication-channel. Conclusions The Swedish Golf Federation should change the structure in the organization for implementation. It should create a number of bigger regions on mid level between Golfens hus and the clubs. This level which today consists of 21 district federations should assemble the resources into a smaller number of regions. These would get more economic resources to be able to run a more efficient activity and can serve as a better link between central- and local level. / Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Svenska Golfförbundet kan effektivisera sin genomförandeorganisation. Avsikten har också varit att uppsatsen ska utmynna i ett förslag till organisationsstruktur för Svenska Golfförbundet. Frågeställningarna har varit: Hur ser dagens organisation för genomförande ut? På vilken nivå och inom vilka områden anser intervjupersonerna att de största problemen finns idag? Hur anser intervjupersonerna att organisationen för genomförande bör se ut? Metod Genom ett strategiskt urval i samarbete med uppdragsgivaren Svenska Golfförbundet har 15 intervjupersoner valts ut. Datainsamlingen har skett i form av semistrukturerade intervjuer i uppsökande form. Resultat Dagens organisation för genomförande består av en central verksamhet i Golfens hus med cirka 75 anställda tjänstemän, 21 distriktsförbund och 485 klubbar. Datan har visat att Golfens hus har ansvar för genomförandet, men distriktsförbunden är oftast delaktiga i processen. Distriktens storlek pendlar från 5 till 69 medlemsklubbar och avgiften för varje medlem till sitt distriktsförbund varierar mellan 5 och 24 kronor i de olika distrikten. Detta leder till att de olika distriktsförbunden har väldigt olika stora resurser och därmed vitt skilda förutsättningar att driva verksamheten i sina distrikt. Detta resulterar i en ineffektiv genomförandeprocess och en ineffektiv kommunikation i organisationen. Mellannivån i organisationen bör istället bestå av 7-9 lika stora regioner med anställd personal som ska fungera som en effektiv kommunikations- och genomförandekanal. Slutsats Svenska Golfförbundet bör förändra strukturen i organisationen för genomförande. Det bör skapa ett antal större regioner på mellannivå mellan Golfens hus och klubbarna. Denna nivå som idag utgörs av 21 distriktsförbund, bör samla resurserna i ett mindre antal större regioner. Dessa skulle få mer ekonomiska resurser för att kunna bedriva en effektiv verksamhet och kunna fungera bättre som en länk mellan central och lokal nivå.

Aim The Swedish government has allocated a milliard Swedish Crowns on the project ”Ett handslag med idrotten”, (A handshake with sports), to make it possible for more children to participate in sports. The project goes on for four years and my work is an evaluation of the projects that have received fundings from Gästriklans Idrottsförbund for the second year. One aim is to see how many pupils that have been involved with the projects and especially the numbers of pupils earlier not active in a sport club and the number of girls. It is interesting to see what’s in common in the sport clubs that have had a large number from those two groups. Another purpose is to see what consequences the project has had for the sport clubs that have been involved. Methods A questionnaire that was sent to 21 sport clubs that had received fundings the first year was used as a prestudy. All the sport clubs answered and and the answers was used to improve the questions for year two. The new questionnaire was sent to the 40 sport clubs that had received funding the second year and 39 sport clubs have answered. Results and discussion 3695 pupils have participated in the activities organized by the clubs that have recived fundings. 1221 of them were girls and 863 were not earlier active in a sport club. The sport clubs that have engaged most pupils are those who are able to have large groups like team sports and gymnastics. They also seem to be most effective from an economic point of wiew. They have however not engaged a majority of girls or a majority of children not earlier active in sport clubs. The sport clubs that has succeeded best with this are clubs for individual sports and those who have let the pupils try different activities, often the sport club of the school. A number of them have had activities intended only for girls or earlier not active pupils. The results must be carefully interpreted since the basis in small and 6 sport clubs have not answered the question about how many earlier not active in a sport club that have participated in their activities. Among them who have answered this question the mean cost for each child earlier not active in a sport club is 794 Swedish crowns. The main purpose that the money has been used for is material and cost for leaders. The big costs for the leaders result in dependence of new money to be able to continue the activities. At the same time many sport clubs shunt the pupils to their ordinary activities and start new groups for beginners. It is also a promising sign for the future that the knowledge about the sport clubs has grown in their surroundings. The conclusion is that there is two ways to get girls and pupils not earlier active in sport clubs more active. Either you try to get more pupils to start with sports or you can try to get the pupils that are already members in sport clubs to continue their training when they grow older. If you want to reach a majority of earlier not active in sport clubs and girls, especially among the older children a possible way according to this investigation, is to give priority to individual sports and clubs that let the pupils try different activities, preferable activities intended only for earlier not active pupils or/ and girls. If the aim is to get as many as possible to continue with their sports when they grow older you should prioritize clubs with many members, and by giving them better opportunities to exercise during daytime, in conjunction with or during the school day facilitate to continue their exercising. A reflection is that maybe the team sports must create new activities to meet the needs of the older pupils that want to exercise just for fun. / Aim The Swedish government has allocated a milliard Swedish Crowns on the project ”Ett handslag med idrotten”, (A handshake with sports), to make it possible for more children to participate in sports. The project goes on for four years and my work is an evaluation of the projects that have received fundings from Gästriklans Idrottsförbund for the second year. One aim is to see how many pupils that have been involved with the projects and especially the numbers of pupils earlier not active in a sport club and the number of girls. It is interesting to see what’s in common in the sport clubs that have had a large number from those two groups. Another purpose is to see what consequences the project has had for the sport clubs that have been involved. Methods A questionnaire that was sent to 21 sport clubs that had received fundings the first year was used as a prestudy. All the sport clubs answered and and the answers was used to improve the questions for year two. The new questionnaire was sent to the 40 sport clubs that had received funding the second year and 39 sport clubs have answered. Results and discussion 3695 pupils have participated in the activities organized by the clubs that have recived fundings. 1221 of them were girls and 863 were not earlier active in a sport club. The sport clubs that have engaged most pupils are those who are able to have large groups like team sports and gymnastics. They also seem to be most effective from an economic point of wiew. They have however not engaged a majority of girls or a majority of children not earlier active in sport clubs. The sport clubs that has succeeded best with this are clubs for individual sports and those who have let the pupils try different activities, often the sport club of the school. A number of them have had activities intended only for girls or earlier not active pupils. The results must be carefully interpreted since the basis in small and 6 sport clubs have not answered the question about how many earlier not active in a sport club that have participated in their activities. Among them who have answered this question the mean cost for each child earlier not active in a sport club is 794 Swedish crowns. The main purpose that the money has been used for is material and cost for leaders. The big costs for the leaders result in dependence of new money to be able to continue the activities. At the same time many sport clubs shunt the pupils to their ordinary activities and start new groups for beginners. It is also a promising sign for the future that the knowledge about the sport clubs has grown in their surroundings. The conclusion is that there is two ways to get girls and pupils not earlier active in sport clubs more active. Either you try to get more pupils to start with sports or you can try to get the pupils that are already members in sport clubs to continue their training when they grow older. If you want to reach a majority of earlier not active in sport clubs and girls, especially among the older children a possible way according to this investigation, is to give priority to individual sports and clubs that let the pupils try different activities, preferable activities intended only for earlier not active pupils or/ and girls. If the aim is to get as many as possible to continue with their sports when they grow older you should prioritize clubs with many members, and by giving them better opportunities to exercise during daytime, in conjunction with or during the school day facilitate to continue their exercising. A reflection is that maybe the team sports must create new activities to meet the needs of the older pupils that want to exercise just for fun.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att kartlägga säkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn på supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om där går att finna några likheter eller skillnader. Hur ser de tillfrågade på den egna klubbens problematik? Hur ser de tillfrågade på problemen med casualsupportrar? Hur ser de tillfrågade på medias inflytande på supporterproblematik? Hur ser de tillfrågade på förbundets arbete med supporterproblematik? Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna? Metod: För att kunna besvara vår frågeställning så valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nämligen Allmänna Idrottsklubben (AIK), Djurgårdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjälpa oss att besvara frågorna intervjuade vi supporterordförande och säkerhetsansvarig i dessa klubbar. Resultat: Läktarkulturen och supporterkulturen har växt väldigt mycket dom senaste åren och med den har supporterproblematiken också ökat. Alla tillfrågade är kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras inställning till säkerheten på och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs även kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k. casulsupportrar. Casualkulturen anses också vara på uppgång i Sverige och många av dom tillfrågade klubbarna tycker sig ha problem med detta. De tillfrågade framhåller även vikten av ett gott samarbete mellan supporterklubb och idrottsföreningen för att underlätta säkerhetsarbetet. Slutsats: De slutsatser som kan dras efter avslutad studie är att antalet casulassupportrar enligt de tillfrågade ser ut att växa den närmaste tiden. Vi drar också slutsatsen att media påverkar supporterproblematiken genom svarta rubriker om våld vilket kan bidra till en rekrytering av casulas. Beträffande Svenska Fotbollförbundet konstaterar vi att det finns en bit kvar för dem att gå, innan de gör allt för att motverka problemen, och att det största steget ligger i att förbundet bör heltidsanställa någon som kan ha fokus och kompetens på säkerhetsfrågor. / Aim: The aim of our paper was to explore and find out how the concerned experience today’s problems with fan related trouble in Swedish football. The questions that we have examined: How the questioned look at the own clubs problems and how they work with them? How the questioned look at the problems with casuals supporters? How the questioned consider the effect of mass media on supporter problems? How the questioned look at the Swedish football association work with supporter problems? How the involved clubs work together? Method: To answer our questions we choose the clubs with the most supporters and a history of supporter problems in Swedish football. The Clubs we chose were Allmänna Idrottsklubben (AIK), Djurgårdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) and Malmö Fotbollsförening (MFF). To help answer our questions we tape recorded interviewes with these clubs. We interviewed the head of security in each of the clubs and a supporter of the teams chosen. Results: The result that we received from the clubs we interviewed are that they all are very critical to the Swedish football association and their work with supporter problems. We have also encountered concerned voices in how newspapers report on supporter problems and many of the interviewed seems to believe that this can cause more casuals supporters to appear. We also have learned that casual supporters in Sweden are seemingly on the rise and that many clubs are expecting increasing problems in the future. The people questioned also pointed out the importance of the football club working close together with the supporters. They think that if this is done it will be easier to maintain a proper level of security in the stadiums and outside them. Conclusions: In conclusion we would like to point out that according to the interviewed people the number of casual supporters seems to continue to rise in the future. We also want to emphasise that the media seems to have a big part in the increase of casuals due to their sometimes romantic description of supporter related violence. We also conclude that the Swedish football association have a lot of work to do in these matters concerning supporter problems. Maybe a full time employed person working with security questions at the Swedish FA would be a good start.

Syfte: Studiens syfte var att utifrån aspekterna stress, nervositet och ängslan/oro undersöka om idrottsutövaren upplever dessa känslotillstånd som positivt eller negativt för prestationen. Studiens frågeställningar var: Hur kan positiv och negativ stress/nervositet upplevas påverka prestationen hos manliga ishockeyjuniorer? På vilket sätt upplever de manliga ishockeyjuniorerna att människor i omgivningen påverkar deras stress-/nervositetsnivå? Vad upplevs påverka prestationen mest positivt och negativt; somatisk oro, kognitiv oro eller tankar rörande självförtroende? Hur är de relaterade till varandra? Vad upplevs påverka prestationen mest; positiv eller negativ feedback? Vad händer med prestationen vid positiv/negativ oro? Metod: Metod som valdes till denna studie var dels ett påståendeformulär, CSAI-2R, (som undersöker hur olika känslotillstånd upplevs påverka prestationen) samt intervjuer. Formuläret låg till grund för intervjuerna, som studiens största tyngd lades på. Undersökningspersonerna var män i åldrarna 17-21 och spelade ishockey i ett juniorlag på elitserienivå. Påståendeformuläret fylldes i av 18 personer och av dessa valdes fyra stycken ut för intervju beroende på svar som av oss ansågs intressanta för studien. Kontakt med denna klubb togs via e-post och tillgång till J20-laget gavs. Sökningar efter relevant litteratur till bakgrundsdelen genomfördes i Idrottshögskolans bibliotekskatalog. Resultat och slutsats: Hela undersökningsgruppens resultat av påståendeformuläret kommer ej att redovisas. Istället lades tyngden på de fyra intervjuade, hela gruppens medelvärde är dock presenterat. Påståendeformuläret CSAI-2R visade hur mycket undersökningspersonerna upplevde att de påverkades av kognitiv, somatisk ängslan/oro och självförtroende samt hur detta upplevdes påverka deras kommande prestation (positivt eller negativt). En av de fyra undersökningspersonerna hade en genomgående upplevelse av negativ påverkan på prestationen. Intervjusvaren stämde överens med siffrorna från påståendeformuläret bl.a. genom att ett högt självförtroende i de flesta fall upplevdes påverka prestationen positivt. Intervjun berörde, förutom påståendeformuläret, på vilket sätt människor i omgivningen påverkade prestationen, positiv och negativ feedback samt hur positiv och negativ stress/nervositet kan påverka prestationen. Tre av fyra undersökningspersoner uppgav att de påverkades mest negativt av den kognitiva ängslan/oron, den fjärde påverkades mest negativt av den somatiska. Samtliga fyra undersökningspersoner uppgav ett högt självförtroende och det var också detta som påverkade de flesta mest positivt för prestationen. Positiv stress/nervositet kan upplevas påverka prestationen positivt och negativ stress/nervositet kan upplevas påverka prestationen negativt. Negativ feedback påverkade undersökningspersonerna mer än positiv feedback vilket två stycken upplevde som bra för prestationen och två som dåligt för prestationen. / Aim: The aim of this study was to see if athletes experience stress, nervosity and anxiety, as positive or negative influences within performance. The issues in question were: How do athletes experience the effects of positive and negative stress/nervosity on their performance? In which way do athletes experience an effect upon their levels of stress/nerves due to people in their surroundings? What influences performance the most from both a positive and negative point of view: somatic anxiety, cognitive anxiety or thoughts about self-confidence? How are these related to each other? Which influences performance the most: positive or negative feedback? What happens to performance when positive or negative anxiety appears? Method: The method chosen for this study was a statement form, CSAI-2R, and interviews. The form was used for picking out persons to the interviews, which provided the substance of data for this study. The persons who were examined were men at the ages of 17-21 whom played ice hockey in a junior team at the highest level for Swedish juniors. The statement form was filled in by a total of 18 persons of which 4 were selected for an interview because their results provided the most relevant answers for the content of this study. The ice hockey club was contacted by e-mail whereupon access to this J20-team was given. Search for relevant background literature for this study was carried out in the library catalogue belonging to the University of Sport and Physical Education in Stockholm (Idrottshögskolan i Stockholm). Results and conclusions: The statement form CSAI-2R showed how much those examined were affected by cognitive/somatic anxiety and self-confidence, as well as how this from experience affected their forthcoming performance (positively and/or negatively). One of the four persons who were examined had a general experience of negative influence on his performance. All interview answers corresponded with the figures from the statement form, among other things that a high self-confidence in most of the cases from experience affected the performance positively. With exception of the statement form, the interview concerned the way people in the surrounding environment influenced the performance, positive and negative feedback, as well as how positive and negative stress/nervosity could affect the athlete’s performance. Three of four examined persons stated that they were affected most negatively by cognitive anxiety; the fourth person was affected most negatively by somatic anxiety. All four examined persons stated they possessed a high self-confidence and that this also had the most positive influence on their performance.

Syfte och frågeställningar Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka om idrottsrörelsen, Sveriges största ungdomsrörelse, är demokratisk vad det gäller ungdomarnas möjlighet att påverka verksamhetens innehåll och utformning. De frågeställningar jag använt mig av är: Vad har Riksidrottsförbundet (RF) gjort för att öka ungdomars inflytande i idrottsrörelsen? Hur ser ungdomspåverkan ut idag inom Sveriges största ungdomsorganisation? Vilka likheter och skillnader finns det mellan påverkan inom specialidrottsförbund (SF), distriktsförbund (DF) och föreningar? Vilka svårigheter finns det med ungdomspåverkan? Hur kan framtidens ungdomspåverkan se ut? Metod Jag har använt mig av dels en enkätstudie, dels en källgenomgång av RF:s material inom ungdomsdelaktighet. Enkäten riktade sig till två olika grupper, ungdomar inom projektet ”Ungdomsinspiratörer” samt vuxna som är involverade i ungdomsfrågor inom RF:s distrikts- och specialförbund. Sammanlagt deltog 35 ungdomar och 41 vuxna. Studien bestod av två olika enkäter. Några av frågorna till de vuxna hade kvalitativ karaktär. Resultat I källgenomgången framkom att RF under de senaste åren har satsat mycket på ökad ungdomsdelaktighet. Det har bland annat skett genom projektet Unga Ledare mellan åren 2001-2003. Inom projektet återfanns det olika metoder för att öka ungdomsdelaktigheten. Medelåldern när ungdomar får sitt första ledaruppdrag i föreningarna är 17 år och på högre nivå är medelåldern 19 år. 60 % av de tillfrågade ungdomarna svarade att de blev ledare inom sin förening eftersom någon frågade dem. Samtliga av de tillfrågade vuxna anser att de arbetar aktivt för att öka ungdomars delaktighet i verksamheten. Dock ser detta ut på olika sätt. Skillnaden mellan föreningar, SF och DF handlar till stor del om hur vanligt det är med ungdomsråd och deras möjlighet till påverkan. De olika svårigheterna med ungdomspåverkan går att dela in i fyra huvudgrupper enligt de vuxna. Det är idrottens organisation, tidsbrist, osäkerhet samt ”gubbväldet”. Detta är även saker de vuxna vill att man ska ändra i framtiden för att få ökad ungdomsdelaktighet. Slutsats Idrotten måste våga fråga ungdomar för att få in dem i verksamheten. Dessutom måste man våga ge dem ansvar och släppa taget om makten och de gamla tankesätten. Detta kan ske på olika sätt. För att få den bästa organisationen bör man ha blandade åldrar på samtliga nivåer. / Aim My purpose of this essay has been to examine if the sports movement, the biggest youth movement in Sweden, is democratic when it comes to the possibility for adolescences to influence the activities contents and design. The questions I have used are: What have the Swedish sport confederation (RF) done to increase youths influence in the sports movement? How does the youths influence look today in Sweden’s biggest youth movement? What similarities and differences is it in influence between the organization for the individual sports (SF), region associations (DF) and sport clubs? What difficulties are there with youth influence? How can the youth influence look in the future? Method I have used both a questionnaire and a study of source material. The source material comes from the Swedish sport confederation and there material of youth influence. The questionnaire was send to two different groups, youths in a project called “Ungdomsinspiratörer” and adults that is involved in youth questions in there different associations. All together 35 youths and 41 adults participate in the study. I used two different questionnaires and some of the questions to the adults had qualitative character. Results In the study of source material it emerged that the Swedish sport confederation during the latest years have done a lot to increase youth influence. One thing is a project called Young Leaders between the years 2001-2003. In the project many different methods were used to increase the youth influence. The average age when youths become leaders in there sports clubs are 17 years and on higher levels the average age is 19 years. 60 % of the youths gave the answer that they had become leaders in there sports club because someone had asked them. All of the adults thinks that they work hard to increase the youth influence, it just looks different from place to place. The difference between SF, DF and sport clubs is the appearance of youth council and their possibility to influence. The problems with youth influence can be divided into four groups according to the adults. This problem is also what the adults like to change in the future. Conclusions In the movement of sports we need to have the courage to ask the adolescences to become a part of the activity. We also need to give them responsibility and let go of the power and old thoughts. This can be done in different ways. To have the best association we need to have the competence of different ages at all levels.

Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka och försöka kartlägga den grupp människor som ägnar sig åt ensamäventyr på sin fritid. Professionella äventyrare lämnas således utanför studien. Frågeställningarna som studien sökt svar på var: Vilka är det som väljer att äventyra ensamma? Varför äventyrar de ensamma? Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med att vara ensam? Metod En enkätundersökning har skickats ut till 42 personer. Samtliga av dessa har ägnat sig åt friluftsaktiviteterna vandring, paddling, skidåkning (på tur), cykling, löpning, bergsklättring eller segling ensamma i mer än tre dygn. Personerna i studien har hittats genom annonsering i diverse diskussionsfora på Internet. Enkäten innehåller frågor med både slutna och öppna svarsalternativ. Resultat Totalt inkom 33 enkäter. Det man kan säga generellt om ensamäventyrarna som ingått i undersökningsgruppen är att de är en mogen grupp med en medelålder på 40 år. Könsfördelningen var 18 % kvinnor och 82 % män. De flesta hade ägnat sig åt idrott och/eller friluftsliv under sin uppväxttid. De flesta hade också någon gång under sin uppväxttid besökt svenska/norska fjällen och/eller någon svensk kust/skärgård. Några av motiven bakom att ägna sig åt ensamäventyr är att det ger en speciell känsla av frihet och välbefinnande, de trivs med att äventyra ensamma, de har total kontroll och frihet, de får starkare naturupplevelser samt de utvecklas personlighetsmässigt. Fördelarna undersökningsgruppen framförallt lyfte fram med ensamheten var; planering, frihet, högre säkerhet, upplevelse, kontakt med andra människor, avkoppling samt utmaning. Nackdelarna som framhölls är; ingen att dela glädjen med, tyngre packning samt lägre säkerhet. Slutsats Utifrån studiens resultat kan inga generella slutsatser dras om ensamäventyrarna som grupp. Dock ger resultatet vissa indikationer på vad som kan vara utmärkande för ensamäventyrare. / Aim The aim of this study was to investigate and try to survey the group of people that devote themselves to adventuring alone on their leisure time. Professional adventurers are left outside the study. Questions at issue are: Who devote themselves to adventuring alone? Why do they devote themselves to adventuring alone? What advantages and disadvantages can be found with being alone? Method A questionnaire survey has been sent out to 42 people. All of them have devoted themselves to leisure time activities such as walking, paddling, skiing (back country), bicycling, running, climbing or sailing alone in more than tree days and nights. People in the study have been found through advertising in various forums for discussion on the Internet. The questionnaire contains questions with both closed and opened alternatives of answering. Results A total of 33 questionnaires where returned. What one can say generally about the people that have participated in the survey is that they are a mature group with the middle age of 40 years. Distribution in terms of gender was 18 % female and 82 % male. Most of them had devoted themselves to athletics and/or outdoor life during their growth. Most of them had also some time during their growth paid a visit to swedish/norwegian mountains and/or some swedish coast/archipelago. Some of the motives behind devoting oneself to adventuring alone are that it gives a special feeling of freedom and wellbeing, they like to adventure alone, they have total control and freedom, they get stronger enjoyment of the countryside and they grow personally. The advantages that the survey group above all put forward with being alone is; planning, freedom, higher safety, experience, contact with other people, relaxation and challenge. The disadvantages that where put forward is; no one to share the joy with, heavier luggage and lower safety. Conclusions On the basis of the results of the survey no generally conclusions can be drawn about alone adventurers as group. Yet the results give some indication of what can be differential about alone adventurers.

Aim The purpose with this work is to examen the conditions in Sweden, for beinge a girl and exercise a sport as icehockey. Icehockey seems to be a sport for men and were it still has deep manly traditions and norms. Method The method I have used in this work is to do a questionnaire. I decided to send my questionnaire to 20 girl/womens icehockey team in Sweden. Outside from the questionnaire I took parallels from gender research and in sport history, to be able to answer the aim of the study. Results The average age of the girles playing icehockey is 21 years and the everage years of playing icehockey is 7 years. Of 158 girls 149 said that they are not getting any financial suport from there home club. Most of the girls are not seeing the economy as a problem to continue playing icehockey. The most ordinary way to get in touch with girl/womens icehockey is through a girl friend. Almost half of the girls (52%) feel that their home club suports them well. 40% of the girls feel that the Swedish association view on girl/womens icehockey is good and 28% felt that it was less good. 39% of the girls feel that the invest from the Swedish icehockey association is good, but 32% feel that it`s less good. The uneven quality on the players is the thing that the girls feel is the most negative. Most of the girls that participeting in the study would like to change two things, and that is to get better/more icetime for training in their home club and that there should be a Swedish junior nationalteam for girls. Conclutions There are still many things to work with in girl- and womens/ icehockey in Sweden, both at the Swedish association level and at the girls/womens home icehockey clubs. Another thing that we also have to work with, is the peoples view at girls who want`s to play icehockey.The development of girl/women icehockey are going forward but in small steps. More girls than ever choose to play icehockey. The economy is underdeveloped in girl- and womens icehockey and many individual players have to pay from their own pocket. / Ishockey anses vara en mansdominerad idrott, där det finns djupt liggande manliga traditioner och normer. Syftet med detta arbete har varit att undersöka förutsättningarna, att som tjej utöva en idrott som ishockey i Sverige. Metoden jag har använt mig av i detta arbete är en enkät. Jag skickade ut enkäter till 20 stycken flick/dam ishockeylag i Sverige. Mitt urval var att välja ut fem lag från varje region, norr, öst, väst och syd. Med hjälp av tidigare genusforskning och idrottshistorisk har jag analyserat enkätstudiens resultat. Resultat Genomsnittsåldern på flick/damishockeyspelarna var 21 år och de har i genomsnitt spelat ishockey i 7 år. Av 158 stycken var det 149 stycken som uppger att de inte får någon sorts ekonomisk ersättning av des förening som de spelar i, men de flesta anser att ekonomin inte är ett hinder för att fortsätta spela ishockey. Det vanligaste sättet för tjejerna att komma i kontakt med flick/damishockey är genom en tjejkompis. Cirka hälften (52%) av tjejerna tycker att deras förening ställer upp/möter upp dem som flick/damlag bra. 40% av tjejerna tyckte att Svenska ishockeyförbudets syn på flick/damishockey är bra, 28% tyckte att det är mindre bra. Satsningen från Svenska ishockeyförbundet upplever 39% är bra, dock tyckte 32% att det var mindre bra. Den ojämna kvaliteten på spelarna är det som tjejerna upplever som mest negativt. Helst av allt skulle tjejerna i undersökningen vilja ändra på två saker och det var bättre/mer istider i sin förening och att det fanns juniorlandslag för tjejer. Slutsats Det finns fortfarande mycket kvar att jobba med inom flick/dam ishockeyn i Sverige, både på förbundsnivå men även på föreningsnivå samt med synen på tjejer som valt att spela ishockey. Utvecklingen går dock sakta framåt i små steg. Fler tjejer väljer idag att spela ishockey och elitsatsningen från tjejernas sida ökar allt mer. Ekonomin är underutvecklad inom flick/dam ishockeyn och det är många enskilda utövare som betalar från sin egen ficka.

Aim The general aim with the study was to investigate what the reasons for quitting and/or continuing with a sport are, using competitive sailing as an example. Methods The used method was partly a survey investigation of 20 people and partly deep interviews with 8 of the persons who responded to the survey investigation. The respondents in the investigated group are all former active sailors within the Aland Island Yacht Club. Half of the group have continued sailing actively since the optimist class and the other half have quit competitive sailing. In the survey 15 men and 5 women participated and in the deep interviews 4 men and 4 women participated. The survey covered a great age span. The respondents were between 14 and 44 years of age in order to avoid that all of the competitors would have been active during the same period of time and management. Results According to the survey and the interviews, most of the sailors quit sailing due to lack of time and commitment. Another reason were other interests, which were prioritized higher, and that the own interest of sailing was diminishing. Another crucial factor was the last year in the optimist dinghy class (the year you turn 15). If this final year was characterized by setbacks, often due to the fact that many are too tall or too heavy for the class, the motivation to continue in another class was easily lost. The sailors that continued sailing claimed that the reason was that their friends also sailed. Both the groups enjoyed the trainings, competitions and the atmosphere at the club and also friends and the summer camp (Rodhamns camp). Criticized was the lack of training events for others than beginners in the optimist class and the non-existent trainings in other classes than the optimist class. Conclusions The conclusions drawn in the study are that many factors play a vital role why young people continue or quit with competitive sailing in their young years. The most important factors are the following: - The active sailors do as their friends do. Either they continue or they quit. - Other interests, lack of time and a diminishing interest for sailing, were some of the reasons for quitting. - Setbacks during the final year in the optimist dinghy class were important reasons for quitting. - Several sailors quit because there was no organized activity to continue with after the optimist class. A coach who would support the trainee in the following class and a two man boat was also something that the respondents requested. - Many considered it to be important to have organized trainings for sailors competing in the optimist class, even though the lack of these trainings opportunities not had been a crucial factor when deciding to quit. / Syfte Det övergripande syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som ligger bakom varför ungdomar slutar respektive fortsätter att idrotta utifrån exemplet tävlingssegling. Metod Metoden jag använde mig av var dels en enkätundersökning med 20 respondenter, dels djupintervjuer med 8 av de 20 som svarat på enkäten. Undersökningsgruppen utgjordes av personer som har varit aktiva optimistjolleseglare i Åländska Segelsällskapet r.f. (ÅSS). Hälften av gruppen har fortsatt tävlingssegla aktivt efter optimistjolleklassen och hälften har slutat med tävlingssegling. I enkätundersökningen deltog 15 män och 5 kvinnor och i intervjustudien ingick 4 män och 4 kvinnor. Jag ville ha en spridning på åldern så att inte alla skulle ha varit aktiva under samma klubbledning, därav är hela undersökningsgruppens ålder mellan 14-44 år. Resultat I enkät- och intervjustudien konstaterades att de som slutat med tävlingssegling gjorde det främst för att seglingen tog för mycket tid och att de inte var beredda på att satsa vad som krävdes. Den andra faktorn var att andra intressen prioriterades och att det egna intresset för segling var sviktande. Även det sista året i optimistjolleklassen (det året då man fyller 15 år) visade sig vara av avgörande betydelse. Ifall det sista året präglats av motgångar, som oftast beror på att man blir för lång och tung för optimistjolleklassen, tappas lätt motivationen för övergång till en annan seglingsklass. För de som fortsatte tävlingssegla var den främsta orsaken att vännerna också gjorde det. Det som båda grupperna tyckte var bra med verksamheten var träningarna, tävlingarna, stämningen på klubben, vännerna och det återkommande sommarlägret (Rödhamnslägret). Det som ansågs negativt var att det inte fanns någon träning för icke nybörjare i optimistklassen eller någon träning alls i klassen efter optimistjolleklassen. Slutsats Det jag kommit fram till i undersökningen är att det finns väldigt många faktorer som avgör varför ungdomar slutar eller fortsätter tävlingssegla i unga år. De faktorer som i min studie visade sig vara de viktigaste var följande: - De personer vars vänner fortsatt segla har själva fortsatt och de vars vänner har slutat har själva hoppat av. - Andra intressen, tidsbrist och sviktande intresse för segling var orsaker till att flera slutade. - Motgångar under det sista året i optimistjolleklassen var en avgörande orsak till att flera slutade. - Flera slutade för att det inte fanns en organiserad verksamhet att gå över till efter optimistjolleklassen. En tränare som skulle finnas och stötta seglaren i den påföljande klassen samt en tvåmansbåt var också något som efterfrågades. - Många ansåg slutligen att det är mycket viktigt att det finns organiserad träning för kappseglare i optimistjolleklassen trots att bristen på detta inte har ansetts vara en avgörande faktor för de som slutat tävlingssegla.