Svensk Elitfotboll har på senare år blivit en bransch där pengar har fått en allt större roll. Bland annat har löner till spelare ökat och till det stora hela behöver en klubb inom svensk elitfotboll ha en god ekonomi, dels för att kunna konkurrera med andra klubbar men även för att erhålla elitlicens från Svenska Fotbollsförbundet.   Denna undersökning har som syfte att undersöka om det finns ett samband mellan svenska elitfotbollsklubbars ekonomi och sportsliga resultat. Det som huvudsakligen undersökts är om en dålig ekonomi hos klubbar påverkar de sportsliga resultaten. För att ta reda på detta har data från olika klubbars årsredovisningar inhämtats och satts in i en ekonomisk modell för uträkning av ekonomisk utsatthet. I kombination med detta har en rankingmodell för mätning av sportsliga resultat använts och till sist gjordes ett korrelationstest för att mäta sambandet mellan de två.   Resultatet visar att det finns ett samband mellan ekonomisk utsatthet och sportsliga resultat och främst de resultat som kommer i direkt anslutning till det aktuella räkenskapsåret. Resultatet som framkommit kan vara en riktlinje för svenska elitfotbollsklubbar att ha i åtanke för sin framtida verksamhet. Detta ger fog för vidare undersökning av fenomenet för att ytterligare se hur stor vikt en ekonomisk medvetenhet kan ha för sportsliga resultat.

Bakgrund och problem: År 1999 blev det tillåtet för idrottsföreningar med elitverksamhet att bilda aktiebolag. I dag har endast 23 stycken idrottsföreningar av ungefär 20 000 valt att bilda aktiebolag som man upplåtit sin serieplats till. Inför Riksidrottsmötet 1997 lämnade AIK, Svenska ishockeyförbundet samt några enstaka mindre föreningar in en motion om att idrottsföreningar skulle få möjlighet att driva föreningen i en alternativ assoicationsform. Argumentet för denna motion var att detta skulle ge en möjlighet för svensk idrott att kunna konkurrera sig med internationella föreningar. En bättre ekonomi skulle ge bättre sportsliga resultat. För att kunna närma sig den internationella nivån behövs stora finansiärer, vilket man inte hade möjlighet till genom den associationsform föreningar var tvungna att bedrivas som. Problemformulering: Ger bolagiseringen bättre ekonomiska och sportsliga resultat? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur föreningens finansiella resultat och sportsliga resultat påverkas av den nya bolagiseringen. Metod: Studien har genomförts som en kvantitativ fallstudie på fyra stycken fotbollsföreningar som bildat aktiebolag. Ekonomiska värden och tabellposition har sedan analyserat för idrottsAB från 1999 till 2011 samt över alla lagen i allsvenskan 2011 och superettan 2011. Studien innehåller även kvalitativa inslag. Slutsats: Slutsatsen är att bolagiseringen av elitverksamheten för föreningar varken ger ekonomiska eller sportsliga lyft. / Background and problem: In 1999 it became allowed for sport clubs to run their clubs as a company. In Sweden today, there is only 23 of approximately 20000 sport clubs that runs their club as a company. in 1997, before the swedish national sport meeting, a few clubs, such as AIK, and the Swedish Icehockey Association submitted a motion that included a request that the clubs could be runned in an another legal form. The main reason for this motion was that it would give the clubs other opportunities for financing, and that would make the clubs competitive in Sweden such as international. To approach the international clubs, the clubs in Sweden needed major external financiers, which was not allowed before.A better economy at the clubs whold lead to better results on the pitch. Problem formulation: Does the corporatisation of the Swedish football clubs give better economic-and sport results? Purpose: The purpose of this study is to find out how the economic and sport results depend on the corporatisation. Method: This case studie has been performed with a quantitative method on four football companies in the two major leagues. Economical values and the positions in the leagues between 1999-2011. There is also a comparision between the companies and the other clubs in the league for 2011. The studie also includes qualitative elements. Conclusion: The conclusion is that the corporatisation of the Swedish football clubs does not affect the economic results and sport results.

Sponsorship is one of the most effective marketing strategies for corporations to communicate with their target audience as well as improving their brand. The most common sponsorship is sports related, despite this there is a lack of research regarding the on-field performance effect on sponsorship. The aim of this study is to investigate the importance of the on-field performances and their effects on the team’s sponsorships.   The following marketing model and marketing theories have been used: A-ERIC Model, Brand Equity and Brand Image Transfer. All of these have previously been used in different scientific studies and has, because of this, been chosen to act as the foundation of this study. A qualitative data collecting method has been used in this study to be able to work towards the aim of it and fulfil the ambition to answer the scientific questions asked. With an interview guide as support, five semi structured interviews have been created and completed.   The result of this study show that the on-field performances has an indirect effect on the sponsorships. Poor performances can result in worse exposure for the sponsorships and affect them negatively. On the other hand, the fact that sponsorgiver show their support can give them a positive effect because they appear loyal to the sport organization. It also became clear that communication had a major impact and depending on how the sport organization chooses to communicate its goals, it will determine the expectations for sponsorship. Additionally, the study has also shown that communication has a big effect on how important the on-field performances are for the sponsors. The communication between the sponsorgiver and sponsortaker, also has a big effect on how important the on-field performance is for the sponsor.