Detta arbete föranleds av ett genom forskning och rapporter konstaterat faktum – undervisningen för andraspråkselever uppfyller inte de mål som uttrycks i Lgr 11. Att undervisningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov, är något som enligt en granskning av Skolinspektionen skolan inte lyckas uppnå. Detta gör att andraspråkselever ofta ges sämre möjligheter till skolframgång, vilket i sin tur kan påverka deras tillgång till maktarenor i samhället.Dessa elevers specifika förutsättningar kan bemötas på en rad olika sätt, i detta examensarbete presenteras ett av dem. Vi undersöker ett språkutvecklande arbetssätt som utgår från gemensamt gjorda upplevelser i en förstaklass. Genom att följa en klass under åtta tillfällen, ville vi få syn på hur en sådan undervisning kan läggas upp, samt hur detta emottas av eleverna. I analysen utgår vi från teoretiker som menar att lärande sker i samspel med andra, att egen språklig produktion är avgörande för andraspråksutveckling respektive att det för en språkligt heterogen elevgrupp är särskilt viktigt att kunna koppla undervisningsstoffet till en kontext. Vi tycker oss genom undersökningen kunna konstatera att den här undervisningen som låter ämnesstoffet kretsa kring upplevelser, med en tydlig struktur runt begreppsinlärning kan innebära just detta: eleverna kan sätta in kunskaperna i en meningsfull kontext som underlättar ett lärande i samspel och ger möjlighet till egen språklig produktion.

I denna studie undersöktes de implicita och explicita kunskaperna hos 26 SFI-elever på C- och D-nivå för att jämföra huruvida dessa skilde sig åt angående grammatisk processningsnivå. Genom en skriftlig produktion utifrån ett förangivet bildmaterial och ett grammatikalitetsbedömningstest analyserades resultaten utifrån processbarhetsteorin. Resultatet visar att de explicita kunskaperna övervägande ligger på en nivå högre än de implicita, men även att det förekommer avvikelser i den processbarhetsteoretiska hierarkin, likt de resultat som erhållits i tidigare studier inom området. Det insamlade empiriska materialet visar en tydlig bild av varje individs implicita och explicita grammatiska kunskapsnivå, vilket kan vara användbart i kartläggningssammanhang.