Detta är en kvalitativ undersökning där det sociokulturella perspektivet ochinterdependenshypotesen utgör det teoretiska ramverket. Fokus har varit på hurflerspråkighet tillämpas inom svenskundervisningen i grundskolans tidiga år och läraresinställning och arbetssätt som används i undervisningen för att främja språkutvecklingensamt den språkliga identiteten hos elever. Syftet med undersökningen är att utforska ivilken utsträckning elever i årskurs 1–3 ges möjligheter att tillämpa sin flerspråkighetinom ämnet svenska. Detta undersöktes via semistrukturerade intervjuer och ickedeltagande observationer. Genom det teoretiska ramverket som användes för analysen,kan vi dra slutsatserna att lärarna är medvetna om vikten av förstaspråken men att detsaknas strategier för att tillämpa dessa i undervisningen, trots fortbildning inom området.Vidare speglas den språkliga hierarkin i landet, lärarnas prioritering avspråkanvändningen i undervisningen fastän informanterna är positivt inställda tillflerspråkighet. Lärarna arbetar aktivt med värdegrundsarbetet där respekt för olikheterfokuseras. Det saknas dock ett medvetet arbete för den språkliga mångfalden vilket krävsför att elever ska ges möjligheter att utveckla samt upprätthålla sina språkliga identiteter.