Syftet med denna studie är att undersöka hur en utvecklande undervisning kan utformas och vilka faktorer i undervisningen som bidrar till effektivt lärande för flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling i två klasser i årskurs tre på två olika skolor i Sverige. De metoder som används i denna studie är intervjuer och observationer av flerspråkiga elever och lärare.   Resultaten av denna studie visar bland annat att språkbad, kodväxling, flerspråkighet som resurs och samarbete mellan modersmåls- och klasslärare är faktorer som möjliggör effektivt lärande för flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Det har även synliggjorts vilken betydelsefull roll modersmålsundervisning har som är förlagd till skolan på ordinarie skoltid. Detta skapar en bättre organisation av modersmålsundervisningen som öppnar upp för samarbete mellan modersmåls- och klasslärarna. Det behövs även ökning av lärarnas kompetens för att kunna möta språklig och kulturell mångfald i klassrummet.

Syftet med denna studie har varit att fördjupa kunskap om flerspråkighet i kombination med hörselnedsättning, utifrån hur pedagogers förväntningar skapar förutsättningar för elever, inom specialverksamheter, att utveckla sin flerspråkighet. För att kunna svara på syftet ställde vi tre frågeställningar: Hur uppfattar pedagoger, som arbetar med målgruppen elever med hörselnedsättning, flerspråkighet? Hur beskriver pedagogerna att de arbetar stödjande för flerspråkiga elever med hörselnedsättning? Hur ser pedagogerna på digitala verktyg som stöd i undervisning för flerspråkiga elever med hörselnedsättning? Utifrån dessa frågor genomförde vi en kvalitativ intervjustudie med nio pedagoger verksamma inom specialverksamheter för döva och hörselskadade elever. Som utgångspunkt genomförde vi litteraturstudier på forskning som belyser flerspråkighet både som ett samhällsfenomen och specifikt för gruppen elever med hörselnedsättning samt forskning kring betydelsen av stöd i både analog och digital form. För att kunna svara på våra forskarfrågor har vi valt att dela upp våra frågor och analysera dem utifrån två olika teoretiska utgångspunkter. Till den första forskningsfrågan har vår teoretiska analysmodell varit inspirerad av fenomenografi i syfte att fånga pedagogernas uppfattning. Till de övriga två forskningsfrågorna har vi använt oss av sociokulturella teorier för att undersöka pedagogernas syn på medierande redskap för att främja flerspråkigheten hos elever med hörselnedsättning. I vår studies resultat uppmärksammar vi att flerspråkighet som begrepp har olika betydelser beroende på pedagogernas uppdrag men att likheten är att fokus ligger på hörselnedsättningen och språktillägnande av ett gemensamt språk. Pedagogerna beskriver sitt mål som att eleverna ska tillägna sig ett språk och då gärna ett gemensamt för gruppen. Generellt ger pedagogerna uttryck för en positiv uppfattning av flerspråkighet även om de upplever att de har låga kunskaper i hur man arbetar med det. Hörselnedsättningen uppges utgöra ett hinder för språktillägnande och flerspråkighet i kombination med hörselnedsättning upplevs som en försvårande omständighet. Få stödjande funktioner kopplade till flerspråkig utveckling, varken analoga eller digitala, beskrivs, däremot beskrivs många stödfunktioner kopplade till hörselnedsättningen. Pedagogerna ger uttryck för låga förväntningar på elevernas språkliga förutsättningar.