Syftet med studien är att få en förståelse för hur pedagoger arbetar med hörselskadade barns språkutveckling och att synliggöra pedagogernas tankar kring ämnet. En intressant aspekt är att se hur de arbetar och förhåller sig för att alla barn ska utvecklas i språket, både enskilt och i grupp. En annan betydande fråga är hur de gör och förhåller sig för att barnen ska bli trygga i det svenska språket när många av barnen har olika hörselskador på sina öron, samt olika modersmål. Studien har utgått ifrån frågeställningarna – hur förhåller sig pedagogerna till de tvåspråkiga hörselskadade barnen? Hur ser kommunikationen ut mellan hörselskadade barn? Vilka arbetsmetoder använder pedagogerna för att främja hörselskadade barns talade och tecknade språk?. För att få svar på frågeställningarna har observationer och intervjuer gjorts och detta i en form av en kvalitativ metod. För att sedan kunna analysera resultatet har relevant forskning studeras och används. Mycket tyder på att hörselskadade barn utvecklas likadant som hörande barn men att det tar längre tid och att barnen behöver tydlighet, upprepningar och olika arbetssätt för att utveckla språket. Slutsatsen visar på att pedagogernas förhållningssätt har en stor inverkan på hur barnen väljer att försöka utrycka sig, men också hur mycket tålamod, tydlighet och upprepningar som en pedagog måste ha för att kunna främja barnens språk. Kommunikationen barnen emellan visar att det kan behövas en vuxen närvarande för att barnen ska förstå istället för att missförstå.

Boketun, Pia (2016). En fågel från syrenbersån, en observationsstudie om kommunikation och läsförståelse hos elever med Downs syndrom, (A bird in the arbor of lilacs). Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle. Malmö Högskola.Mitt övergripande syfte med studien är att bidra med kunskap om kommunikation, samlärande och läsförståelse hos elever med Downs syndrom. De frågeställningar studien utgått ifrån är:• Vilka faktorer påverkar läsning och läsförståelse hos elever med Downs syndrom?• Hur kan kommunikationen se ut mellan elever med Downs syndrom?• Hur kan samlärande i en lässituation se ut mellan elever med Downs syndrom?Studiens teoretiska inramning är det sociokulturella perspektivet då syftet är att öka kunskap om kommunikation och samlärande. En av grundtankarna i det sociokulturella perspektivet är just hur kommunikation i samspel utvecklar lärandet. Parallellt med det sociokulturella perspektivet är KASAM, en känsla av sammanhang, ett begrepp som uppträder i studien.I studien har kvalitativ data samlats in genom videoobservationer av lässituationer mellan elever på individuella programmet på gymnasiesärskolan. Parallellt med observationerna har fältanteckningar förts. Empirin har studerats och analyserats i kategorierna kommunikation, språk och samlärande.Det resultat studien visar är att kommunikationen mellan två elever innebär både verbal och icke-verbal kommunikation och att det är i de små uttrycken samspel sker. Elevernas språkliga svårigheter påverkar förståelsen av de texter som lästs. Studien visar också på ett samlärande där eleverna tog olika roller i läsprocessen. Studien kan ses som ett bidrag till undervisning av barn och ungdomar med Downs syndrom. Tidigare forskning visar att lärande och utveckling kan ske hos barn och ungdomar med Downs syndrom långt upp i vuxen ålder. Studien belyser vikten av att fortsätta träna och undervisa i läsning, läsförståelse och hörförståelse samt minnesfunktioner under hela skoltiden. Resultatet av studien visar att eleverna har förmågan att lära av varandra genom att kommunicera om en gemensam uppgift. Med lämpligt material och kompetent stöd från speciallärare kan detta samlärande utvecklas och därmed även elevernas kognitiva och sociala förmågor. Att kontinuerligt träna på sina förmågor utifrån styrkor och intressen skapar motivation och lust att lära och att lära tillsammans med andra elever ger ett mervärde och är speciallärarens ansvar att se till att så sker. Att fortsättningsvis studera elevernas lärande med hjälp av videoinspelningar, observationer osv lyfter undervisningen och främjar även det kollegiala samarbetet i arbetslaget.