• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • Tagged with
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Metoder för att undersöka effekterna av naturvårdshänsynen i skogsbruket efter den nya skogsvårdslagen / Methods for studying effects of nature consideration in forest management after the new forestry act

Eneland, Anna January 2010 (has links)
<p>Detta arbete har undersökt skillnaderna mellan den nuvarande skogsvårdslagen och den föregående. Undersökningen har bestått av två delar, där ena delen är en litteraturstudie av lagarna och den andra är en fältstudie av metoder för att mäta naturhänsynsförändring. Som komplement till fältstudien har en litteraturstudie av undersökningsparametranas naturvårdsnytta. Litteraturstudien av lagarna gick till på följande sätt, inledningen av båda lagarna och hänsynsparagraferna har lästs och jämförts. Fältstudie har gjorts efter metoder som har arbetats fram och sedan testats i fält. De undersökningsområden som har testats är stående död ved med undergruppen konstgjorda högstubbar, grova träd, hänsynsytor, trädslagsfördelning och boträd. Testningen skedde i trakterna kring Orsa i Dalarnas län. Resultatet blev att hälften av undersökningsområdena skulle kunna användas i en större studie efter några modifikationer. Andra hälften av undersökningsområdena kan det inte på grund av att referensdata saknas. Lagstudien visade att den största skillnaden mellan de båda lagarna ligger i att i den nuvarande har man jämställt miljömålet med produktionsmålet. Det finns även en attitydförändring till en större öppenhet mot naturvård i den nya lagen.</p> / <p>This work has examined the difference between the new forestry actand the previous one. The research has been divided in two parts, one is a literature study of the law and the other is a field study of methods for measuring the change in consideration of nature. As compliment too the field study a literature study of the research parameters nature conservation benefits. The examine of the laws were done in this way, the introduction of the laws and the nature conservation paragraphs were read and compared. For the field study methods have been worked out and tested in the field. The research parameters that have been tested are standing dead wood with subgroup man made snags, thick trees, consideration of nature areas, distribution of tree species and nesting trees. The field testing were made in the neighboring forest of the city Orsa in the administrative province of Dalarna.The results of the field methods are that half of the methods have a possible use in a larger study with some modifications. The other half are missing references data to be useful.The biggest differences between the laws are that in new law the goals for production and environment care are equal. There is also an change in attitude towards greater consideration of nature.</p>
2

Metoder för att undersöka effekterna av naturvårdshänsynen i skogsbruket efter den nya skogsvårdslagen / Methods for studying effects of nature consideration in forest management after the new forestry act

Eneland, Anna January 2010 (has links)
Detta arbete har undersökt skillnaderna mellan den nuvarande skogsvårdslagen och den föregående. Undersökningen har bestått av två delar, där ena delen är en litteraturstudie av lagarna och den andra är en fältstudie av metoder för att mäta naturhänsynsförändring. Som komplement till fältstudien har en litteraturstudie av undersökningsparametranas naturvårdsnytta. Litteraturstudien av lagarna gick till på följande sätt, inledningen av båda lagarna och hänsynsparagraferna har lästs och jämförts. Fältstudie har gjorts efter metoder som har arbetats fram och sedan testats i fält. De undersökningsområden som har testats är stående död ved med undergruppen konstgjorda högstubbar, grova träd, hänsynsytor, trädslagsfördelning och boträd. Testningen skedde i trakterna kring Orsa i Dalarnas län. Resultatet blev att hälften av undersökningsområdena skulle kunna användas i en större studie efter några modifikationer. Andra hälften av undersökningsområdena kan det inte på grund av att referensdata saknas. Lagstudien visade att den största skillnaden mellan de båda lagarna ligger i att i den nuvarande har man jämställt miljömålet med produktionsmålet. Det finns även en attitydförändring till en större öppenhet mot naturvård i den nya lagen. / This work has examined the difference between the new forestry actand the previous one. The research has been divided in two parts, one is a literature study of the law and the other is a field study of methods for measuring the change in consideration of nature. As compliment too the field study a literature study of the research parameters nature conservation benefits. The examine of the laws were done in this way, the introduction of the laws and the nature conservation paragraphs were read and compared. For the field study methods have been worked out and tested in the field. The research parameters that have been tested are standing dead wood with subgroup man made snags, thick trees, consideration of nature areas, distribution of tree species and nesting trees. The field testing were made in the neighboring forest of the city Orsa in the administrative province of Dalarna.The results of the field methods are that half of the methods have a possible use in a larger study with some modifications. The other half are missing references data to be useful.The biggest differences between the laws are that in new law the goals for production and environment care are equal. There is also an change in attitude towards greater consideration of nature.
3

Mindre hackspettens (Dryobates minor) habitatanvändning i Karlstads kommun / Habitat use of the lesser spotted woodpecker (Dryobates minor) in the municipality of Karlstad, Sweden

Hultberg, Sarah January 2022 (has links)
Mindre hackspett (Dryobates minor) är en vanligen icke-migrerande fågel som är väldigt trogen till sitt hemrevir. Reviret bör vara minst 40 hektar och bestå av en dominerande andel lövträd samt innehålla död ved och grova träd. Studiens syfte var att undersöka den mindre hackspettens habitatanvändning i Karlstads kommun genom att bedöma antalet individer i förhållande till fyra ekologiska faktorer: mängd stående död ved och grova träd, trädskikt samt habitatstorlek. Data togs från en rapport från 2017 där en inventering hade utförts i 77 områden i Karlstads kommun. Rapporten registrerade antal mindre hackspettsindivider och flera ekologiska faktorer i varje område. Hypoteserna var att antalet individer skulle skilja sig i förhållande till: 1) mängden stående död ved, 2) mängden grova träd, 3) antal trädskikt, och 4) habitatstorlek. Resultaten visade att det fanns fler individer av mindre hackspett i områden med en riklig mängd stående död ved och grova träd jämfört med enstaka-och måttlig mängd. Områden med flera trädskikt resulterade även i ett högre antal individer jämfört med en-och två trädskikt. En positiv korrelation mellan habitatstorlek och frekvensen av individer noterades även. Den mindre hackspettens population minskar i Sverige och börjar närma sig att listas som sårbar på IUCN:s rödlista. Det innebär att förvaltare behöver ha ekologiska faktorer i åtanke vid bevaringsåtgärder. Utöver de välkända ekologiska faktorerna döda och stora träd i förhållande till mindre hackspett visade studien även att trädskikt är en viktig faktor att ha i åtanke. Dessutom var endast fem av de 77 habitatområdena i Karlstads kommun större än 40 hektar; vilket innebär att ett landskapsperspektiv är nödvändigt för att bevara konnektivitet mellan habitat, vilket är nödvändigt för en framgångsrik hackspettspopulation. / The lesser spotted woodpecker (Dryobates minor) is usually a nonmigratory bird with a high fidelity towards their home territory. The territory should be at least 40 hectares in size, consisting mostly of deciduous trees and containing dead wood and large-diameter trees. The purpose of this study was to explore the habitat use of the lesser spotted woodpecker in the municipality of Karlstad by assessing the number of individuals in relation to four ecological factors: the amount of standing dead wood and large trees, forest canopy layering and habitat patch size. Data was extracted from a 2017 report, where a field study was conducted in 77 areas in the municipality of Karlstad, Sweden. The report recorded the number of lesser spotted woodpecker individuals and several ecological factors in each area. The hypotheses were that the numbers of individuals would differ in relation to: 1) the amount of standing dead wood, 2) the amount of large trees, 3) forest canopy layering, and 4) habitat patch size. The results showed that there was a greater number of lesser spotted woodpecker individuals in areas with a rich amount of standing dead wood and large trees, versus low-or moderate amounts. Areas with a multiple forest canopy cover also resulted in greater numbers of individuals versus in single-or two-layer canopies. A positive correlation between habitat size and frequency of individuals was also noted. The lesser spotted woodpecker population in Sweden is declining and they are nearing vulnerable on the IUCN red list. This means that managers need to have ecological factors in mind when conducting conservation efforts for the species. In addition to the well-known factors of dead and large trees in relation to the lesser spotted woodpecker, this study also showed that forest canopy layering is an important factor to consider. Furthermore only five of 77 habitat patches in the municipality of Karlstad were larger than 40 hectares; thus, a landscape-level-perspective is required for maintaining connectivity among habitats, which is essential for a thriving woodpecker population.

Page generated in 0.0594 seconds