No description available.

Denna uppsats har till syfte att redogöra för Generation Y och vad Karlstads kommun bör tänka på i kommande rekrytering av denna målgrupp. Generation Y trädde in på arbetsmarknaden runt millennieskiftet och förväntas nu ta över efter den stora andel äldre som snart lämnar sina arbeten och blir pensionärer. Till följd av att det föreligger ett stort rekryteringsbehov inom kommunal verksamhet under kommande tioårsperiod såg vi här ett problemområde som var intressant att forska vidare i. I arbetet med att klargöra attribut som är signifikativt för just Generation Y föll det sig naturligt att också se vad som kännetecknar tidigare generationer för att på så sätt reda ut vad som skiljer dessa åt. Studien är uppbyggd på en kvalitativ intervjustudie som utgörs av sju halvstrukturerade forskningsintervjuer. Den teoretiska bakgrunden bygger på tidigare forskning och redogör för relevanta begrepp inom området, däribland Employer Branding och Generation Y. Resultatet av vår studie visar vad som är attraktivt i arbetet för Generation Y och vi sammanfattar detta i de fem kategorierna; mening, möjligheter, trygghet, social interaktion och kommunikation. Det är emellertid viktigt att tänka på att det inom detta område finns begränsat med tidigare forskning. Detta betyder att det inte är helt oproblematiskt att generalisera en hel generation, vi ser också ett behov av ytterligare forskning om Generation Y.

No description available.

No description available.

Titel: Wermland Forever? En undersökning om hur Karlstads kommuns varumärkesidentitet avspeglas i tv- serien Wermland Forever Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa hur en stads image kan påverkas av en enskild marknadsföringsåtgärd. I det här fallet sponsring av tv-serien Wermland Forever som efterföljdes av såväl tittarstorm som låga tittarsiffror. Karlstads kommun mottog dessutom kritik för sitt samarbete då många ansåg att tv-serien gick emot Karlstads kommuns värdegrund. Frågeställningar: Hur ser Karlstads kommuns varumärkesidentitet ut? Hur ser Karlstads kommuns varumärkesimage ut? Hur uppfattas bilden av Karlstad som visas upp i Wermland Forever? Hur ser förhållandet ut mellan Karlstads kommuns varumärkesidentitet kontra varumärkesimage ut i relation till Wermland Forever? Teori: Uppsatsen baseras till stor del på Simon Anholts fyra aspekter av ett varumärke samt Hart & Stachows ramverk för att mäta Karlstads image. Även teorier om varumärkeskapital och place branding har använts. Metod: Uppsatsen har undersökt Karlstads kommuns varumärkesprofil genom en analys av styrdokument och en samtalsintervju med kommunens kultur- och fritidschef. En enkät har använts för att mäta hur allmänheten ser på Karlstads kommun och Wermland Forever. Resultat: Undersökningen visar att Karlstads kommun har ett starkt varumärke med en identitet och image som stämmer väl överens. Tv-serien Wermland Forever visade dock upp en bild av kommunen som inte stämmer överens med denna identitet. Nyckelord: Karlstad, Karlstads kommun, Värmland, varumärke, image, TV, Wermland Forever / Title: Wermland Forever? A study about Karlstad’s brand and how it is reflected in the television show Wermland Forever. Purpose: The paper aims to study the way a marketing action could affect the brand and image of a city. In this case, it’ about the show Wermland Forever and the money Karlstads municipal spent on it. The show was followed by outraged viewers and bad ratings. Karlstad got a lot of criticism because of the way Wermland Forever didn’t communicate Karlstad’s values. Issues: What does the Karlstad brand identity look like? What does the Karlstad brand image look like? How is Karlstad perceived in Wermland Forever? What is the relation between the Karlstad brand identity and brand image compared to the way Karlstad is presented in Wermland Forever? Theory: The paper is to a large extent based on Simon Anholt’s four dimensions of a brand and Hart & Stachow’s framework to measure the image of Karlstad. Besides, theories of brand equity and place branding were used. Method: The study aims to look at Karlstad and its brand profile through authentic documents and an interview with the head of culture and recreation in Karlstad. A survey has been made to measure the public view of Karlstad and Wermland Forever. Results: The study shows that Karlstad has a strong brand with an identity and an image that is well in line. Wermland Forever showed an image of the county that is not in line with aforementioned identity. Key words: Karlstad, Karstad municipal, Värmland, brand, image, television, Wermland Forever

Karlstads kommun har en målsättning om att kommunen år 2020 skall vara 100 000 invånare till antalet. För att detta mål skall nås inom en rimlig tid så har kommunen tre hållbarhetsstrategier som skall ligga till grund för kommunens arbete de kommande åren. De tre hållbarhetsstrategierna är folkhälsostrategin, tillväxtstrategin och miljö- och klimatstrategin, som skall se till att kommunen skall kunna växa på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.    Den här uppsatsen undersöker Karlstads kommuns tillväxtstrategi och hur bra den och dess mål och delmål passar in på ekonomiprofessorn Richard Floridas teorier om den kreativa klassen och på ekonomiprofessorn Edward Glaesers teorier om humankapital och stadstillväxt. / Karlstad Municipality has a vision that the municipality shall have 100 000 inhabitants by the year 2020. For this goal to be reached within a reasonable time, the municipality has made three sustainability strategies that will be the basis for the municipality’s work for the coming years. The three sustainability strategies are: the public health strategy, the economic growth strategy and the environment and climate strategy. The idea behind these strategies is to ensure that the municipality will grow in a socially, economic and environmentally sustainable manner.    This thesis examines Karlstad Municipality’s economic growth strategy and how well it and its goals and objectives can be applied on the economics professor Richard Florida and his theories about the Creative Class and on the economics professor Edward Glaeser and his theories about human capital and urban economics.

Syftet med den här studien var att ta reda på hur diskursen kring det planerade Muminlandet i Karlstad såg ut på lokaltidningen Nya Wermlands-Tidningens insändarsidor. Skutberget är idag en plats för bad, friluftsliv och motion. Under 2017 presenterade Karlstads kommun en förstudie om en eventuell etablering av ett Muminland på platsen. Vi har analyserat 20 insändare publicerade under perioden september 2017 till september 2018. Genom en kritisk diskursanalys har vi undersökt vad som skrivits om ämnet på insändarsidorna, för att vidare se hur det förhåller sig till Karlstads kommuns varumärkesplattform. Varumärkesbyggande kring den egna staden har blivit en central del i de allra flesta svenska kommuners image-skapande. För att skapa ett framgångsrikt varumärke kring sin stad behöver kommunen också hjälp av sina invånare, som förväntas sprida en positiv bild av platsen. Det här kallas word-of-mouth. I insändare kan vem som helst skriva om sina tankar och åsikter gällande lokalt aktuella frågor. Många har också uttryckt sina åsikter angående det planerade Muminlandet och det är tydligt att det råder en konflikt kring projektet. Vi har funnit att det finns en tydlig sida som är för och en som är emot etableringen. Sidan som är för framställer sina meningsmotståndare, såsom andra kommuninvånare och olika intresseorganisationer, som negativa, inskränkta och bakåtsträvande. De som strävar efter att stoppa etableringen väljer dock att rikta sin kritik mot kommunen och kommunpolitikerna. Både politiker och kommunen i stort har anklagats för att vara odemokratiska, maktlystna och lögnaktiga. Vår analys har visat att det som skrivs i insändarna stämmer dåligt överens med Karlstads kommuns varumärkesbyggande, oavsett om skribenterna är positiva eller negativa till Muminlandet. Det kommer sig av den bild som kommunen själva presenterar i sin varumärkesplattform, där de beskriver platsen Karlstad som “öppen och välkomnande”. Karlstads kommun har länge arbetat fram sitt platsvarumärke och har utåt sett lovordats av flera experter för sin starka image. Tidigare forskning har visat att invånarna måste kunna identifiera sig med bilden av staden de bor i, annars finns risken att missnöjet mot kommunen växer. När kommunen sedan presenterade planerna kring Muminlandet kan det tänkas vara så att vissa av Karlstadsborna inte längre känner igen sig i den nya bild som kommunen kommunicerat ut. Det här skulle kunna förklara varför konflikten kring Muminlandet och Skutberget blivit så omfattande som den blivit. / The aim of this study was to analyze the discourse concerning the planned Moomin park in Karlstad in the letters to the editor of the local newspaper, Nya Wermlands-Tidningen. Today, Skutberget is a place for swimming, outdoor life and exercise. In 2017, Karlstad Municipality presented a feasibility study on a possible establishment of a Moomin park at the location. We analyzed 20 letters to the editor published during the period September 2017 to September 2018. We have, through a critical discourse analysis, examined what has been written about the subject in the letter to the editor section, in order to further see how it relates to Karlstad municipality's brand platform. Building a brand to promote your own city has become a central part for most Swedish municipalities when creating an image. In order to create a successful brand for your city, the municipality also needs the help of its residents, who are expected to spread a positive image of the city. This is called word-of-mouth. Anyone can write freely about their thoughts and opinions regarding local issues in the letters to the editor. A lot of people have expressed their views on the planned Moomin park and it is clear that there is a conflict regarding the project. We have found there are two sides of the conflict, one that says yes to the planned theme park and one that says no. Those who advocate a Moomin park make their opponents, such as other local residents and various interest groups, out to be negative, narrow-minded and retrogressive. Those who strive to stop the construction of the park, however, choose to focus their criticism towards the municipality and the municipal politicians. The municipality as well as the politicians are accused of being undemocratic, greedy for power and false. Our analysis has shown that what is written in the letters to the editor does not agree with Karlstad municipality's brand building, regardless of the writers being positive or negative to the Moomin park. This is because Karlstads municipality describes the city as “open and welcoming” in their brand platform. The city has been working with their place branding for a long period of time and has been praised by several experts for their ability to create a positive image of the city. Previous research has shown that the residents must be able to identify themselves with the image of the city they live in, otherwise there is a risk that the dissatisfaction toward the municipality will increase. When the plans about a Moomin park became available to everyone, it may be possible that some of the residents no longer recognized themselves in the new image that the municipality communicated. This could explain why the conflict concerning the Moomin park and Skutberget has become as extensive as it has.

<p>During the 20th century Sweden faced an increased proportion of workers registered as part-time unemployed, especially in the care sector. However, due to many valuable efforts, aimed at solving the problem of part time unemployment and political decisions, the number of people who are part-time unemployed has declined since the late 20th century. We have investigated part-time workers preferential right to extending their working hours. According to Section 25 a of the Employment Protection Act, part-time employees who have submitted an interest in increasing their working hours has a preferential right to increased working hours, with the assumptions that full-time employment with the employer will meet a labor need that the employee has sufficient qualifications for.</p><p>Qualitative interviews have given us information about how Karlstad Community and a private care company deal with part-time unemployment and their workers preferential right to extending their working hours. We have found that people who work for Karlstad Community have an opportunity to choose their number of workings hours, thanks to a political decision made in Karlstad Community, aimed at solving the part time unemployment in the care sector. It is important to point out that the decision only effect workers who are connected to the collective agreement between the union, Svenska Kommunalarbetareförbundet, and Karlstad Community. The private care company does not provide such a prospect. Instead it focuses on keeping its costs as low as possible, by only using the human resource when it is needed.</p><p>Should part-time workers preferential right to increased working hours be strengthened through firmer legislation? Or should the social partners make further efforts to find solutions that cater for both employers’ and employees’ interests. Section 25 a of the Employment Protection Act is in our opinion, not an effective regulation in order to reach the goal with reducing part-time unemployment, since the intentions behind the Section have not been fully possible to realise. However, we do not believe that the workers right should be strengthened through legislation. Instead we would like the social partners to cooperate to a higher extent, in order to make collective agreements that suit different parts of the labor market. If the problem with part-time unemployment continues to exist, the society has to decide how determined it really is to eliminate the part-time unemployment.</p>

During the 20th century Sweden faced an increased proportion of workers registered as part-time unemployed, especially in the care sector. However, due to many valuable efforts, aimed at solving the problem of part time unemployment and political decisions, the number of people who are part-time unemployed has declined since the late 20th century. We have investigated part-time workers preferential right to extending their working hours. According to Section 25 a of the Employment Protection Act, part-time employees who have submitted an interest in increasing their working hours has a preferential right to increased working hours, with the assumptions that full-time employment with the employer will meet a labor need that the employee has sufficient qualifications for. Qualitative interviews have given us information about how Karlstad Community and a private care company deal with part-time unemployment and their workers preferential right to extending their working hours. We have found that people who work for Karlstad Community have an opportunity to choose their number of workings hours, thanks to a political decision made in Karlstad Community, aimed at solving the part time unemployment in the care sector. It is important to point out that the decision only effect workers who are connected to the collective agreement between the union, Svenska Kommunalarbetareförbundet, and Karlstad Community. The private care company does not provide such a prospect. Instead it focuses on keeping its costs as low as possible, by only using the human resource when it is needed. Should part-time workers preferential right to increased working hours be strengthened through firmer legislation? Or should the social partners make further efforts to find solutions that cater for both employers’ and employees’ interests. Section 25 a of the Employment Protection Act is in our opinion, not an effective regulation in order to reach the goal with reducing part-time unemployment, since the intentions behind the Section have not been fully possible to realise. However, we do not believe that the workers right should be strengthened through legislation. Instead we would like the social partners to cooperate to a higher extent, in order to make collective agreements that suit different parts of the labor market. If the problem with part-time unemployment continues to exist, the society has to decide how determined it really is to eliminate the part-time unemployment.

Studien har genom en kvalitativ fallstudie på Karlstads kommuns projekt om att starta sitt employer branding beskrivit hur employer branding kan bedrivas i projektform. Employer branding handlar om hur företag och offentliga organisationer kan arbeta med sitt varumärke som arbetsgivare gentemot sina nuvarande och framtida anställda. Genom sex halvstrukturerade intervjuer med projektbeställare, projektledare och projektdeltagare framkom att projektets resultat har varit lyckat. Vi har genom denna studie kommit fram till följande slutsatser: 1. Att arbetet skedde i projektform signalerade att uppgiften var viktig för organisationen, vilket skapade effektivitet i arbetet och underlättade för enhetssamarbete. Inga nackdelar med att arbeta i projektform kunde hittas. 2. Projektarbetsformen kan ha varit en förutsättning för att Karlstads kommuns employer branding skulle lyckas och få spridning ut i organisationen. Genom att de lyckades få förankring visade man inför hela organisationen att employer branding är ett viktigt område att arbeta aktivt med, men förankringen bidrar också till att förändringen inte går för fort. 3. Utifrån projektet skapades inte bara en enhetlig kommunikation utan också en känsla av ett vi. Detta genom att nya arbetssätt och rutiner infördes. Projektgruppen skapade ett vi genom materialet de tog fram i projektet. Sättet de tog fram materialet på, bidrog också till ett vi eftersom employer branding även går ut på att utveckla en gemenskap för organisationen och medarbetarna i den.