Grunden till uppsatsen är Sveriges klimatpolitiska ramverk där följande mål satts upp: “senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.” (Naturvårdsverket 2019b). Landsbygden är i fokus och relationen mellan stad respektive land beskrivs liksom attityder och beteenden kopplat till klimatfrågan. Uppsatsen berör därigenom historiska beslut, ojämlikheter och maktpositioner som ligger till grund för de förutsättningar som landsbygden har idag. Intervjuer med landsbygdskommuner har gjorts vilket syftar till att kunna studera möjligheter och hinder för landsbygden att bli fossilfri till senast år 2045. Genom en kvalitativ innehållsanalys lyfts för- och nackdelar inom sju teman som påverkar förutsättningar och därmed också möjligheter och hinder i landsbygdskommuner arbete i målet. För att kunna diskutera ämnet djupare beskrivs teorierna path dependency, ekologisk modernisering, risksamhället, politisk ekologi samt centrum/periferi-teorin. Uppsatsen diskuterar bland annat hur samarbete kan påverkas genom maktrelationer liksom förklarar hur landsbygden befinner sig i en inlåsning på grund av tidigare beslut som samhället har tagit. Beslut som lett till hinder i nuvarande och framtida arbete. Det belyses även hur viktigt det är med ett personligt engagemang när landsbygdskommunerna ska ta sig an klimatfrågan. / The essay is based on Sweden's climate policy framework where the following goals have been set: "by 2045, Sweden will have net zero carbon dioxide emission, in order to achieve negative emissions thereafter." (Naturvårdsverket 2019b). The countryside is the focus of the essay, where the relationship between city and countryside is described as well as attitudes and behaviors linked to climate change. The essay refers to historical decisions, inequalities and power, factors that shaped the rural areas and their conditions to work with climate mitigation and adaptation. Interviews with rural municipalities have been conducted, which aims to study the possibilities and barriers for the countryside to become fossil-free by the year 2045. A qualitative content analysis highlights the pros and cons of seven themes that affect the conditions both opportunities and obstacles in rural municipalities work to reach the target. To be able to discuss the topic more deeply, following theories are described; path dependency, ecological modernization, the risk society, political ecology and the center-/periphery theory. The essay discusses how cooperation can be affected by power and explains how the countryside is in lock-ups depending on historical decisions, which leads to obstacles in current and future work. It is also highlighted how important it is with a personal commitment when the rural municipalities work with climate mitigation and adaptation.