Studiens övergripande syfte är att undersöka potentiella neoliberala värderingar i planeringen för Norra Djurgårdsstaden och hur de påverkar planeringen för stadsdelen. Vidare avser studien att undersöka socioekonomiska konsekvenser av neoliberalt inflytande i planeringen, som drabbar sociala grupper i stadsdelen. För att uppnå syftet har en fallstudie i stadsdelen Norra Djurgårdsstaden genomförts. I studien har semistrukturerade kvalitativa intervjuer och kvalitativa innehållsanalyser genomförts.  Studien visar att Stockholms stads planering för Norra Djurgårdsstaden påverkas av neoliberala värderingar i olika sammanhang som genom stadens samverkan med privata aktörer, stadens främjande av företag och stadens ekonomiska ambitioner i planeringen för stadsdelen. Studiens resultat visar även att Stockholms stad bedriver en indirekt neoliberal planering, eller en planering som består av både traditionella planeringsvärderingar och neoliberala värderingar. Detta genom planeringspraktiker som till synes verkar bestå av inkluderande praktiker men som i själva verket består av flera exkluderande planeringspraktiker. Dessa exkluderande planeringspraktiker synliggör hur staden prioriterar målgruppen höginkomsttagare samtidigt som målgruppen låginkomsttagare exkluderas genom neoliberala värderingar i planeringen för stadsdelen Norra Djurgårdsstaden.

The Swedish citizens' trust towards politics is decreasing. This examination's purpose is to investigate the citizens' trust towards the Swedish parliament, government and social institutions in the two Swedish suburbs Skarpnäck and Bromma. This is being studied through Robert D Putnam's theory of social capital and how social capital is affecting people's trust towards each other and Swedish politics. This is being researched based on these questions: “How does the trust look towards the parliament, government and social institutions in Skarpnäck and Bromma'' and the subquestion “What possible explanations are there for the difference in trust between Skarpnäck and Bromma.” The second question is “How does Putnam's definition of Social capital differ between Skarpnäck and Bromma” and the subquestion “Is a bigger social capital the explanation for a higher trust in the two studied areas?”. Data for this research has been collected through the triangulation method thus with a method of quantity and a method of quality. The method of quantity is executed through two surveys and the method of quality is executed with semi- structured interviews. The study shows a result of a difference in trust between the two suburbs where the citizens of Bromma have a higher level of trust towards the parliament and social institutions. The citizens of Skarpnäck have a higher level of trust towards the government. This study displays the fact that Robert D. Putnam's definition of social capital regarding network and norm can not be used to explain the difference in trust. Instead this research shows that the political standing point regarding what party you vote for, political knowledge and political interest is a bigger contributing factor with reference to trust towards politics and social institutions.