Denna studie behandlar ämnet stallet som fostrande miljö för svenska kvinnliga chefer, genom de interaktioner som beskrivs som relevanta för yrkeslivet. I studien undersöks även om de socioekonomiska kapitalen påverkat och påverkats av vistelsen i stallmiljön och yrkeslivet. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats då fokuset ligger på hur respondenterna själva beskriver sin vistelse och erfarenheter från stallmiljön. För att samla in empirin gjordes nio semistrukturerade intervjuer, genom att göra semistrukturerade intervjuer låts respondenterna tala fritt inom ramen för ämnet. Empirin tolkas och analyser sedan med hjälp av Bourdieus teorier om kapital och habitus, Goffmans teori om tron på rollen samt Collins teori om interaktionsritualer. Genom att genomföra studien tolkas det att det finns vissa egenskaper som respondenterna beskriver som framträdande. Dessa beskrev respondenterna att de utvecklat i stallmiljön och är av värde för deras sätt att tänka och agera i yrkeslivet.

Syftet med studien var att undersöka hur människor emotionellt påverkas av att befinna sig i stall utifrån de relationer och interaktioner som förekommer där, både människor emellan men också mellan människa-häst. Som en del av syftet jämförs ridskoleryttare och privatryttares emotioner. Syftet besvarades genom tre frågeställningar (1) Vilka positiva emotioner framhålls av intervjupersonerna? (2) Vilka negativa emotioner framhålls av intervjupersonerna? (3) Finns det en skillnad när det gäller vilka emotioner som beskrivs av ridskole- respektive privatryttarna? Vi valde att använda oss av kvalitativ metod. Intervjuerna har genomförts både med personer som rider på ridskola och personer som har egen häst inackorderad i privatstall. Totalt sett har tretton personer intervjuats. I analysen användes sociologiska och socialpsykologiska teorier om emotioner, roller, makt och grupprocesser.   Resultatet visar att intervjupersonerna framhåller både positiva och negativa emotioner av att befinna sig i stall. Det framgår att intervjupersonerna känner en stark gemenskap i stallet men också att det sker en form av mobbning. Det finns vissa beteenden i stallet som skapar konflikter och irritation som bidrar till en sämre gemenskap. Resultatet visar vidare att det finns flera upplevelser av ridlärare och stallägare där både positiva och negativa emotioner nämns. Det framgår också av intervjupersonerna att det upplevs finnas hierarkiska ordningar där vissa grupper i stallet har mer makt och/eller status än andra grupper. Interaktionen mellan människa och häst upplevs också både positiv och negativ. Det tolkas finnas skillnader i hur emotionerna beskrivs mellan ridskoleryttare och privatryttare gällande gemenskap, ledare och vilka grupper i stallet som har mer makt och/eller status.