Återvinning av textil är idag ett omtalat ämne med stor potential för utveckling, såväl ur ett ekonomiskt som ur ett miljömässigt perspektiv. Intresset för miljö och energi vid framställning av textila fibrer har eskalerat under 2000-talet och kommer att bli ännu viktigare i framtiden då tillgången av textila fibrer förutses att nå sin yttersta gräns. Den framtida efterfrågan av textila fibrer kombinerat med världens stora mängder av textilavfall visar på att effektiva metoder som tar vara på förbrukad textil efterfrågas. Detta är något som det svenska forskningsinstitutet Swerea IVF har uppmärksammat då de nyligen investerade i en så kallad textilriv, en maskin som används vid mekanisk återvinning av textil. Den nyinvesterade maskinen med tillhörande processteg kräver dock utveckling för att kunna tillämpas i större skala. Uppdraget att utveckla en delmetod som ingår i processen för mekanisk textilåtervinning gavs därmed till två blivande textilingenjörer genom examensarbetet- det sista och avslutande momentet i textilingenjörsutbildningen på kandidatnivå. Syftet med examensarbetet har varit att karaktärisera återvunna fibrer utifrån deras fiberlängd och fiberlängdsfördelning för att sedan undersöka relationen mellan fiberlängdsfördelningen och fibrernas förmåga att spinnas till nytt garn. Materialet som återvanns införskaffades av Swerea IVF och omfattades av använda sjukvårdstextilier i trikå samt vävda kvalitetsskjortor. Båda material bearbetades av textilriven, men endast sjukvårdstextilierna kunde separeras till enskilda fibrer och tas vidare till efterföljande processer. Fiberanalyser har genomförts för att fastställa sjukvårdstextiliernas fiberandelar och fiberlängd men fokus har legat i att undersöka de återvunna fibrernas egen- skaper i form av fiberlängd och fördelning. De två sistnämnda egenskaperna analyserades genom att manuellt mäta längden hos de återvunna fibrerna i slumpmässigt utvalda stickprov. Utöver interna tester skickades även prover till ett externt laboratorium för att styrka resultatet av de manuellt utförda analyserna. Parallellt med fiberanalyser undersöktes de återvunna sjukvårdstextiliernas för- måga att spinnas till nytt garn. Återvunna fibrer adderades stegvis till jungfruliga bomullsfibrer och spanns till nya garn genom ringspinning på Textilhögskolan i Borås. Dessförinnan fiberöppnades, kardades och sträcktes materialet för att orientera fibrerna. Slutligen utfördes dragprov på de spunna garnerna för att mäta deras dragstyrka och styvhet. Studiens samtliga delmoment resulterar i att det ingående materialet kunde återvinnas mekaniskt och därefter spinnas till nytt garn genom ringspinning trots relativt hög andel korta fibrer. Som mest kunde 35% återvunna fibrer blandas med jungfruliga och spinnas till ett garn med grovleken 40 tex.

Denna studie har tagits fram i syfte att undersöka möjligheten att ringspinna cottoniserad hampafiber. Cottoniserad hampa innebär rötning av fibrer. Efterfrågan av mer miljövänliga fibrer är ett mycket omtalat ämne i dagens samhälle. Genom att använda fibrer vilka efterliknar bomullens egenskaper, i form av cottoniserad hampa, finns det möjlighet att behålla bomullens funktion men samtidigt minska miljöpåverkan. Studien utförs i ett samarbete med IKEA of Sweden, ett av de företagen som tar ställning till detta. Fokus i studien har placerats främst på ringspinning. Denna spinningmetod ger bidrag till högkvalitativa garn. Ringspinning har utförts på olika nivåer: 100 % cottoniserad hampa, 80/20 blandning (bomull/cottoniserad hampa), 50/50 och 100 % bomull, för att utvärdera hur stor andel cottoniserad hampa kan implementeras i ringspinningsystem. Processen har utvecklats genom ständiga lösningar till förbättrad ringspinning av respektive fiberblandning, varav niokombinationer tagits fram. Till dessa kombinationer har hantering av förbehandling 1 och 2 tillkommit. Analys av garnerna har utförts på garnnivå med hjälp av dragprovning, bedömning av utseende samt finhet. Dragprovning utfördes för att undersöka garnets brottförlängning och brottkraft. Garnets utseende bedöms enligt standardiserad skala. Dess finhet bedöms enligt garnnumrering för att avgöra hur tunt garn som kan tillverkas. Möjligheten att ringspinna 100 % cottoniserad hampa visade ett misslyckat resultat. Den maximala andel cottoniserad hampa vilket kan tillsättas i ringspinningsystem är 50 %. 80/20 framkom som enklast att ringspinna och hantera vid produktion. Med blandningen 80/20 och 100 % bomull är det möjligt att producera finare garn med garnnummer Ne 20 och Ne 15. Studien visar att tillsättning i form av förbehandling gynnar garntillverkning av cottoniserad hampa med blandning av bomull. Störst potential till en kontinuerlig ringspinning visar 80/20. 50/50 är möjligt att applicera i ringspinningsystem men kräver justering och ständig kontroll.50 % cottoniserad hampa i ringspinningsystem innebär ett resultat som belyser möjligheten att implementera cottoniserad hampa i bredare utsträckning framöver. Detta är också ett utav IKEAs egna långsiktiga hållbarhetsmål.