I denna uppsats har jag gjort en kvantitativ studie, med en multivariat regressionsanalys som metod.Denna uppsats har handlat om föreningslivet och om föreningslivet påverkar individers förtroendeför politiska institutioner (förtroende för riksdag, regering och kommunstyrelserna). Syftet meduppsatsen var att ta reda på föreningarnas roll för individer och vidare om medlemmar i föreningar,antal föreningsmedlemskap i föreningar och om olika föreningstyper har högre förtroende förpolitiska institutioner. Som jag presenterat i tidigare forskning och genom teorier visar jag på attdetta är ett forskningsfält som är väletablerat inom samhällsforskningen.Uppsatsen grundar sig bland annat på de två sidor detta forskningsfält är uppdelat i:demokratiskolor och demokratipooler. Min uppsats prövar fyra hypoteser. Hypoteserna ärinfluerade av tidigare forskning som gjorts inom detta ämne, men då jag inte hittat några av dessahypoteser prövade i en svensk kontext på senare tid, ansåg jag att detta var intressant att studera.Materialet jag använt för denna uppsats kommer från SOM-institutet, 2014.I slutsaten ser vi att tre av fyra hypoteser bekräftas och genom detta bekräftas det mesta i mittteorikapitel. Hypotesen som inte bekräftas handlade om att intresseorganisationer skulle visa högstförtroende för politiska institutioner, vilket inte gick i samma riktning som Van Ingen &amp; Van derMeer (2009). Föreningsmedlemmar har högre förtroende för politiska institutioner än individer sominte är medlemmar i någon förening. Lika så har individer med flera föreningsmedlemskap högreförtroende för politiska institutioner, som bland annat Quintelier (2013) kommer fram till. Hypotes4 som berör sidan av forskningsfältet som ser föreningar som demokratipooler, prövas genom attstudera utbildning som variabel. Nu i efterhand anser jag att jag kunde inkluderat flersocioekonomiska faktorer än endast utbildning för att ge ett tydligare svar på hypotes 4, även omden bekräftades. Jag kunde också ha kodat om min inkomstvariabel till en dummyvariabel, för attlättare undersöka variablernas relevans mot varandra. Detta blev lite svårare i denna uppsats, dåutbildningsvariabeln var kodad 0-1 och inkomstvariabeln var kodad 1-12. Det hade blivit tydligareoch lättare att analysera resultaten om de kontrollvariablerna varit kodade på samma sätt.Något som vore intressant för framtida studier är att studera individer under en längre tid, för att seom förtroendet ökar när de går med i föreningar eller om de är medlemmar i flera föreningarsamtidigt. Quintelier (2013) undersöker ungdomar (16-18 år) mellan åren 2006-2008 och studerar ökningen för politiskt intresse, social tillit, social tolerans och politisk tolerans, kopplat tillföreningslivet (Quintelier 2013: 182). Detta är ett tillvägagångssätt som skulle vara intressant attundersöka under en ännu längre tid, just för att kunna se om förtroendet ökar när man är medlem i en eller flera föreningar. / <p>2017-06-01</p>

Studien undersöker EU:s agerande i yttre åtgärder i relation till tredje länder. Med avgränsning hur EU agerar som extern normgivare utifrån teorin ”Normative Power Europe” (NPE). Genom att undersöka EU:s policy över tid med ett land med motsatt värdegrund, Kina. Studien utgår från Ian Manners teoribildning om normativ makt och hans definition av NPE, EU:s ”normativa bas” och ”spridningsverktyg”. Studien undersöker hur EU:s normativa bas förekommer, motiveras och syftas att implementeras. Hur EU:s internationella identitet formuleras, och om det skett en förändring över tid, 1985 till 2013. Fem av EU:s policydokument i relationen analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys och konstaterar att EU:s normativa bas återfinns över tid, men att fokus och betoning sker på olika värdeord samtidigt som motiveringen och implementeringsstrategierna är desamma. EU:s internationella identitet formuleras som en enhet i de tidigare dokumenten, men efter 2002 sker en förändring och man betonar ständigt EU vara ett samarbete bestående av suveräna stater. Medlemsstaterna nämns när EU:s strategier motiveras och förklaras, en förändring från tidigare dokument.

No description available.

Demokratiutövningen hos Sveriges medborgare har minskat, vilket ger vår demokrati en sämre kvalitet. För att få bukt på detta minskade intresse för politiken har samtalsdemokratiska inslag av formen medborgardialoger införts i kommuner runt om Sverige, men lite forskning tyder på att dessa dialoger haft den verkan som det var tänkt. Denna uppsats ämnar ur ett lokalpolitiskt perspektiv studera huruvida Halmstads kommuns arbete med medborgardialoger kan sägas stärka demokratin. För att svara på denna fråga används ett samtalsdemokratiskt teoretiskt ramverk med ambitionen att undersöka vilka samtalsdemokratiska ideal och demokratiska värden som dialogerna uppnår, och materialet som används består både av dokument i form av slutrapporter från genomförda dialoger, samt intervjuer med tjänstepersoner inom Halmstads kommun. Slutsatsen är att Halmstads kommuns arbete med medborgardialoger inte kan sägas stärka demokratin då arbetet inte uppnår de demokratiska värden vilka medborgardialoger har som syfte att frambringa.   Nyckelord; samtalsdemokrati, medborgarinflytande, medborgardialoger, demokrativärden, kommunal demokrati.

No description available.

No description available.

Research proves that marine environments are the fastest degrading environments on earth. Yet existing environmental institutions are not robust enough to protect our oceans from further degradation. The Jellyfish Invasion serves as a practical example for demonstrating the environmental status of our oceans. The increase of jellyfish is mainly caused by anthropogenic disturbance, and addresses the unsustainability with a continuing status quo of exploitation. EU is one of the main drivers of environmental awareness and environmental policy on the global arena of international conventions. EU commits to large investments in environmental sustainability and provides an extensive policy-network containing comprehensive measures. Although these formal environmental institutions, there exists informal institutions of implementation deficit in environmental matters. The global arena is often said to be characterized of the theory of the tragedy of the common, this theory seems also applicable within the EU.

Although the Swedish constitution states that the parliament should represent the people, many researchers have questioned if this is true. Does the Swedish parliament really represent the people? This essay aims to provide an increased knowledge of the descriptive representation in Sweden. To do this, the composition of the parliament and the composition of the entitled voters between 2002 and 2014 are being studied based on three demographic dimensions. The demographic dimensions studied are gender, foreign-/domestic born and age. The main question of the essay is “To what extent does the Swedish parliament represent the entitled voters?”. It intends to be answered using these three, more precise, questions: •  To what extent does the Swedish parliament represent the demographic composition of the entitled voters? • To what extent does the Swedish parliament represent the entitled voters when the three dimensions are merged into a total dimension? • To what extent does a time shift occur in the Swedish parliaments descriptive representation? A quantitative method is used to answer the questions. Statistics from Statistiska Centralbyrån (SCB) are used as empirical material and analyzed using a mathematical formula called Gallagher index. Gallagher index is being used to find out the representativeness between the composition of the parliament and the composition of the entitled voters for each demographic dimension. Another formula is used to give an indication of the overall representativeness. The essay also applies a comparative design to find out if there is a time shift in representativeness. The study shows that the descriptive representation of the entitled voters by the Swedish parliament varies in the studied dimensions and over time. The demographic composition of the Swedish parliament represents the composition of the entitled voters between 73,7-97,7% in the period between 2002 and 2014. When the dimensions are merged together, the result shows that the overall representativeness is 68,3%. The study also shows that there is a time shift in the representativeness in 16 out of 24 cases studied.

Who has the power of public administration? This question has long been of interest to political science research. The ideal models in public administration are the principle that policy determines what to do and when it should be done while the administration is responsible for how and by whom it should be performed. In this work, I examine the role of the secretary in the municipal power structure based on the following questions: • What institutional space, or power and influence, is required to influence the policy process or individual policy decisions? • What institutional space, or power and influence, has the board secretaries? •  What pressure is the board secretary expose to? To answer my questions, I interviewed the board secretaries of the local government. Through interviews I intend gain a deeper understanding of the nature of the assignment. Interviews have been conducted against promise of anonymity, as the research area itself may affect sensitive parts of the profession through the informal power relationships I intend to investigate. The conclusions I could draw from my investigations are that the board secretaries hold a relatively strong position of power, but also that the secretaries, according to their own opinion, refrain from using this for personal interests. This of loyalty to the political system.

That mankind need to take action to reverse the effects of climate change is not a debated issue. During the last 40 years the greenhouse gases released into the atmosphere due to human activity increased by 70 percent. During the same time the meat production increased threefold globally. It is fairly known that meat production contributes negatively to the climate change and as much as fourteen percent is because of animal agriculture. This essay aims to investigate who has the power and influence over meat consumption as an environmental issue from a perspective of policy analysis, specifically through advocacy coalition framework. The questions of this essay are 1) what goals and instruments exist today in Sweden within the political area to counter the issue of meat consumption as an environmental issue? 2) What coalitions exist in this issue? and 3) How do the actors in these coalitions act to influence this area of policy? This essay is divided into two methods for analysis, a qualitative text analysis, with systematic classification to answer the first question and for questions two and three the method used was interviews of different stakeholders in this issue. The material for this essay consists of documents from the government, government agencies, the parliament and concerning municipalities, but also of the empirical data gathered from interviews with stakeholders involved in the issue. The conclusions are that there are no substantial goals or propositions about reducing meat consumption due to the effects on the climate and that the issue is extremely polarized between people, parties and stakeholders. A strong market based coalition can be clearly observed. A weak and shattered environmental coalition as they lack one of the necessary conditions which a coalition is based on. The actors in the coalitions use different kinds of strategies to affect both politicians and the public. Advocacy coalition framework gives a good explanation to why the political area looks as it does.