I statens folkrörelsepolitik tillskrivs folkrörelserna, där idrottsrörelsen är en av de största, ett viktigt uppdrag som demokratiskola. I rapporten Vem håller i klubban? från Centrum för idrottsforskning konstateras dock att få unga personer är engagerade i idrottsföreningarnas demokratiska processer. Det går att identifiera en möjlig konflikt mellan samhällets intresse för föreningsfostran och idrottsrörelsens intresse för tävlingsfostran, vilken skulle kunna förklara det låga deltagandet bland unga i idrottsföreningarnas demokratiska processer.  Syftet med den här uppsatsen är dels att undersöka hur demokratiskolningen fungerar i idrottsrörelsen, dels att undersöka spänningen mellan tävlingsfostran och föreningsfostran. Detta undersöks genom en fallstudie där orienteringsidrotten är vald som fall. De metoder som används är kvalitativa intervjuer med unga orienterare, samt en kvantitativ innehållsanalys av Svenska orienteringsförbundets officiella organ Skogssport. I intervjuerna med de unga orienterarna framträder bilden av en orienteringsrörelse som inte inkluderar unga personer i de demokratiska processerna i någon större utsträckning. Den kvantitativa innehållsanalysen av Skogssport tyder på att det är tävlingsfostransidealet som dominerar i orienteringsförbundet när det handlar om ungdomar. Demokratifrågor verkar vara av mindre vikt. Intervjuerna med de unga orienterarna pekar på samma resultat – tävlingsfostran är viktigt och centralt. Det verkar finnas en konflikt mellan föreningsfostran och tävlingsfostran – att inte delta i de demokratiska processerna föreningen motiveras gärna med att det tar tid från egen träning och elitsatsning.

The Austrian school of economics is an unorthodox approach to economics whose adherents have mostly been libertarian in their political outlook. This dissertation explores the connections between Austrian economic theory and libertarian political philosophy, and casts doubt on the claim often propounded that Austrian economics itself naturally leads to libertarianism. Instead it is claimed here that Austrian economics is an open-ended theory that can lead to very different political conclusions, depending on the normative principles with which it is combined. Therefore it is crucial to analyze both the economic theory and the ethics of any political thinker of the Austrian school, and the bulk of the analysis must lean on the latter since the economic theory itself does not lead to the types of libertarianism that is put forward by the most famous economists and philosophers of the Austrian school. The ethical theories of four Austrian school proponents are analyzed in this dissertation: Ludwig von Mises, F. A. Hayek, Murray Rothbard and Hans-Hermann Hoppe. The conclusion is that there are several problems with their theories, although the problems are of different kinds, ranging from metaethics to empirical application and operationalization.

Vikten av att inkludera medborgare i beslut på lokal nivå, har fått ökad uppmärksamhet från både forskarvärlden och beslutsfattare på senare år. I Sverige, liksom i flera andra länder, har man valt att införa möjligheten att lyfta frågor till folkomröstning genom namninsamlingar, så kallade folkinitiativ. 2011 reviderades det dåligt fungerande instrumentet och har sedan dess kunnat användas mer framgångsrikt av olika initiativgrupper. Samtidigt är relationen till det befintliga, representativa systemet komplicerad, då folkomröstningar till följd av namninsamling ofta innebär ett ingrepp i de förtroendevaldas arbete. Den här uppsatsen har tittat närmare på en sådan omröstning, centrumbron i Skellefteå 2014, och hur det representativa systemet hanterade den utmaning som initiativet och omröstningen innebar. Med hjälp av studier från andra länder och intervjuer med förtroendevalda i Skellefteå, har den här studien undersökt om mönster från system med mer frekvent användning av direktdemokratiska instrument går att känna igen i den undersökta kontexten. Analysen visade att det förstärkta folkinitiativet tycks följa de förväntade mönstren och skulle därmed, på samma sätt som i andra länder, kunna bli ett mer 'naturligt' och konstruktivt komplement till det representativa systemet, låt vara i en relativt avlägsen framtiden.

Cypern och Grekland har nära historiska, kulturella och ekonomiska kopplingar till varandra. När Cypern år 1990 ansökte om medlemskap i europeiska unionen och möttes av motstånd mot att ett land med en territoriell konflikt skulle ansluta sig, så stödde Grekland den grekcypriotiska sidan och förändrade EU-policyn mot Cypern genom att agera policyentreprenör. I min uppsats undersöker jag genom formuleringar i EU-dokument och med hjälp av tidigare forskning om Cypern och EU vilka policyprocesser det var som styrde beslutet att först låta Cypern bli kandidatland och sedan fullvärdig medlem. Detta görs med grund i Multiple Streams-teorin, som ger studien ett policyfokus som saknats i tidigare studier av förhållandet mellan EU och Cypern.

Storbritannien har alltid haft en ambivalent hållning till EU och det europeiska integrationsprojektet. I maj 2010 tillträder den konservative David Cameron som premiärminister tillsammans med den liberaldemokratiske Nick Clegg. De båda utarbetar ett gemensamt ramverk för hur de skall förhålla sig till EU och inga direkta planer på någon folkomröstning existerar. Halvvägs genom mandatperioden går Cameron ut och lovar att hålla en folkomröstning om landets EU medlemskap om han blir omvald 2015. Denna studie undersöker medias roll i Camerons beslut att utlova folkomröstningen. Studien använder sig av Robinsons policy media interaction model för att fastställa hur och när media kan påverka politiska processer och beslut. Efter en kartläggning över hur regeringens policylinje förändras i relation till medial aktivitet finns det empiriska resultat som visar att media haft en påverkan på premiärministerns beslut.

Den här studien handlar om hur svenska myndigheter framställer problemet med matsvinn. Utgångspunkten har varit att identifiera vilka antaganden som ligger till grund för denna problemframställning, och att särskilt kolla på individens roll i sammanhanget. Med hjälp av delar av Carol Bacchis analysverktyg What’s the problem represented to be? undersöks hur diskursen, definitioner och statistik underbygger den problemframställning som råder. I analysen redogörs det över vilka begränsningar den här presentationen bidrar med i sättet att tänka om och förstå komplexiteten med matsvinn. Slutsatser som tas genom analysen är att problemet med matsvinn till stor del handlar om brist på kunskap och en viss typ av beteenden, och att det är genom information och en beteendeförändring som ett minskat matsvinn kan ske. Vidare kommer analysen fram till att sättet som tabeller och illustrationer presenteras skapar en viss typ av förståelse av matsvinnsproblematiken. Det handlar bland annat om att det är individers beteende som spelar en särskild roll i matsvinnsproblemet.

Colonialism has left its marks in the ordinary lives of people in postcolonial countries. One example of this can be found in the relationship people in postcolonial countries have with the local vernaculars compared to the colonial languages. Often the native languages are restricted to the private and social sphere, while for example English is viewed as the go-to way of ensuring socioeconomic development in countries of this kind (Fleischmann 2008; Hilaire 2009; Rajah-Carrim 2007; Sauzier-Uchida 2009). By reviewing the case of the Seychelles islands, this thesis aims to explore the possible effects of colonialism in how parts of the youth in the country think and feel regarding their language use and their own construction of identity as Seychellois. For historical reasons, Seychelles has three official national languages: Kreol, English and French. The first one did not get its official status as a national language until after the independence 1976, even if being the mother tongue of the vast majority (Bollée 1993, 96). Ten semi-structured interviews were conducted during an eight-week long field study in Seychelles. The respondents were students between 16 and 20 years old who were in their final phase of school, or had recently completed their schooling and started working. The results show that some colonial ideas and norms still can be found in how these young Seychellois thinks about their mother tongue Kreol Seselwa in relation to the colonial language English. Another aspect of the interviews was the respondents’ ambivalence regarding their construction of identity in relation to the national languages. This could be viewed as examples of hybrid, mixed-culture, identities that can appears in postcolonial contexts.

No description available.

År 2010 infördes en ny del i skollagen som fastslog att ”Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Samtidigt ger forskning på området vissa indikationer om att lagen inte implementeras i enlighet med Skolverkets förtydliganden. Därför ställer sig den föreliggande undersökningen frågorna ”Hur anpassar lärare sin användning av läxor efter lagen om att ”Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”?” och ”Hur kan bakgrunden till lärarnas anpassningar förklaras?”. För att svara på frågorna genomfördes en kvalitativ intervjustudie, vars resultat analyserades med hjälp av verktyg från implementeringsteorins ”bottom-up”-forskning. Resultaten visade på att de intervjuade lärarna inte tycktes implementera Skolverkets tolkning av lagen om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när de arbetade med läxor. Detta berodde enligt uppsatsens resultat på att lärarna, i sin strävan att hantera olika hinder för implementering av lagens formella innebörd, utvecklar egna, alternativa, tolkningar av lagens betydelse. Uppsatsens slutsats är att lärarnas tolkningar, handlingar och viljeyttringar verkar leda till en omformning av policyns innebörd och utfall. För att bekräfta dessa slutsatser krävs dock ytterligare forskning.

No description available.