No description available.

No description available.

No description available.

Uppsatsen syftar till att förklara uppkomsten av förändringsförslagen som presenterades i MSB:s rapport ” Ansvar, samverkan, handling. Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna frånskogsbranden i Västmanland 2014” Med hjälp av processpårning görs en inomfallsanalys där Västmanlandsbranden ses som en ”fokus händelse”. Denna händelse agerar som ett stimuli till förändring. Till detta används Birklands teori krig den händelserelaterade policyförändringen och dess indikatorer för att förklara förändring genom inlärning. Studien visar det troligt att lärdomar från Västmanlandsbranden tagits till vara och gett upphov till förslag till förändring inom svensk krisberedskap.

Even though peace accords are signed and peace is declared, many societies are far from peaceful. Rather than talking about peace, one could state that the conflict is moved from the battleground to another arena. Hence, some societies remain divided and polarized long after the war is over. This thesis explores contact among young adults from two towns in eastern Bosnia and Herzegovina and how contact affects the reconciliation process twenty years after the Dayton Peace Accords. By using previous research social identity, socialization and intergroup contact, I argue that contact is an important step in order to break the intractability of the conflict and enhance the reconciliation process in eastern Bosnia and Herzegovina. Qualitative data was collected through eight in-depth in with young adults aged 21 to 24 at the end of January and the beginning of February 2016. A qualitative content analysis was used to analyze the data. The main findings in this study are that the two towns, Goražde and Višegrad, do not provide opportunities for contact and are not suitable places for positive intergroup contact. In fact, contact with outgroup members in the lives of young adults from eastern BiH takes place in other areas of the country. The findings also indicate that contact has a positive effect on the factors vital in the reconciliation process, such as a common vision, sense of victimhood, and ingroup superiority. However, contact does not affect outgroup attitudes.

No description available.

<p>2017-06-01</p>

In this study I'm going to look into two municipalities in the region of Västernorrland,Sweden, to evaluate the involvement of policy entrepreneurs in the political standpoint themunicipalities have in the question of exposed EU-citizens that live in these municipalities.This study uses John W. Kingdons theory on policy entrepreneurs to analyze transcribedinterview material via a narrative categorical approach. This study shows that policyentrepreneurs have an actual impact on the policy implemented in these two municipalities innorthern Sweden. With changes and policy being implemented in the municipalities wheremore policy entrepreneurs have been identified and less implementation of policy wherepolicy entrepreneurs are scarce. / <p>2017-06-01</p>

<p>2017-06-01</p>

Denna uppsats tar utgångspunkt i Sverigedemokraternas erövring av det historiska folkhemsbegrepp som brukar associeras till det socialdemokratiska samhällsbygget. Uppsatsen analyserar Sverigedemokraternas folkhemsvision utifrån två idealtyper av det historiska folkhemsbegreppet, en socialkonservativ idealtyp och en socialdemokratisk idealtyp av folkhemmet. Den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen är de historiska idéerna om folkhemmet som sammanställs i dessa idealtyper. Den socialkonservativa idealtypen bygger på de folkhemsidéer som företräddes av Rudolf Kjellén, ledande konservativ nationalist, och Manfred Björkquist, ledande kristen nationalist, i det tidiga 1900-talet. Den socialdemokratiska idealtypen bygger på de folkhemsidéer som företräddes av Per Albin Hansson och hans socialdemokratiska parti omkring 1920- och 1930-talet. Sverigedemokraternas folkhemsidé operationaliseras genom att studera hur SD använder folkhemsbegreppet i partiprogram och tal och vilka principer partiet knyter till sin folkhemsvision.Slutsatserna av idealtypsanalysen är att SD:s koncept på ett övergripande plan liknar båda de traditionella folkhemsbegreppen i sin kombination av höger- och vänsterelement. Konkret delar de tre folkhemskoncepten principer om folklig intressegemenskap, social solidaritet, värnande om den svenska nationen och aversion mot revolutionära metoder. SD:s folkhemsidé liknar mer den socialkonservativa idealtypen i fråga om nationalismen, traditionalismen, det kristna arvet och den reaktionära inställningen till samtiden. SD liknar mer det socialdemokratiska folkhemmet i fråga om ekonomin, välfärden och demokratin. I förhållande till den socialkonservativa idealtypen saknar SD ett antimaterialistiskt perspektiv, ett monarkiskt styre istället för demokrati och ett militant element i nationalismen. I förhållande till den socialdemokratiska idealtypen saknar SD en större framstegsinriktning, social ingenjörskonst, starkare samarbets- och samförståndsanda och starkare jämlikhetstanke. I förhållande till båda idealtyperna saknar SD en starkare korporativ hållning och betoning av allmänintresset. De principer i SD:s folkhemsvision som saknas i båda idealtyperna handlar om lag och ordning, familjen, jämställdheten och miljön. Den generella slutsatsen är att SD:s folkhemsvision till ungefär lika delar både liknar och skiljer sig från båda idealtyperna - till ungefär lika delar vardera. / <p>2017-06-01</p>