No description available.

No description available.

No description available.

En ordningsvakt är en person som förordnas av polismyndigheten för att upprätthålla ordning och säkerhet i samhället, men som inte är anställd inom polisväsendet. En ordningsvakt åtnjuter befogenhet att ingripa vid ordningsstörning och brott, och har vid sådant utövande rätt att använda sig av försvarlig mängd våld. Under 2017 blev förekomsten av ordningsvakter en aktuell fråga då enstaka kommuner i Sverige beslutade sig för att komplettera låg polisnärvaro med hjälp av ordningsvakter. Samtidigt kom också politiska förslag från flera riksdagspartier som argumenterade för nya användningsområden och utökade befogenheter för ordningsvakter. Genom att använda Carol Lee Bacchis kritiska policyanalys Whats the problem represented to be? studeras några av dessa policydokument i syfte att undersöka vilket samhälleligt problem som ordningsvakter förväntas lösa. Uppsatsen påvisar att ordningsvakternas främsta uppgift är minska otryggheten i samhället, något som getts allt större fokus i debatten. Dessutom visar analysen att polismyndigheten i Sverige uppmanas att söka partnerskap med civilsamhället för brottsförebyggande arbete, samtidigt som tydligare mål för polisens arbete efterfrågas.

In this case study, I have outlined a knowledge gap regarding the municipalities work on securing that out-sourced companies within the health care sector provides quality that is in line with the contract, as well as the Swedish legislation. I have used the principal-agent-theory and applied it to the context of Umeå municipality, and two of the companies of which the municipality has out-sourced it’s health care service to. The empirical material that was used in this study was public records, which I requested from the city Hall. The methods a municipality can use to exercise control over an out-sourced company includes rewards and sanctions, as well as continues follow-ups at the firm. However, as the result will show, this has to some extent been inadequate.

Den här studien undersöker hur glesbygd konstrueras i rådande statlig politik genom en analys av budgetpropositionen inför år 2018. Utgångspunkten har varit en kritisk granskning av hur den nyliberala diskurs som svensk politik befinner sig i samverkar med en urban norm. Genom analysredskapet poststrukturell policyanalys undersöks propositionens diskursiva byggstenar: hur konstrueras glesbygd, dikotomin stad/glesbygd samt vilka åtgärder som riktas till glesbygdsområden. Slutsatser som dras är glesbygden konstrueras som regionalpolitikens problem i en nyliberal diskurs eftersom glesbygdsområden inte har förutsättningar att nå övergripande mål som tillväxt och konkurrenskraftighet. Samtidigt är de övergripande målen generella, för hela landet, vilket kan ses som ett osynliggörande av skilda regionala förutsättningar. Vidare dras slutsatsen att den diskursiva konstruktionen av glesbygd legitimerar att de enda ekonomiska åtgärder som riktas till rurala områden är i form av bidrag och stöd – och därigenom tillskriver glesbygden som tärande och utan utvecklingsmöjligheter.

The foundation of this study is based upon earlier research that have brought into light the variation in social democratic electoral support between political regions in Sweden. The focus of this study is more directedly aimed to the variations found in northern Sweden. This thesis aims to contribute to the line of research which have been trying to explain differences in regional political support. In my attempt to find an explanation to this phenomenon I have directed focus to cultural factors which hopefully could bring light to the reason for why some political regions show a stronger support for the social democratic party then others. I have continued to choose three theories that could help identify those cultural factors that affect social democratic support, these are the theory of social capital and two types of political spectrums, that is the left-right scale and the GAL-TAN scale. Thus, I analyze social democratic citizens volume of social capital and their differences in political values and test the relevance of the theories. The data is collected from 800 survey participants from 45 municipalities of northern Sweden. The results varied, in the search for potential cultural explanations to the variating party support the theory of social capital came somewhat close to what can be seen as a partial explanation. As for the political spectrums, none of them gathered statistical relevance. Therefore, this study can be summarized as having pointed out a direction for further research.

Present research show that alcohol policy reflects different on women then on men even though Swedish men drink about twice as much as Swedish women. Women’s drinking is also problematized regarding arguments about reproduction, sexuality and personal problems. The Swedish government has established that a gender equal perspective must be clarified in the work of battling and preventing abuse of alcohol, drugs, tobacco and steroids. The perspective is to be clarified so that actions can be carried out with regards to men and women’s different needs. The purpose of this paper is to examine Swedish government strategies concerning alcohol policy in order to map out how political alcohol discourse constructs female drinking. The purpose is also to highlight other ways of thinking about gender equality in policy. The method that has been used is critical discourse analysis in the form of Carol Bacchis "What’s the problem represented to be?"- approach. Two documents have been analysed by using Bacchis method and Yvonne Hirdmans theory about gender contracts. The results of the analysis show that the alcohol discourse is gendered and constructs women as different when ‘special efforts’ are required to control women’s drinking even though men drink more. Another way of thinking about gender equality policy is to se how gender is made and reproduced. Thereby women are less seen as a homogenous group and more focus is put on men’s issues.

No description available.

I december 2017 beslutade EU:s medlemsstater att upprätta vad som kallas ett permanent strukturerat samarbete (PESCO) som utgör ett fördjupat samarbete inom säkerhet och försvar på EU nivå. Pesco är dock i grunden inte någonting helt nytt utan utgör en artikel i Lissabonfördraget och således har möjligheten för medlemsstaterna att upprätta, och delta i Pesco funnits sedan fördraget tillkom. Uppsatsen syftar därmed till att undersöka hur det kommer sig att Pesco upprättas först nu och inte i samband med Lissabonfördraget? Studien fokuserar på EU:s medlemsstater och undersöker potentiella förändringar av staternas intressen över tid. Detta görs genom en fallstudie där fyra medlemsstater i form av Tyskland, Frankrike, Finland och Irland studeras genom två nedslag i tid. Det första för tiden kring Lissabonfördraget och det andra i närtid. Studiens resultat visar på att det de studerade staterna uppvisar betydelsefulla förändringar över tid avseende staternas uppfattade säkerhetssituation och även avseende synen på EU:s roll som säkerhets- och försvarspolitisk aktör. Innebörden av de observerade förändringarna anses i studien bidra till en ökad förståelse kring varför Pesco upprättas först nu och inte i samband med Lissabonfördraget.