No description available.

Syftet med denna uppsats är att, med Ryssland och Putin som undersökningsfall, använda Svoliks modell för auktoritär dynamik till att bidra till förståelsen hur en autokrat hanterar huvudproblemen auktoritär kontroll och maktdelning. De tre forskningsfrågorna är. ”Hur har den politiska utvecklingen i Ryssland sett ut under Putineran?”, ”Vilka hot har funnits mot Putins auktoritära kontroll och vilka aktörer skulle kunna hota Putins ställning?”, ”Vilka åtgärder har Putin vidtagit i syfte att stärka sin auktoritära kontroll och hur har makten fördelats mellan presidenten och eliterna i det ryska samhället?” Denna uppsats undersöker sedan Ryssland under Putineran som en fallstudie. Detta görs genom att först observera och beskriva den politiska utvecklingen i Ryssland med hjälp av en tidsserie av ett demokrati-index. Vi genomför en systematisk litteraturstudie och mäter de olika hoten mot den auktoritära kontrollen och vilka aktörer som hotat Putin i olika skeenden. Därefter observerar vi Putins motåtgärder, som sedan analyseras och mäts hur de ökat den auktoritära kontrollen och hur makten förflyttats mellan Putin och de olika makteliterna. Det mest unika med vår studie är att vi med hjälp av Svoliks modell för auktoritär dynamik beskriver de olika hoten mot den auktoritära regimen och de motåtgärder som vidtagits för att reducera hoten och den resulterande nivå på autokrati som detta bidragit till i Ryssland under Putineran. / The purpose of this thesis is to, using Russia and Putin as a Case Study, use Svolik's model of Authoritarian Dynamic to contribute to the understanding of how an autocrat deals with the main problems of control and power sharing. The three research questions are: “How has the political development evolved in Russia during the Putin era?”, “What threats have there been to Putin's authoritarian control and what actors could pose a threat to Putin's position?”, “What measures has Putin taken to strengthen his authoritarian control and how has power been distributed between the president and the elites of Russian society?” This thesis then examines Russia in the Putin era as a case study. This study is performed by first observing and describing political developments in Russia using a time series of a democracy index. We conduct a systematic literature study and measure the various threats to the authoritarian control and which actors have threatened Putin in various situations. We then observe Putin's countermeasures, which are then analysed and measured to see how they have increased authoritarian control and how power has shifted between Putin and the various power elites. The uniqueness of our study consists of using Svolik's model of authoritarian dynamics, describing the various threats to the authoritarian regime and the countermeasures taken to reduce the threats and the resulting level of autocracy this has contributed to in Russia during Putin Era.

International development has become increasingly important to international organizations. The United Nations and the World Bank are two international organizations that operate in this issue area. This work asks: How can we conceptualize the United Nations and World Bank’s ideological discourse on development concerning the Millennium Development Goals? The use of quantitative content analysis on annual reports of the World Bank (World Development Reports) and the United Nations (Human Development Reports), to the time frame 1990 to 2020, proved to be useful to find there exist several relevant correlations between the United Nations and the World Bank’s ideological discourse on development within the Millennium Development Goals in the time period from 1990 to 2020. Even though the Millennium Development Goals are a project initiated by the United Nations, the World Bank reacted to it substantially.

This essay explores the governance in Sweden and how it has been affected by a transition to a post-corporatist. This as Sweden nowadays is considered to have changed from a corporatist system into a more pluralistic system. This change in governance has meant a more inclusive system which is open up to new ways for actors to influence, and as a result have impact on policy outcomes, Swedish officials and politicians. These new channels of how to achieve influence and impact can be described as lobbying, which can be used by several organizations and individuals. With these changes, it first seems like “everyone” now gets access to officials and politicians in comparison to the corporatist system there only a few organizations had the legitimacy in having access. However, with becoming more a pluralistic political system, that come with lobbying, have also change how officials and politicians will have to work in order to achieve trust by citizens as well as when it comes to accountability for decisions made.

No description available.

Denna studie har till syfte att analysera hur regeringen och Sverigedemokraterna framställer den grova organiserade gängbrottsligheten som ett hot mot Sveriges inre säkerhet i Tidöavtalet respektive 2022 års regeringsförklaring, utifrån ett postkolonialt perspektiv. Med detta ämnar studien synliggöra varför gängkriminaliteten ges en så stor del av det säkerhetspolitiska fokuset trots det traditionella militära hot Sverige står inför idag, med Ryssland och dess krig i Sveriges närområde. Studien antar en poststrukturalistisk metodologisk ansats med grund i Bacchi & Goodwins (2016) probleminramningsverktyg What’s the problem represented to be? (WPR), för att analysera hur probleminramningen möjliggörs genom implicita (postkoloniala) antaganden om den Andres respektive Självets identitet. Studiens analys blottlägger hur probleminramningen använder gängkriminalitet som en täckmantel för etnicitet, i syfte att överbrygga kriminal- och migrationspolitiska åtgärder och därigenom rättfärdiga åtgärder mot det som regeringen och Sverigedemokraterna faktiskt upplever vara ”problemet”: ”utlänningar”. Genom dessa poststrukturalistiska och postkoloniala insikter visar studien hur (post)koloniala maktstrukturer och föreställningar av svensk överordning respektive ”utlänningars” underordning fortsätter prägla svensk politik än idag, vilket verkar för att (re)producera västerländska maktstrukturer där det svenska Självet och dess säkerhet tryggas på bekostnad av den Andres förtryck.

No description available.

Why do some governing coalitions terminate during the term of office, while others manage to stick together until the next election? That is the question this essay tries to answer. According to previous research of coalition termination, the structural attributes of the coalition in terms of for example majority status, minimal winning status, and numbers of parties in the party system, matter for the stability of coalitions. But that is not all that matters. I have found several cases in Swedish municipalities where the coalitions have terminated early; nevertheless, I have also found corresponding cases, where the structural attributes are the same, where the coalitions have managed to stick together until the next term of office. Therefore, there has to be other explanations for coalition termination – at least in the local context, where this essay takes place. This study is a case study, with six Swedish municipalities as the main cases. A look into previous research on coalition formation forms the basis of the theoretical framework used for this study – the actor-based theories. Four theories are to be tested: inter-party policy conflicts, intra-party policy conflicts, inter-party personal conflicts and intra-party personal conflicts. By interviewing politicians in Swedish municipalities, the study mainly finds support for the inter-party personal conflicts-theory. The politicians emphasize the importance of personal chemistry, trust, and confidence to make cooperation in a coalition work.

Inom välfärdsforskning har en inneboende spänning identifierats mellan valfrihet och jämlikhet som bör uppmärksammas politiskt. Socialdemokraternas syn på valfrihet och jämlikhet i skolan är dock oklar, både under 1990-talet och idag. Den här uppsatsens syfte är därför att utreda synen på valfrihet och jämlikhet inom skolan, och eventuella motsättningar däremellan, hos socialdemokratiska regeringar under dessa perioder. Jag undersöker detta genom en begreppsanalys av propositioner som lagts fram 1996 respektive 2022. Resultatet visar att Socialdemokraterna tillskrivit både valfrihet och jämlikhet liknande innebörd under de två perioderna. Med valfrihet menas främst möjlighet att välja mellan offentliga och fristående skolor, och gällande jämlikhet lyfts lika tillgång till utbildning, lika kvalitet, möjlighet till lika resultat genom anpassning av undervisning och resurser, samt allsidig social sammansättning. Synen på dessa jämlikhetsaspekter och det närliggande begreppet likvärdighet är genomgående positiv, medan själva ordet jämlikhet knappt används. Likvärdighet är centralt redan 1996 men betonas ännu mer 2022. Valfrihet beskrivs i tydligare positiva ordalag 1996 men behandlas även 2022 som positivt. Flera spänningar mellan valfrihet och jämlikhet i skolan lyfts under båda perioderna, och 2022 har det tillkommit några ytterligare. Samtidigt beskrivs valfrihet och jämlikhet både 1996 och 2022 i vissa avseenden som förenliga eller till och med som förutsättningar för varandra.

No description available.