I dagens samhälle får pojkar och flickor olika möjligheter beroende på kön. Även fast Sverige förstås vara ett av världens mest jämställda länder återfinns ojämställdhet inom en rad områden där flickor och pojkar begränsas p.g.a. den rådande könsordningen. Pojkar uppmuntras till att vara aktiva, ta plats och prestera medan flickor uppmuntras till att vara passiva, omvårdande och fokusera på relationer vilket avspeglas i uppdelningen mellan könen på individnivå, men även på samhällsnivå i olika yrkeskategorier och i olika positioner. Barnlitteraturen som barn exponeras för säger något om nutiden, samtidigt som den förmedlar referensramar som barnet förhåller sig till i sitt eget identitetsskapande. Litteraturen kan utmana eller befästa rådande könsnormer gällande manligt och kvinnligt, där förskolan kan förstås ha en viktig position i att aktivt arbeta för att främja jämställdhet mellan könen. Syftet med uppsatsen att få en fördjupad förståelse för hur könsnormer görs och förmedlas i de bilderböcker som når väldigt många barn i Sverige oavsett deras sociala förutsättningar. West och Zimmermans teori ”doing gender” har varit den teoretiska utgångspunkten för studien i kombination med det normkritiskt perspektiv samt Nikolajevas schema för manliga och kvinn­liga egenskaper. Empirin består av de sju mest lästa bilderböckerna på det nätbaserade biblioteket Ugglo i ålderskategorin 3–6 år under år 2020. Dessa har analyserats genom kvalitativ textanalys och semiotisk bildanalys där analysprocessen gjorts genom att först finna denotationer i text och bild och sedan konnoterat denotationer som framträtt. Resultatet visar att det är en manlig dominans i bilderböckerna och att karaktärerna gör kön genom kläder, utseende, attribut och handlingar. De manliga karak­tärerna utmanar ibland de stereo­typiska maskulinitetsnormer men framställs då ofta som komiska. De kvinnliga karaktärerna för­kropps­ligar både femininitet och maskulinitet men är förpassade till familjesfären. Dock befäster de manliga karaktärerna stereotypiska masku­linitets­normer mer än de överskrids genom att vara aktiva, handlingskraftiga, oberoende och våldsamma. Bilder­böckerna förstärker heterosexualitet som norm då den tas för given. De manliga och kvinnliga karaktärerna uppvisar känslor men de manliga karaktärerna fokuserar på att dölja känslor som ses som feminina. Resultatet ger en indikation på att bilderböckerna som många barn kommer i kontakt med i många fall befäster stereotypiska könsnormer och de utmaningar som görs av stereotypiska könsnormer är relativt små. Vilket kan gå i konflikt med förskolans styrdokument att aktivt jobba för jämställdhet och motverka att barnen begränsas av könsterotypiska föreställningar.